summaryrefslogtreecommitdiff
path: root/Master/texmf-dist/source
diff options
context:
space:
mode:
authorKarl Berry <karl@freefriends.org>2011-08-16 18:55:28 +0000
committerKarl Berry <karl@freefriends.org>2011-08-16 18:55:28 +0000
commit8d1f257f723da86fe3c932b9b2068e67b8717a6e (patch)
treebe4df046016b8d4ba200718ecf99611d37a1be82 /Master/texmf-dist/source
parenteda19491f745bdb010a90467848a14149d12c0fa (diff)
rm vxu, obsolete
git-svn-id: svn://tug.org/texlive/trunk@23578 c570f23f-e606-0410-a88d-b1316a301751
Diffstat (limited to 'Master/texmf-dist/source')
-rw-r--r--Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx2259
-rw-r--r--Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins47
-rw-r--r--Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx1086
-rw-r--r--Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins74
4 files changed, 0 insertions, 3466 deletions
diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx
deleted file mode 100644
index 21bb6fa1e0c..00000000000
--- a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx
+++ /dev/null
@@ -1,2259 +0,0 @@
-% \iffalse meta-comment
-%
-% Copyright (C) 2003-2007 by Robert Nyqvist
-%
-% Class for typsetting theses in Acta Wexionensia.
-%
-% \fi
-%
-% \CheckSum{1497}
-%
-%% \CharacterTable
-%% {Upper-case \A\B\C\D\E\F\G\H\I\J\K\L\M\N\O\P\Q\R\S\T\U\V\W\X\Y\Z
-%% Lower-case \a\b\c\d\e\f\g\h\i\j\k\l\m\n\o\p\q\r\s\t\u\v\w\x\y\z
-%% Digits \0\1\2\3\4\5\6\7\8\9
-%% Exclamation \! Double quote \" Hash (number) \#
-%% Dollar \$ Percent \% Ampersand \&
-%% Acute accent \' Left paren \( Right paren \)
-%% Asterisk \* Plus \+ Comma \,
-%% Minus \- Point \. Solidus \/
-%% Colon \: Semicolon \; Less than \<
-%% Equals \= Greater than \> Question mark \?
-%% Commercial at \@ Left bracket \[ Backslash \\
-%% Right bracket \] Circumflex \^ Underscore \_
-%% Grave accent \` Left brace \{ Vertical bar \|
-%% Right brace \} Tilde \~}
-%
-% \iffalse
-%
-% \section{Identifikation}
-%
-% Denna klass kan endast användas med \LaTeXe.
-%
-% \begin{macrocode}
-%<acta>\NeedsTeXFormat{LaTeX2e}[2001/06/01]
-% \end{macrocode}
-%
-% Ange datum, versionsnummer och kort beskrivning av klassen.
-%
-% \begin{macrocode}
-%<acta>\ProvidesClass{actawex}
-%<collection>\ProvidesFile{awcollection.clo}
-%<monograph>\ProvidesFile{awmonograph.clo}
-%<template>\ProvidesFile{template.tex}
-%<*driver>
-\ProvidesFile{actawex.drv}
-%</driver>
- [2007/02/12 3.2 Class for Acta Wexionensia]
-% \end{macrocode}
-%
-% \section{Generera dokumentation}
-%
-% Följande kod genererar manualen och dokumentationen av koden.
-% \begin{macrocode}
-%<*driver>
-\documentclass[a4paper]{ltxdoc}
-% \end{macrocode}
-%
-% Ladda paket med stöd för svenska.
-% \begin{macrocode}
-\usepackage[T1]{fontenc}
-\usepackage[swedish]{babel}
-\usepackage[latin1]{inputenc}
-% \end{macrocode}
-%
-% Deklarerar en omgivning för kommandon (som ska användas i manualdelen).
-% \begin{macrocode}
-\newenvironment{decl}{%
- \par
- \addvspace{2ex plus .75ex}%
- \noindent
- \begin{tabular}{|l|}
- \hline
- \ignorespaces
- }{%
- \\
- \hline
- \end{tabular}%
- \vspace{1ex}\vskip -\parskip
- \noindent
- \ignorespacesafterend
- \nobreak
-}
-% \end{macrocode}
-%
-% Läs datum och versionnummer.
-% \begin{macrocode}
-\GetFileInfo{actawex.drv}
-% \end{macrocode}
-%
-% Ladda in dokumentationen.
-% \begin{macrocode}
-\begin{document}
-\DocInput{actawex.dtx}
-\end{document}
-%</driver>
-% \end{macrocode}
-%
-% \fi
-%
-% \title{\bfseries Klass för \emph{Acta Wexionensia}}
-% \author{\slshape Robert Nyqvist}
-% \date{\filedate}
-% \maketitle
-%
-% \begin{abstract}
-% Dokumentklassen \textsf{actawex} är anpassad för typsättning av
-% avhandlingar som ska publiceras i \emph{Acta Wexionensia}. Något
-% stöd för \LaTeX~2.09 ges inte. Här beskrivs både hur denna klass
-% används och hur den är implementerad. Dokumentationen avser
-% version~\fileversion, senast ändrad \filedate.
-% \end{abstract}
-%
-% \tableofcontents
-%
-% \section{Manual}
-%
-% \subsection{Initiering}
-%
-% \begin{decl}
-% |\documentclass|\oarg{klassalternativ}|{actawex}|
-% \end{decl}
-% Laddar klassen |actawex|. Nedan följer de \meta{klassalternativ}
-% som är specifika för klassen. Det finns inga klassalternativ för
-% att välja pappersformat eller grad på brödtexten, då dessa är
-% förutbestämda.
-%
-% \begin{decl}
-% |collection|\quad|monograph|
-% \end{decl}
-% För att ange om man skriver en sammanläggningsavhandling eller en
-% monografi. Förvald är |collection|.
-%
-% \begin{decl}
-% |draft|\quad|final|
-% \end{decl}
-% Med |draft| markeras en s.k. ''|Overfull \hbox|'' med en svart
-% fyrkant, det vill säga samma funktions som i standardklasserna.
-% Förvald är |final|.
-%
-% \begin{decl}
-% |openany| |openright|
-% \end{decl}
-% Med |openright| kommer bl.a. kapitelrubriker att endast börja på en
-% högersida och med |openany| tillåts de även hamna på en vänstersida.
-% Förvald är |openany|.
-%
-% \subsection{Dokumentstruktur}
-%
-% \begin{decl}
-% |plain|\quad|empty|\\
-% |headings|\quad|noheadings|
-% \end{decl}
-% Fördeklarerade sidstilar. Används internt av bl.a. |\frontmatter|,
-% |\mainmatter|, och |\backmatter|. För att manuellt ändra sidstilen
-% använd |\pagestyle|\marg{sidstil} eller
-% |\thispagestyle|\marg{sidstil}.
-%
-% \begin{decl}
-% |\frontmatter|
-% \end{decl}
-% Följande sidor ingår i förtexten: smutstitel, blank sida, titelsida,
-% tryckortssida och innehållsförteckning. De fyra första sidorna görs
-% av Växjö University Press och finns därför inte implementerade i
-% denna mall. Därför sätter |\frontmatter| sidräknaren att börja på
-% 5. Sidstilen är |noheadings|.
-%
-% \begin{decl}
-% |\mainmatter|
-% \end{decl}
-% Inleder huvudtexten genom att se till att denna börjar på en
-% högersida (udda sidnummer). Sidstilen är |headings|.
-%
-% \begin{decl}
-% |\backmatter|
-% \end{decl}
-% Sidor efter detta kommando betraktas som en del av eftertexten och
-% därför tas både paginering och kolumntitlar bort. Bör inte användas,
-% eftersom Växjö University Press gör eftertexten. Sidstilen är |empty|.
-%
-% \begin{decl}
-% |\part*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\
-% |\chapter*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\
-% |\section*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\
-% |\subsection*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\
-% |\paragraph*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}
-% \end{decl}
-% Kommandon för rubiker. Som standard numreras alla rubriker, utom de
-% som sätts med |\subsection| och |\paragraph|. Asterisken och
-% \oarg{kort rubrik} kan utelämnas. Dessa används för undertrycka
-% numreringen av en enskild rubrik respektive ge en kort version av en
-% lång rubrik som inte får plats i bl.a. innehållsförteckningen.
-% Notera att |\chapter| endast är tillgänglig om |actawex| har laddats
-% med klassalternativet |monograph|.
-%
-% \begin{decl}
-% |\begin{abstract}|\meta{text}|\end{abstract}|\\
-% |\begin{abstract*}|\meta{text}|\end{abstract*}|\\
-% |\keywords|\marg{nyckelord}
-% \end{decl}
-% Omgivning för typsättning av sammanfattning och nyckelord, där
-% |abstract*| inte lägger till rubriken i innehållsförteckningen.
-% Notera att |\keywords| bör användas innan |abstract|.
-%
-% \begin{decl}
-% |\begin{acknowledgments}|\meta{text}|\end{acknowledgments}|\\
-% |\begin{acknowledgments*}|\meta{text}|\end{acknowledgments*}|\\
-% |\acknowledgmentsname|
-% \end{decl}
-% Omgivning för typsättning av erkännanden. Liknar |abstract| ovan.
-% Texten i rubriken ges av |\acknowledgmentsname|, som kan definieras
-% om med |\renewcommand|.
-%
-% \subsection{Kommandon för sammanläggningsavhandlingar}
-%
-% Detta avsnitt är endast aktuellt om man laddat |actawex| med
-% klassalternativet |collection|.
-%
-% \begin{decl}
-% |\papertitle|\oarg{kort titel}\marg{lång titel}\\
-% |\papersubtitle|\marg{undertitel}\\
-% |\paperauthor|\marg{namn}\\
-% |\papernotes|\marg{text}
-% \end{decl}
-% Kommandon för deklaration av den informationen som placeras ut på en
-% försättssida till en infogad artikel.
-%
-% \begin{decl}
-% |\about|\marg{text}\\
-% |\and|
-% \end{decl}
-% Dessa två kommandon ska användas i argumentet till |\paperauthor|.
-% Kommandot |\about| placeras direkt efter ett namn, vilket typsätter
-% \meta{text} under namnet (här kan \meta{text} vara den till exempel
-% den institution som personen i fråga hör hemma). Vid flera
-% författare sätt ut |\and| mellan varje namn.
-%
-% \begin{decl}
-% |\makefrontpage|
-% \end{decl}
-% Skapar en försättssida till en infogad artikel. Använder den
-% information som deklarerades med de fyra föregående kommandona.
-% Tips: Ladda paketet \textsf{chapterbib} för att kunna ha separata
-% referenslistor~--~en för varje fil som infogas med |\include|.
-% Observera att varje sådan infogad fil måste kompileras med
-% \textsc{Bib}\TeX.
-%
-% \begin{decl}
-% |\papername|
-% \end{decl}
-% Typ av dokument som sammanläggs. Är fördefinierad som ''Paper'',
-% men kan definieras om med hjälp av |\renewcommand|.
-%
-% \begin{decl}
-% |paper|
-% \end{decl}
-% Heltalsregister som används för att numrerar de artiklar som infogas
-% i en sammanläggningsavhandling. Representeras med romerska versala
-% siffror. Genom att skriva
-% |\renewcommand{\thepaper}{\arabic{paper}}| används arabiska siffror
-% istället.
-%
-% \subsection{Bild- och tabelltext}
-%
-% \begin{decl}
-% |\captionwidth|
-% \end{decl}
-% Styr bredden på bild- och tabelltexten i flytande objekt. Kan
-% modifieras med |\setlength| eller |\settowidth|, för att få samma
-% bredd som tillhörande bild eller tabell.
-%
-% \subsection{Ogiltiga kommandon och omgivningar}
-%
-% Klassen är mycket lik standardklasserna, då de flesta kommandon i
-% t.ex. |book| och |report| även finns definierade i |actawex|.
-% Följande kommandon och omgivningar är dock inte tillgängliga via
-% |actawex|:
-% \begin{center}
-% \begin{tabular}{*{3}{p{9em}}}
-% |\author| & |\bf| & |\cal| \\
-% |\date| & |figure*| & |\it| \\
-% |\maketitle| & |\mit| & |\rm| \\
-% |\sc| & |\sf| & |\sl| \\
-% |\subsubsection| & |\subparagraph| & |table*| \\
-% |theindex| & |\title| & |titlepage| \\
-% |\tt| & |verse|
-% \end{tabular}
-% \end{center}
-%
-% \subsection{Att generera \textsc{pdf}}
-%
-% Växjö University Press vill ha dokumentet i form av en
-% \textsc{pdf}-fil. Det finns flera olika sätt att generera en
-% \textsc{pdf}-fil:
-% \begin{enumerate}
-% \item Direkt från |tex| till \textsc{pdf} med pdf\LaTeX.
-% \item Via \textsc{dvi} och PostScript till \textsc{pdf} med \LaTeX,
-% |dvips| och |ps2pdf|.
-% \end{enumerate}
-% Det första alternativet rekomenderas. Men i vissa fall fungerar
-% inte denna, t.ex. om man använder paketet \textsf{pstricks}. Det
-% andra alternativet går till på följande sätt: Generera först en
-% \textsc{dvi}-fil med hjälp av \LaTeX. Exekvera därefter kommandot
-% \begin{center}
-% |dvips -Ppdf -G0 -T 16.5cm,24.2cm |\meta{\textsc{dvi}-fil}
-% \end{center}
-% för att skapa en PostScript-fil, och kör till sist kommandot
-% \begin{center}
-% |ps2pdf -dPDFsettings=/prepress |\meta{PostScript-fil}
-% \end{center}
-% Istället för \texttt{ps2pdf} kan man använda Acrobat Distiller.
-%
-% \StopEventually{}
-%
-% \newpage
-%
-% \section{Implementation}
-%
-% Implementationen av klassen är i stora drag inspirerad av koden i
-% standardklasserna |report| och |book|.
-%
-%
-% \subsection{Inledande deklarationer}
-%
-% \begin{macro}{\if@collection}
-% För att hålla reda på om dokumentet är en sammanläggning eller en
-% monografi.
-% \begin{macrocode}
-%<*acta>
-\newif\if@collection
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@ptsize}
-% Vissa paket använder |\@ptsize| för avgöra vilken teckenstorlek som
-% dokumentet sätts i. Så även om vi inte använder detta kommando i
-% denna klass, definierar vi den till |0|, vilket motsvarar
-% entalssiffran i $10$.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand{\@ptsize}{0}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% Dokumentet ska sättas tvåsidigt. Observera att detta inte påverkar
-% storleken på marginalerna, sedan vänster- och högermarginal ska vara
-% lika stora. Däremot påverkas kolumntitlar och i vilken marginal som
-% marginaltexten ska placeras.
-% \begin{macrocode}
-\@twosidetrue
-\@mparswitchtrue
-% \end{macrocode}
-%
-% \begin{macro}{\if@openright}
-% För att hålla koll på om författaren vill att ett nytt kapitel
-% alltid ska börja på en högersida eller inte.
-% \begin{macrocode}
-\newif\if@openright
-% \end{macrocode}
-% \begin{macrocode}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-%
-% \subsection{Klassalternativ}
-%
-% \subsubsection{Sammanläggning eller monografi?}
-%
-% \begin{macro}{collection}
-% \begin{macro}{monograph}
-% Klassalternativ för att ange om avhandlingen är en monografi eller
-% en sammanläggning av flera artiklar, där den sistnämnda typen är
-% förvald.
-% \begin{macrocode}
-\DeclareOption{collection}{\@collectiontrue}
-\DeclareOption{monograph}{\@collectionfalse}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Utkast eller spikad version?}
-%
-% \begin{macro}{draft}
-% \begin{macro}{final}
-% Med klassalternativet |draft| vald markeras så kallade ''overfull
-% boxes'' med en svart rektangel.
-% \begin{macrocode}
-\DeclareOption{draft}{\setlength\overfullrule{5pt}}
-\DeclareOption{final}{\setlength\overfullrule{0pt}}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Kapitelrubriker på endast högersidor?}
-%
-% \begin{macro}{openany}
-% \begin{macro}{openright}
-% För att ange om man vill att varje kapitel måste inledas på en
-% högersida.
-% \begin{macrocode}
-\DeclareOption{openany}{\@openrightfalse}
-\DeclareOption{openright}{\@openrighttrue}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-%
-% \subsection{Exekvera förvalda klassalternativ}
-%
-% Med |\ExecuteOptions| anger vi vilka klassalternativ som ska vara
-% förvalda och med kommandot |\ProcessOptions| låter vi användaren
-% göra egna val.
-% \begin{macrocode}
-\ExecuteOptions{collection,final,openany}
-\ProcessOptions
-% \end{macrocode}
-% Därefter läser vi in den fil med inställningar som beror på vilken
-% typ av dokument det rör sig om.
-% \begin{macrocode}
-\if@collection
- \input{awcollection.clo}
-\else
- \input{awmonograph.clo}
-\fi
-% \end{macrocode}
-%
-%
-% \subsection{Dokumentlayout}
-%
-% \subsubsection{Pappersformat}
-%
-% \begin{macro}{\paperwidth}
-% \begin{macro}{\paperheight}
-% Sätt pappersstorleken till $165 \times 242\;\mathrm{mm}$.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\paperwidth{165mm}
-\setlength\paperheight{242mm}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\pdfpaperwidth}
-% \begin{macro}{\pdfpaperheight}
-% Testar om |\pdfpagewidth| är definierad eller inte. Om kommandot
-% existerar, betyder det att dokumentet kompileras med pdf\LaTeX\
-% och då måste |\pdfpagewidth| och |\pdfpageheight| tilldelas rätt
-% värden.
-% \begin{macrocode}
-\ifx\pdfpagewidth\undefined\else
- \setlength\pdfpagewidth{165mm}
- \setlength\pdfpageheight{242mm}
-\fi
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Typsnitt}
-%
-% \begin{macro}{\normalsize}
-% Storleken på brödtexten sätts till 10 puntker med ett radavstånd
-% på~12 punkter. Kommandot definierar även det vertikala avståndet
-% före respektive efter fristående formler. De parametrar som styr
-% listor på första nivån ges av |\@listI| (se
-% avsnitt~\ref{sec:listor}).
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand\normalsize{%
- \@setfontsize\normalsize\@xpt\@xiipt
- \abovedisplayskip 9\p@ \@plus2\p@ \@minus4\p@
- \abovedisplayshortskip \z@ \@plus3\p@
- \belowdisplayshortskip 5\p@ \@plus2\p@ \@minus3\p@
- \belowdisplayskip \abovedisplayskip
- \let\@listi\@listI
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% Välj 10 punkter som standardstorlek.
-% \begin{macrocode}
-\normalsize
-% \end{macrocode}
-%
-% \begin{macro}{\small}
-% En storlek mindre än |\normalsize|.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\small{%
- \@setfontsize\small\@ixpt{11}%
- \abovedisplayskip 7.5\p@ \@plus2.5\p@ \@minus3\p@
- \abovedisplayshortskip \z@ \@plus2\p@
- \belowdisplayshortskip 3.5\p@ \@plus2\p@ \@minus2\p@
- \belowdisplayskip \abovedisplayskip
- \def\@listi{%
- \leftmargin\leftmargini
- \topsep 4\p@ \@plus2\p@ \@minus2\p@
- \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
- \itemsep \parsep}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\footnotesize}
-% Två storlekar mindre än |\normalsize|.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\footnotesize{%
- \@setfontsize\footnotesize\@viiipt{9.5}%
- \abovedisplayskip 5.5\p@ \@plus2\p@ \@minus3\p@
- \abovedisplayshortskip \z@ \@plus\p@
- \belowdisplayshortskip 2.5\p@ \@plus\p@ \@minus2\p@
- \belowdisplayskip \abovedisplayskip
- \def\@listi{%
- \leftmargin\leftmargini
- \topsep 3\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
- \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
- \itemsep \parsep}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\scriptsize}
-% \begin{macro}{\tiny}
-% \begin{macro}{\large}
-% \begin{macro}{\Large}
-% \begin{macro}{\LARGE}
-% \begin{macro}{\huge}
-% \begin{macro}{\Huge}
-% För övriga teckenstorlekar deklarerar vi endast grad och radavstånd.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\scriptsize{\@setfontsize\scriptsize\@viipt\@viiipt}
-\newcommand\tiny{\@setfontsize\tiny\@vpt\@vipt}
-\newcommand\large{\@setfontsize\large\@xiipt{14}}
-\newcommand\Large{\@setfontsize\Large\@xivpt{18}}
-\newcommand\LARGE{\@setfontsize\LARGE\@xviipt{22}}
-\newcommand\huge{\@setfontsize\huge\@xxpt{25}}
-\newcommand\Huge{\@setfontsize\Huge\@xxvpt{30}}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Stycken och radfall}
-%
-% \begin{macro}{\lineskip}
-% \begin{macro}{\normallineskip}
-% \begin{macro}{\baselinestretch}
-% De två första kommandona hanterar radavståndet då två rader
-% tenderar att hamna alltför nära varandra.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\lineskip{1\p@}
-\setlength\normallineskip{1\p@}
-\renewcommand\baselinestretch{}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\parskip}
-% \begin{macro}{\parindent}
-% Inget extra mellanrum mellan två stycken, utan vi markerar ett
-% nytt stycke med ett indrag som motsvarar bredden av ett så kallat
-% em-streck.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\parskip{0\p@ \@plus \p@}
-\setlength\parindent{1em}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\smallskipamount}
-% \begin{macro}{\medskipamount}
-% \begin{macro}{\bigskipamount}
-% Definierar storleken på |\smallskip|, |\medskip| och |\bigskip|.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\smallskipamount{3\p@ \@plus 1\p@ \@minus 1\p@}
-\setlength\medskipamount{6\p@ \@plus 2\p@ \@minus 2\p@}
-\setlength\bigskipamount{12\p@ \@plus 4\p@ \@minus 4\p@}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@lowpenalty}
-% \begin{macro}{\@medpenalty}
-% \begin{macro}{\@highpenalty}
-% Beroende på deras argumentet använder |\nopagebreak| och
-% |\nolinebreak| följande tre kommandon för att ange grad av
-% acceptans för sidbrytning respektive radbrytning. Ju högre värde,
-% destor mindre acceptans.
-% \begin{macrocode}
-\@lowpenalty 51
-\@medpenalty 151
-\@highpenalty 301
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\clubpenalty}
-% \begin{macro}{\widowpenalty}
-% Sätter toleransen för så kallade änkor.
-% \begin{macrocode}
-% \clubpenalty 150
-% \widowpenalty 150
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\displaywidowpenalty}
-% \begin{macro}{\predisplaypenalty}
-% \begin{macro}{\postdisplaypenalty}
-% Tillåt änkor men förbjud sidbrytning precis innan en fristående
-% formel. Däremot tillåts sidbrytning direkt efter en sidbrytning.
-% \begin{macrocode}
-% \displaywidowpenalt 50
-% \predisplaypenalty 10000
-% \postdisplaypenalty 0
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\interlinepenalty}
-% Tillåt sidbrytning inne i ett stycke.
-% \begin{macrocode}
-% \interlinepenalty 0
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\brokenpenalty}
-% Tillåt sidbrytning direkt efter en rad som avslutas med en
-% avstavning.
-% \begin{macrocode}
-% \brokenpenalty 100
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Satsyta och marginaler}
-%
-% \begin{macro}{\headheight}
-% \begin{macro}{\headsep}
-% \begin{macro}{\topskip}
-% Kolumntiteln ska få plats i en box med hjöden 12 punkter och som
-% placeras 6~mm ovanför satsytan. Kommandot |\topskip| är
-% radavståndet för första raden på en sida.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\headheight{12\p@}
-\setlength\headsep{17\p@}
-\setlength\topskip{10\p@}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\footskip}
-% Avståndet mellan sista raden i satsytan och första raden i den box
-% som innehåller en fotnot.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\footskip{25\p@}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\maxdepth}
-% Maximalt djup hos en box.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\maxdepth{.5\topskip}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\textwidth}
-% Vänster- och högermarginaler ska båda vara 25~mm. Alltså ska
-% bredden på satsytan vara lika med 115~mm, då satsytans bredd är
-% 165~mm. Därefter ser vi till att |\textwidth| i enheten punkter
-% lagras som ett heltal.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\textwidth{115mm}
-\@settopoint\textwidth
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\textheight}
-% Satsytans höjd ska vara ungefär 200~mm, vilket i antal rader,
-% förutom första, motsvarar
-% \[
-% (200 - 10) \cdot 2{,}845 / 12 \approx 45,
-% \]
-% där $2{,}45$ är antalet punkter som det går på en millimeter. Att
-% vi bortser från första raden, beror på att denna inte ger ett helt
-% radavstånd som bidrag, utan endast |\topskip|. Alltså sätter vi
-% höjden på satsytan att motsvarar 46~rader. Notera att vi inte
-% behöver avrunda |\textheight| med hjälp av |\@settopoint|,
-% eftersom följande beräknar ger ett heltal som resultat.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\textheight{45\baselineskip}
-\addtolength\textheight{\topskip}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\oddsidemargin}
-% \begin{macro}{\evensidemargin}
-% Både vänster- och högermarginal ska vara 25~mm. Med
-% |\oddsidemargin| och |evensidemargin| styr man hur mycket extra
-% mellanrum som läggas till i vänstermarginalen på sidor med udda
-% respektive jämna sidnummer. Vi måste första plocka bort den extra
-% tum som \TeX\ internt adderar till samtliga vänstermarginaler.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\oddsidemargin{-1in}
-\addtolength\oddsidemargin{25mm}
-\@settopoint\oddsidemargin
-\setlength\evensidemargin{\oddsidemargin}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\topmargin}
-% Sidhuvudet ska vara 17~mm. Vi måste dock ta hänsyn till
-% kolumntitelns höljd, givet av |\headheight|, och till avståndet
-% mellan satsytan och kolumntiteln, som ges av |\headsep|. Notera
-% att \TeX\ lägger även till en tum längst upp på varje sida, vilket
-% vi måste ta hänsyn till.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\topmargin{-1in}
-\addtolength\topmargin{17mm}
-\addtolength\topmargin{-\headheight}
-\addtolength\topmargin{-\headsep}
-\@settopoint\topmargin
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\marginparwidth}
-% \begin{macro}{\marginparsep}
-% \begin{macro}{\marginparpush}
-% Bredden på eventuell marginaltext sätts till ungefär 20~mm och
-% avståndet mellan marginaltexten och satsytan till ungefär
-% 2{,}5~mm. Det minsta tillåtna vertikala avståndet mellan två
-% marginaltexter sätts till 5~punkter.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\marginparwidth{57\p@}
-\setlength\marginparsep{7\p@}
-\setlength\marginparpush{5\p@}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Fotnoter}
-%
-% \begin{macro}{\footnotesep}
-% \begin{macro}{\footins}
-% Med |\footnotesep| styr vi hur mycket två fotnoter ska säras
-% vertikalt, och med |\skip\footins| sätter storleken på avståndet
-% mellan sista raden satsytan och första fotnoten.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\footnotesep{6.65\p@}
-\setlength{\skip\footins}{9\p@ \@plus 4\p@ \@minus 2\p@}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-%
-% \subsubsection{Placering av flytande objekt}
-%
-% Eftersom klassen endast stöder dokument satta med en kolumn,
-% utelämnar vi de kommandon och parametrar som styr flytande objekt i
-% två kolumner.
-%
-% \begin{macro}{topnumber}
-% \begin{macro}{bottomnumber}
-% \begin{macro}{totalnumber}
-% Vi sätter maximalt antal tillåtna flytande objekt som får placeras
-% längst upp eller längst ned på en textsida, samt det totala antalet
-% flytande objekt som får förekomma på en textsida.
-% \begin{macrocode}
-\setcounter{topnumber}{1}
-\setcounter{bottomnumber}{1}
-\setcounter{totalnumber}{2}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\topfraction}
-% \begin{macro}{bottomfraction}
-% \begin{macro}{\textfraction}
-% Med |\topfraction| och |\bottomfraction| anger vi hur stor andel
-% av den övre respektive undre delen av en textsida som får upptas
-% av flytande objekt. Kommandot |\textfraction| sätter en nedre
-% gräns på hur mycket text det måste förekomma på en textsida.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand\topfraction{.7}
-\renewcommand\bottomfraction{.3}
-\renewcommand\textfraction{.2}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\floatpagefraction}
-% Sätt en nedre gräns för hur mycket av en sida som måste upptas av
-% flytande objekt innan sidan görs om till en bildsida.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand\floatpagefraction{.5}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\floatsep}
-% \begin{macro}{\textfloatsep}
-% \begin{macro}{\intextsep}
-% Längdparametern |\floatsep| styr avståndet mellan två
-% intilliggande flytande objekt. Avståndet mellan brödtexten och
-% ett flytande objekt, ges av |\textfloatsep|. Avståndet mellan
-% brödtexten och ett flytande objekt som placerats inne i texten ges
-% av |intextsep|.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\floatsep{10\p@ \@plus 2\p@ \@minus 1\p@}
-\setlength\textfloatsep{13\p@ \@plus 3\p@ \@minus 3\p@}
-\setlength\intextsep{10\p@ \@plus 2\p@ \@minus 1\p@}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@fptop}
-% \begin{macro}{\@fpsep}
-% \begin{macro}{\@fpbot}
-% Dessa kommandon styr avståndet mellan flytande objekt på en
-% bildsida, enligt följande: överst på sidan infogas |\@fptop|,
-% mellan två flytande objekt används |\@fpsep| och nederst på sidan
-% infogas |\@fpbot|.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\@fptop{0\p@ \@plus 1fil}
-\setlength\@fpsep{6\p@ \@plus 2fil}
-\setlength\@fpbot{0\p@ \@plus 1fil}
-%</acta>
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-%
-% \subsubsection{Kolumntitlar och paginering}
-%
-% \begin{macro}{\ps@headings}
-% Sidstil avsedd för huvudtexten. Som kolumntitel använder vi
-% rubrik/titel och mellanrubrik/rubrik på vänster- respektive
-% höger\-sida, beroende på om vi skriver en monografi eller en
-% sammanläggning. Paginering sätts i fotens ytterkant.
-% \begin{macrocode}
-%<*collection|monograph>
-\newcommand{\ps@headings}{%
- \renewcommand{\@oddhead}{\hfil\small\rightmark}%
- \renewcommand{\@evenhead}{\small\leftmark\hfil}%
- \renewcommand{\@oddfoot}{\hfil\thepage}%
- \renewcommand{\@evenfoot}{\thepage\hfil}%
- \let\@mkboth\markboth
-%<*monograph>
- \def\chaptermark##1{\markboth{\thechapter\hspace{.5em}##1}{}}%
-%</monograph>
- \def\sectionmark##1{\markright{\thesection\hspace{.5em}##1}%
- }%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\ps@noheadings}
-% Sidstil som saknar kolumntitel. Ska först och främst användas i
-% för- och eftertext.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand{\ps@noheadings}{%
- \renewcommand{\@oddhead}{}%
- \renewcommand{\@evenhead}{}%
- \renewcommand{\@oddfoot}{\hfil\thepage}%
- \renewcommand{\@evenfoot}{\thepage\hfil}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\frontmatter}
-% Kommando för att ange att följande sidor ingår i förtexten. Ingen
-% kolumntitel och paginering i gemena romerska siffror. På första
-% sidan ska innehållsförteckningen infogagas och pagineringen ska
-% inledas med sidan fem.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand{\frontmatter}{%
- \pagestyle{noheadings}%
- \pagenumbering{roman}%
- \setcounter{page}{5}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\mainmatter}
-% Inleder huvudtexten med att byta till rätt sidstil, se till att
-% aktuell sida är en högersida och pagineringen nollställs och ges
-% med arabiska siffror.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand{\mainmatter}{%
- \cleardoublepage
- \pagestyle{headings}
- \markboth{}{}%
- \pagenumbering{arabic}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\backmatter}
-% Kommando som inleder eftertexterna. Inga kolumntitlar. Kommer
-% troligtvis inte användas eftersom Växjö University Press gör
-% eftertexterna.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand{\backmatter}{%
- \pagestyle{empty}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\cleardoublepage}
-% Definierar om |\cleardoublepage| så att ingen kolumntitel och
-% paginering sätts ut på en tom vänstersida.
-% \begin{macrocode}
-\def\cleardoublepage{%
- \clearpage
- \ifodd\c@page\else
- \hbox{}\thispagestyle{empty}\newpage
- \fi
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-%
-% \subsection{Redaktionella strukturer}
-%
-% \subsubsection{Rubriker}
-%
-% \begin{macro}{\chaptermark}
-% Kommando som används i defintionen av sidstilen |headings| ovan.
-% \begin{macrocode}
-%<monograph>\newcommand*{\chaptermark}[1]{}
-% \end{macrocode}
-% Notera att |\sectionmark| är redan definierad internt i \LaTeX.
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{secnumdepth}
-% \begin{macro}{tocdepth}
-% Styr vilka rubriker som ska numreras och hamna i
-% innehållsförteckningen.
-% \begin{macrocode}
-\setcounter{secnumdepth}{1}
-\setcounter{tocdepth}{1}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{part}
-% \begin{macro}{chapter}
-% \begin{macro}{section}
-% \begin{macro}{subsection}
-% \begin{macro}{paragraph}
-% Deklarerar heltalsvariabler för respektive rubrik.
-% \begin{macrocode}
-\newcounter{part}
-%<monograph>\newcounter{chapter}
-%<monograph>\newcounter{section}[chapter]
-%<collection>\newcounter{section}
-\newcounter{subsection}[section]
-\newcounter{paragraph}[subsection]
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\thepart}
-% \begin{macro}{\thechapter}
-% \begin{macro}{\thesection}
-% \begin{macro}{\thesubsection}
-% \begin{macro}{\theparagraph}
-% Definierar representationen av heltalsvariablerna ovan.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand\thepart{\@Roman\c@part}
-%<monograph>\renewcommand\thechapter{\@arabic\c@chapter}
-%<monograph>\renewcommand\thesection{\thechapter.\@arabic\c@section}
-%<collection>\renewcommand\thesection{\@arabic\c@section}
-\renewcommand\thesubsection{\thesection.\@arabic\c@subsection}
-\renewcommand\theparagraph{\thesubsection.\@arabic\c@paragraph}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@chapapp}
-% Deklarerar den namnparameter som internt används av |\chapter|.
-% \begin{macrocode}
-%<monograph>\newcommand\@chapapp{\chaptername}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\part}
-% Kommandot |\part| används för att dela upp innehållet i delar.
-% Varje rubrik till en del ska typsättas på en egen sida.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand{\part}{%
- \if@openright
- \cleardoublepage
- \else
- \clearpage
- \fi
- \thispagestyle{empty}%
- \secdef\@part\@spart
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@part}
-% Det kommando som utför själva typsättningen av |\part|.
-% \begin{macrocode}
-\def\@part[#1]#2{%
- \ifnum \c@secnumdepth >-2\relax
- \refstepcounter{part}%
- \addcontentsline{toc}{part}{\thepart\hspace{.75em}#1}%
- \else
- \addcontentsline{toc}{part}{#1}%
- \fi
-%<collection> \markboth{\partname\space\thepart:\hspace{.5em}#1}{}%
- \begin{flushright}
- \null
- \vskip2cm
- \bfseries
- \LARGE
- \partname\nobreakspace\thepart
- \par
- \vskip3ex
- \huge
- #2
- \end{flushright}
- \@endpart
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@spart}
-% Det kommando som utför själva typsättningen av |\part*|.
-% \begin{macrocode}
-\def\@spart#1{%
- \markboth{#1}{}%
- \addcontentsline{toc}{part}{#1}%
- \begin{flushright}
- \null
- \vskip2cm
- \bfseries
- \LARGE
- \vphantom{\partname\nobreakspace\thepart}%
- \par
- \vskip3ex
- \huge
- #1
- \end{flushright}
- \@endpart
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@endpart}
-% Avslutar |\@part| och |\@spart|.
-% \begin{macrocode}
-\def\@endpart{%
- \vfil\newpage
- \if@openright
- \null
- \thispagestyle{empty}%
- \newpage
- \fi
-}
-%</collection|monograph>
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\chapter}
-% En rubrik som infogas med |\chapter| typsätts olika beroende
-% vilken av klassalternativen |chapterstyle| eller |sectionstyle|
-% man valt.
-% \begin{macrocode}
-%<*monograph>
-\newcommand{\chapter}{%
- \if@openright
- \cleardoublepage
- \else
- \clearpage
- \fi
- \thispagestyle{plain}%
- \global\@topnum\z@
- \@afterindentfalse
- \secdef\@chapter\@schapter
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@chapter}
-% Anropas för typsättning av numrerade kapitelrubriker. Kommandot
-% |\m@ne| är definierad som konstanten $-1$.
-% \begin{macrocode}
-\def\@chapter[#1]#2{%
- \ifnum\c@secnumdepth>\m@ne
- \refstepcounter{chapter}%
- \typeout{\@chapapp\space\thechapter.}%
- \addcontentsline{toc}{chapter}{%
- \protect\numberline{\thechapter}#1%
- }%
- \else
- \addcontentsline{toc}{chapter}{#1}%
- \fi
- \chaptermark{#1}%
- \addtocontents{lof}{\protect\addvspace{4\p@}}%
- \addtocontents{lot}{\protect\addvspace{4\p@}}%
- \@makechapterhead{#2}%
- \@afterheading
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@makechapterhead}
-% Själva typsättningen av numrerade kapitelrubriker.
-% \begin{macrocode}
-\def\@makechapterhead#1{%
- \vspace*{40\p@}%
- {\parindent \z@ \raggedright \normalfont\bfseries
- \ifnum\c@secnumdepth>\m@ne
- {\Large\slshape\@chapapp\space\thechapter}%
- \else
- \null
- \fi
- \par\nobreak
- \vskip 10\p@
- \interlinepenalty\@M
- \LARGE #1\par\nobreak
- \vskip 30\p@
- }%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@schapter}
-% Anropas för typsättning av onumrerade kapitelrubriker.
-% \begin{macrocode}
-\def\@schapter#1{%
- \@makeschapterhead{#1}%
- \@afterheading
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@makeschapterhead}
-% Själva typsättningen av onumrerade kapitelrubriker.
-% \begin{macrocode}
-\def\@makeschapterhead#1{%
- \vspace*{40\p@}%
- {\parindent \z@ \raggedright \normalfont\bfseries
- \null\par\nobreak
- \vskip 10\p@
- \interlinepenalty\@M
- \LARGE #1\par\nobreak
- \vskip 30\p@
- }%
-}
-%</monograph>
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\section}
-% \begin{macro}{\subsection}
-% \begin{macro}{\paragraph}
-% Övriga rubrikkommandon är detsamma för båda dokumenttyperna.
-% \begin{macrocode}
-%<*collection|monograph>
-\newcommand{\section}{\@startsection{section}{1}{\z@}%
- {-3ex \@plus -1ex \@minus -.2ex}%
- {2ex \@plus .2ex}%
- {\normalfont\Large\bfseries}%
-}
-\newcommand{\subsection}{\@startsection{subsection}{2}{\z@}%
- {-2.25ex\@plus -1ex \@minus -.2ex}%
- {1ex \@plus .2ex}%
- {\normalfont\large\bfseries}%
-}
-\newcommand{\paragraph}{\@startsection{paragraph}{3}{\z@}%
- {-1.75ex \@plus -.75ex \@minus -.2ex}%
- {.7ex \@plus .2ex}%
- {\normalfont\normalsize\bfseries}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@seccntformat}
-% Minskar avståndet mellan numrering och text i rubriker.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand\@seccntformat[1]{\csname the#1\endcsname\hspace{.5em}}
-%</collection|monograph>
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Försättssidor i sammanläggningsavhandlingar}
-%
-% \begin{macro}{\papertitle}
-% \begin{macro}{\@papertitle}
-% \begin{macro}{\@shortpapertitle}
-% \begin{macro}{\papersubtitle}
-% \begin{macro}{\@papersubtitle}
-% \begin{macro}{\paperauthor}
-% \begin{macro}{\@paperauthor}
-% \begin{macro}{\papernotes}
-% \begin{macro}{\@papernotes}
-% Kommandon för att deklarera information om en uppsats eller
-% artikel, såsom titel, undertitel, författare och allmän
-% information, som till exempel var den är publicerad.
-% \begin{macrocode}
-%<*collection>
-\newcommand*\papertitle[2][\DefaultOpt]{%
- \gdef\@papertitle{#2}%
- \def\DefaultOpt{#2}%
- \gdef\@shortpapertitle{#1}%
-}
-\papertitle{}
-\newcommand*\papersubtitle[1]{\gdef\@papersubtitle{#1}}
-\papersubtitle{}
-\newcommand*\paperauthor[1]{\gdef\@paperauthor{#1}}
-\paperauthor{}
-\newcommand*\papernotes[1]{\gdef\@papernotes{#1}}
-\papernotes{}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\papername}
-% Typ av dokument som sammanläggs.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand{\papername}{Paper}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{paper}
-% \begin{macro}{\makefrontpage}
-% Heltalsparameter och kommando för numrering respektive typsättning
-% av försättssida.
-% \begin{macrocode}
-\newcounter{paper}
-\renewcommand\thepaper{\@Roman\c@paper}
-\newcommand\makefrontpage{%
- \if@openright
- \cleardoublepage
- \else
- \clearpage
- \fi
- \thispagestyle{empty}%
- \refstepcounter{paper}%
-% \end{macrocode}
-% Nollställ numrering av rubriker och fotnoter.
-% \begin{macrocode}
- \setcounter{section}{0}%
- \setcounter{subsection}{0}%
- \setcounter{paragraph}{0}%
- \setcounter{footnote}{0}%
-% \end{macrocode}
-% Vi använder layout som |\part|, för att får enhetligt utseende.
-% \begin{macrocode}
- \begin{flushright}
- \null
- \vskip2cm
- \bfseries
- \LARGE
- \papername\nobreakspace\thepaper
- \par
- \vskip3ex
- \huge
- \@papertitle
- \par
- \vskip1.5ex
- \Large
-% \end{macrocode}
-% Infoga undertitel, om en sådan är given.
-% \begin{macrocode}
- \ifx\@empty\@papersubtitle
- \null
- \else
- \@papersubtitle
- \fi
- \par
- \vskip4ex
-% \end{macrocode}
-% Lägg till titel i innehållsförteckningen och kolumntitel.
-% \begin{macrocode}
- \addcontentsline{toc}{part}{\thepaper\hspace{.75em}\@papertitle}%
- \markboth{%
- \papername\space\thepaper:\hspace{.5em}\@shortpapertitle
- }{}%
-% \end{macrocode}
-% Infoga författare.
-% \begin{macrocode}
- \ifx\@empty\@paperauthor\else
- \large
- \begin{tabular}[t]{r@{}}
- \@paperauthor
- \end{tabular}
- \fi
- \end{flushright}
-% \end{macrocode}
-% Längst ned på sidan placeras övrig information.
-% \begin{macrocode}
- \ifx\@empty\@papernotes\else
- \vfill
- \bgroup
- \small
- \@papernotes
- \egroup
- \fi
- \cleardoublepage
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\about}
-% \begin{macro}{\and}
-% Kommandon för användning i |\paperauthor|.
-% \begin{macrocode}
-\def\about#1{%
- \\
- \textnormal{\textit{#1}}%
-}
-\def\and{%
- \end{tabular}%
- \vspace{2ex}\par
- \begin{tabular}[t]{r@{}}%
-}
-%</collection>
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-%\subsubsection{Allmänna parametrar för listor}\label{sec:listor}
-%
-% \begin{macro}{\leftmargin}
-% \begin{macro}{\leftmargini}
-% \begin{macro}{\leftmarginii}
-% \begin{macro}{\leftmarginiii}
-% \begin{macro}{\leftmarginiv}
-% \begin{macro}{\leftmarginv}
-% \begin{macro}{\leftmarginvi}
-% Dimensionen på vänstermarginalen i listor.
-% \begin{macrocode}
-%<*acta>
-\setlength\leftmargini{2em}
-\leftmargin\leftmargini
-\setlength\leftmarginii{1.8em}
-\setlength\leftmarginiii{1.5em}
-\setlength\leftmarginiv{1.7em}
-% \end{macrocode}
-% Följande två längdparametrar kommer troligtvis aldrig att användas,
-% men eftersom de är givna i kärnan till \LaTeX\ tar vi med dem.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\leftmarginv{1em}
-\setlength\leftmarginvi{1em}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\labelsep}
-% \begin{macro}{\labelwidth}
-% Avståndet mellan markering och text i lista, samt bredden på
-% markeringen.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\labelsep{.5em}
-\setlength\labelwidth{\leftmargini}
-\addtolength\labelwidth{-\labelsep}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\partopsep}
-% När man infogar en tom rad innan en listomgivning, så skjuts en
-% |\partopsep| in tillsammans med |\parskip| och |\topsep|.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\partopsep{2\p@ \@plus 1\p@ \@minus 1\p@}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@beginparpenalty}
-% \begin{macro}{\@enparpenalty}
-% \begin{macro}{\@itempenalty}
-% Tillåt sidbrytning precis före och efter en lista, samt mellan två
-% avsnitt i en lista.
-% \begin{macrocode}
-\@beginparpenalty-\@lowpenalty
-\@endparpenalty-\@lowpenalty
-\@itempenalty-\@lowpenalty
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@listi}
-% \begin{macro}{\@listI}
-% Kommandot |\@listi| sätter |\leftmargin|, |\parsep|, |topsep| och
-% |\itemsep|. Med |\@listI| sparar vi standardvärdena, så att man med
-% |\normalsize| kan gå tillbaka till dessa.
-% \begin{macrocode}
-\def\@listi{%
- \leftmargin\leftmargini
- \parsep 2\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@
- \topsep 6\p@ \@plus2\p@ \@minus4\p@
- \itemsep 2\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@
-}
-\let\@listI\@listi
-\@listi
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@listii}
-% \begin{macro}{\@listiii}
-% \begin{macro}{\@listiv}
-% \begin{macro}{\@listv}
-% \begin{macro}{\@listvi}
-% Övriga listnivåer. Dessa modifieras inte av |\normalsize| eller
-% något linande kommando och därför bör nästlade listor endast
-% användas i huvudtexten.
-% \begin{macrocode}
-\def\@listii {%
- \leftmargin\leftmarginii
- \labelwidth\leftmarginii
- \advance\labelwidth-\labelsep
- \topsep 3\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@
- \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
- \itemsep\parsep
-}
-\def\@listiii{%
- \leftmargin\leftmarginiii
- \labelwidth\leftmarginiii
- \advance\labelwidth-\labelsep
- \topsep 2\p@ \@plus\p@\@minus\p@
- \parsep \z@
- \partopsep \p@ \@plus\z@ \@minus\p@
- \itemsep\topsep
-}
-\def\@listiv{%
- \leftmargin\leftmarginiv
- \labelwidth\leftmarginiv
- \advance\labelwidth-\labelsep
-}
-\def\@listv{%
- \leftmargin\leftmarginv
- \labelwidth\leftmarginv
- \advance\labelwidth-\labelsep
-}
-\def\@listvi{%
- \leftmargin\leftmarginvi
- \labelwidth\leftmarginvi
- \advance\labelwidth-\labelsep
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Numrerade listor}
-%
-% \begin{macro}{\theenumi}
-% \begin{macro}{\theenumii}
-% \begin{macro}{\theenumiii}
-% \begin{macro}{\theenumiv}
-% Represenation av markörer på respektive listnivå.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand\theenumi{\@arabic\c@enumi}
-\renewcommand\theenumii{\@alph\c@enumii}
-\renewcommand\theenumiii{\@roman\c@enumiii}
-\renewcommand\theenumiv{\@Alph\c@enumiv}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\labelenumi}
-% \begin{macro}{\labelenumii}
-% \begin{macro}{\labelenumiii}
-% \begin{macro}{\labelenumiv}
-% Hur varje markör ska skrivas ut -- alltid i rak stil.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\labelenumi{\textup{\theenumi.}}
-\newcommand\labelenumii{\textup{(\theenumii)}}
-\newcommand\labelenumiii{\textup{\theenumiii.}}
-\newcommand\labelenumiv{\textup{\theenumiv.}}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\p@enumii}
-% \begin{macro}{\p@enumiii}
-% \begin{macro}{\p@enumiv}
-% Hur |\ref| ska typsätta korsreferenser till ett avsnitt i en
-% lista.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand\p@enumii{\textup{\theenumi}}
-\renewcommand\p@enumiii{\textup{\theenumi(\theenumii)}}
-\renewcommand\p@enumiv{\textup{\p@enumiii\theenumiii}}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Punktlistor}
-%
-% \begin{macro}{\labelitemi}
-% \begin{macro}{\labelitemii}
-% \begin{macro}{\labelitemiii}
-% \begin{macro}{\labelitemiv}
-% Olika ornament på respektive listnivå.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\labelitemi{\textbullet}
-\newcommand\labelitemii{\normalfont\bfseries\textendash}
-\newcommand\labelitemiii{\textasteriskcentered}
-\newcommand\labelitemiv{\textperiodcentered}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-%\subsubsection{Gloslistor}
-%
-% \begin{macro}{description}
-% Listomgivning för glosor, ordförklaringar med mera.
-% \begin{macrocode}
-\newenvironment{description}{%
- \list{}{%
- \labelwidth\z@
- \itemindent-\leftmargin
- \let\makelabel\descriptionlabel
- }%
-}{%
- \endlist
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\descriptionlabel}
-% Formatering av markör i |description|.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand*\descriptionlabel[1]{%
- \hspace\labelsep
- \normalfont\bfseries #1
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-%\subsubsection{Citat}
-%
-% \begin{macro}{quotation}
-% Omgivning för citat, där första raden sätts med indrag.
-% \begin{macrocode}
-\newenvironment{quotation}{%
- \list{}{%
- \listparindent 1.5em%
- \itemindent \listparindent
- \rightmargin \leftmargin
- \parsep \z@ \@plus\p@
- }%
- \item\relax
-}{%
- \endlist
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{quote}
-% Omgivning lik |quotation|, fast utan indrag av första raden.
-% \begin{macrocode}
-\newenvironment{quote}{%
- \list{}{
- \rightmargin\leftmargin
- }%
- \item\relax
-}{%
- \endlist
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Bilagor}
-%
-% \begin{macro}{\appendix}
-% Kommando som inleder bilagor, genom att nollställa om
-% kapitelnumrering och ändra represenationerna till versala latinska
-% bokstäver.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\appendix{%
- \par
- \if@collection\else
- \setcounter{chapter}{0}%
- \fi
- \setcounter{section}{0}%
- \setcounter{subsection}{0}%
- \setcounter{paragraph}{0}%
- \gdef\@chapapp{\appendixname}%
- \gdef\thechapter{\@Alph\c@chapter}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Dimensioner i existerande omgivningar}
-%
-% \begin{macro}{\arraycolsep}
-% \begin{macro}{\tabcolsep}
-% \begin{macro}{\arrayrulewidth}
-% \begin{macro}{\doublerulesep}
-% Olika avstånd i tabeller.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\arraycolsep{5\p@}
-\setlength\tabcolsep{6\p@}
-\setlength\arrayrulewidth{.4\p@}
-\setlength\doublerulesep{2\p@}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\tabbingsep}
-% Styr hur mycket mellanrum som |\'| ska infoga i |tabbing|.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\tabbingsep{\labelsep}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@mpfootins}
-% Fotnoter i |minipage| ska säras lika mycket ifrån varandra som
-% standard.
-% \begin{macrocode}
-\skip\@mpfootins = \skip\footins
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\fboxsep}
-% \begin{macro}{\fboxrule}
-% Dimensioner för |\fbox|.
-% \begin{macrocode}
-\setlength\fboxsep{3\p@}
-\setlength\fboxrule{.4\p@}
-%</acta>
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Sammanfattning}
-%
-% \begin{macro}{abstract*}
-% \begin{macro}{abstract}
-% \begin{macro}{\keywordsname}
-% \begin{macro}{\keywords}
-% \begin{macro}{\@keywords}
-% Omgivning för typsättning av sammanfattning, där med |abstract*|
-% hamnar inte rubriken i innehållsförteckningen.
-% \begin{macrocode}
-%<*collection|monograph>
-\newenvironment{abstract*}{%
- \begin{center}%
- \bfseries\abstractname\vspace{-1.5ex}\vspace{\z@}
- \end{center}%
- \quotation
- }{%
- \ifx\@keywords\empty\else
- \par\medskip
- \noindent
- \textbf{\keywordsname:} \@keywords
- \fi
- \endquotation
-}
-\newenvironment{abstract}{%
- \begin{abstract*}%
-%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\abstractname}%
-%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\abstractname}%
- \thispagestyle{plain}%
- }{%
- \end{abstract*}%
-}
-\newcommand{\keywordsname}{Keywords}
-\def\@keywords{}
-\def\keywords#1{\gdef\@keywords{#1}}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Erkännanden}
-%
-% \begin{macro}{acknowledgments*}
-% \begin{macro}{acknowledgments}
-% \begin{macro}{\acknowledgmentsname}
-% Omgivning för erkännanden.
-% \begin{macrocode}
-\newenvironment{acknowledgments*}{%
- \begin{center}%
- \bfseries\acknowledgmentsname\vspace{-1.5ex}\vspace{\z@}
- \end{center}%
- \quotation
- }{%
- \endquotation
-}
-\newenvironment{acknowledgments}{%
- \begin{acknowledgments*}%
-%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\acknowledgmentsname}%
-%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\acknowledgmentsname}%
- \thispagestyle{plain}%
- }{%
- \end{acknowledgments*}%
-}
-\newcommand{\acknowledgmentsname}{Acknowledgments}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-%
-% \subsubsection{Numrering av fristående formler}
-%
-% \begin{macro}{\theequation}
-% Fristående formler ska numreras med avseende på |\chapter| eller
-% |\section|, beroende på om man skriver en monografi respektive
-% sammanläggning.
-% \begin{macrocode}
-%<collection>\@addtoreset{equation}{section}
-%<monograph>\@addtoreset{equation}{chapter}
-\renewcommand\theequation{%
-%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@equation
-%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@equation
-}
-% \def\@eqnnum{(\theequation)}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Flytande bilder}
-%
-% \begin{macro}{figure}
-% Figurer numreras med avseende på |\chapter| (eller |\section|).
-% \begin{macrocode}
-%<collection>\newcounter{figure}[section]
-%<monograph>\newcounter{figure}[chapter]
-\renewcommand\thefigure{%
-%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@figure
-%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@figure
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{fps@figure}
-% \begin{macro}{ftype@figure}
-% \begin{macro}{\ext@figure}
-% \begin{macro}{\fnum@figure}
-% De parametrar som styr typsättning av flytande bilder. I tur och
-% ordning deklarerar vi placering, internt identifikationsnummer,
-% filändelse för innehållsförteckning och rubriken för bildtext.
-% \begin{macrocode}
-\def\fps@figure{tbp}
-\def\ftype@figure{1}
-\def\ext@figure{lof}
-\def\fnum@figure{\figurename\nobreakspace\thefigure}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{figure}
-% Omgivningen för flytande bilder. I standardklasserna definieras
-% även |figure*| för typsättning i två kolumner.
-% \begin{macrocode}
-\newenvironment{figure}{%
- \@float{figure}%
-}{%
- \end@float
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-%\subsubsection{Flytande tabeller}
-%
-% \begin{macro}{table}
-% Även tabeller numreras med avseende på |\chapter| (eller
-% |\section|).
-% \begin{macrocode}
-%<collection>\newcounter{table}[section]
-%<monograph>\newcounter{table}[chapter]
-\renewcommand\thetable{%
-%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@table
-%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@table
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\fps@table}
-% \begin{macro}{\ftype@table}
-% \begin{macro}{\ext@table}
-% \begin{macro}{\fnum@table}
-% De parametrar som styr flytande tabeller (se motsvarande för
-% bilder ovan).
-% \begin{macrocode}
-\def\fps@table{tbp}
-\def\ftype@table{2}
-\def\ext@table{lot}
-\def\fnum@table{\tablename\nobreakspace\thetable}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{table}
-% Själva omgivningen för flytande tabeller. I standardklasserna
-% definieras även |table*| för typsättning i två kolumner.
-% \begin{macrocode}
-\newenvironment{table}{%
- \@float{table}%
-}{%
- \end@float
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Bild- och tabelltext}
-%
-% \begin{macro}{\abovecaptionskip}
-% \begin{macro}{\belowcaptionskip}
-% Längdparametrar för styrning av avstånd före och efter bild- och
-% tabelltext.
-% \begin{macrocode}
-\newlength\abovecaptionskip
-\newlength\belowcaptionskip
-\setlength\abovecaptionskip{4\p@}
-\setlength\belowcaptionskip{0\p@}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\captionwidth}
-% \begin{macro}{\@makecaption}
-% Kommandot |\caption| anropar |\@makecapion| med två argument: dels
-% det interna identifikationsnumret för aktuell flytande objekt och
-% dels själva texten. Med |\captionwidth| styr man hur bred
-% bildtexten ska vara.
-% \begin{macrocode}
-\newlength\captionwidth
-\setlength{\captionwidth}{0.7\textwidth}
-\long\def\@makecaption#1#2{%
- \vskip\abovecaptionskip
- \sbox\@tempboxa{\small\textbf{#1:} #2}%
- \ifdim \wd\@tempboxa >\captionwidth
- \hb@xt@\hsize{\hfil
- \parbox[t]{\captionwidth}{\small\textbf{#1:} #2}%
- \hfil
- }\par
- \else
- \global \@minipagefalse
- \hb@xt@\hsize{\hfil\box\@tempboxa\hfil}%
- \fi
- \vskip\belowcaptionskip
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-%
-% \subsection{Korsreferenser}
-%
-%\subsubsection{Innehållsförteckning}
-%
-% \begin{macro}{\@pnumwidth}
-% \begin{macro}{\@tocrmarg}
-% \begin{macro}{\@dotsep}
-% Bredden på box i vilken sidnumret sätts, högermarginalen för
-% referenser som går över flera rader och avståndet mellan punkter.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\@pnumwidth{1.55em}
-\newcommand\@tocrmarg{2.55em}
-\newcommand\@dotsep{4.5}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\tableofcontents}
-% Typsätter innehållsförteckningen.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\tableofcontents{%
-%<collection> \newpage\section*{\contentsname}
-%<monograph> \chapter*{\contentsname}
- \@mkboth{\contentsname}{\contentsname}%
- \@starttoc{toc}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\l@part}
-% Hur rubriker infogade med |\part| ska typsättas i
-% innehållsförteckningen. Till att börja med ser vi till att om
-% sidbrytning måste ge så ska det ske innan referensen. Därefter
-% lägger till ett vertikalt mellanrum.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand*\l@part[2]{%
- \addpenalty\@secpenalty
- \addvspace{.75em \@plus\p@}%
-% \end{macrocode}
-% För att kommandot |\numberline| ska fungerar måste bredden på
-% sidnumret vara lagrat i |\@tempdima|.
-% \begin{macrocode}
- \setlength\@tempdima{3em}%
- \begingroup
-% \end{macrocode}
-% Inget indrag och lämna plats för sidnumret. Genom att ge
-% |\parfillskip| ett negativt värde slipper vi varningsmeddelande om
-% ''overfull boxes''.
-% \begin{macrocode}
- \parindent \z@ \rightskip \@pnumwidth
- \parfillskip -\@pnumwidth
-% \end{macrocode}
-% Typsätt själva listreferensen.
-% \begin{macrocode}
- {%
- \leavevmode
- \normalsize\bfseries
- #1\hfil \hb@xt@\@pnumwidth{\hss #2}%
- }\par
-% \end{macrocode}
-% Förhindra sidbrytning direkt efter referensen.
-% \begin{macrocode}
- \nobreak
- \global\@nobreaktrue
- \everypar{\global\@nobreakfalse\everypar{}}%
- \endgroup
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\l@chapter}
-% \begin{macro}{\l@section}
-% \begin{macro}{\l@subsection}
-% \begin{macro}{\l@paragraph}
-% Hur övriga rubriker ska typsättas i innehållsförteckningen.
-% \begin{macrocode}
-%<collection>\newcommand*\l@section[2]{%
-%<monograph>\newcommand*\l@chapter[2]{%
- \addpenalty\@secpenalty
- \setlength\@tempdima{1.5em}%
- \begingroup
- \parindent \z@ \rightskip \@pnumwidth
- \parfillskip -\@pnumwidth
- \leavevmode
- \advance\leftskip\@tempdima
- \hskip -\leftskip
- #1\nobreak\hfil \nobreak\hb@xt@\@pnumwidth{\hss #2}\par
- \endgroup
-}
-%<collection>\newcommand*\l@subsection{%
-%<monograph>\newcommand*\l@section{%
- \@dottedtocline{1}{1.5em}{2.3em}%
-}
-%<collection>\newcommand*\l@paragraph{%
-%<monograph>\newcommand*\l@subsection{%
- \@dottedtocline{2}{3.8em}{3.2em}%
-}
-%<monograph>\newcommand*\l@paragraph{\@dottedtocline{3}{10em}{5em}}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Figurförteckning}
-%
-% \begin{macro}{\listoffigures}
-% Typsätter en figurförteckning.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\listoffigures{%
-%<collection> \section*{\listfigurename}%
-%<monograph> \chapter*{\listfigurename}%
- \@mkboth{\listfigurename}{\listfigurename}%
- \@starttoc{lof}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\l@figure}
-% Hur listreferenser till figurer ska typsättas.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand*\l@figure{\@dottedtocline{1}{0pt}{2.3em}}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Tabellförteckning}
-%
-% \begin{macro}{\listoftables}
-% För att infoga en förteckning över tabeller.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\listoftables{%
-%<collection> \section*{\listtablename}%
-%<monograph> \chapter*{\listtablename}%
- \@mkboth{\listtablename}{\listtablename}%
- \@starttoc{lot}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\l@figure}
-% Listreferenser till tabeller ska typsättas på samma sätt som till
-% figurer.
-% \begin{macrocode}
-\let\l@table\l@figure
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Litteraturförteckning}
-%
-% \begin{macro}{thebibliography}
-% Omgivning för typsättning av litteraturförteckning.
-% \begin{macrocode}
-\newenvironment{thebibliography}[1]{%
-%<collection> \section*{\bibname}%
-%<monograph> \chapter*{\bibname}%
- \@mkboth{\bibname}{\bibname}%
-%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\bibname}%
-%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\bibname}%
- \list{\@biblabel{\@arabic\c@enumiv}}{%
- \settowidth\labelwidth{\@biblabel{#1}}%
- \leftmargin\labelwidth
- \advance\leftmargin\labelsep
- \usecounter{enumiv}%
- \let\p@enumiv\@empty
- \renewcommand\theenumiv{\@arabic\c@enumiv}%
- }%
- \sloppy
- \clubpenalty4000
- \@clubpenalty \clubpenalty
- \widowpenalty4000%
- \sfcode`\.\@m
-}{%
- \def\@noitemerr
- {\@latex@warning{Empty `thebibliography' environment}}%
- \endlist
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\newblock}
-% Avstånd mellan olika poster i en litteraturreferens.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\newblock{\hskip .11em\@plus.33em\@minus.07em}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@biblabel}
-% \begin{macro}{\@cite}
-% Använd de fördefinierade versionerna av hur referenser ska
-% typsättas.
-% \begin{macrocode}
-%\renewcommand*\@biblabe[1]{[#1]\hfill}
-%\renewcommand*\@cite[1]{[#1]}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsubsection{Fotnoter}
-%
-% \begin{macro}{\footnoterule}
-% Den linje som sätts mellan huvudtext och fotnot.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand\footnoterule{%
- \kern-3\p@
- \hrule\@width.25\columnwidth
- \kern2.6\p@
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{footnote}
-% Räknaren för fotnoter ska nollställas vid varje nytt kapitel.
-% \begin{macrocode}
-%<collection>\@addtoreset{footnote}{section}
-%<monograph>\@addtoreset{footnote}{chapter}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@makefntext}
-% Det kommando som tysätter fotnoten.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\@makefntext[1]{%
- \parindent 1em%
- \noindent
- \hb@xt@1.2em{\hss\@makefnmark}\hspace{.1em}#1
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\@makefnmark}
-% Kommandot för typsättning av markören för fotnoten inne i texten.
-% Vi använder den fördefinierad definitionen.
-% \begin{macrocode}
-%\renewcommand\@makefnmark{%
-% \hbox{\@textsuperscript{\normalfont\@thefnmark}}%
-%}
-%</collection|monograph>
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsection{Initiering}
-%
-% \begin{macro}{\contentsname}
-% \begin{macro}{\listfigurename}
-% \begin{macro}{\listtablename}
-% \begin{macro}{\bibname}
-% \begin{macro}{\indexname}
-% Förvalda rubriker.
-% \begin{macrocode}
-%<*acta>
-\newcommand\contentsname{Contents}
-\newcommand\listfigurename{List of Figures}
-\newcommand\listtablename{List of Tables}
-\newcommand\bibname{Bibliography}
-\newcommand\indexname{Index}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\figurename}
-% \begin{macro}{\tablename}
-% Rubriker för flytande objekt.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\figurename{Figure}
-\newcommand\tablename{Table}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\partname}
-% \begin{macro}{\chaptername}
-% \begin{macro}{\appendixname}
-% \begin{macro}{\abstractname}
-% Övriga rubriker.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\partname{Part}
-\if@collection\else
- \newcommand\chaptername{Chapter}
-\fi
-\newcommand\appendixname{Appendix}
-\newcommand\abstractname{Abstract}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\today}
-% Dagens datum.
-% \begin{macrocode}
-\def\today{\ifcase\month\or
- January\or February\or March\or April\or May\or June\or
- July\or August\or September\or October\or November\or December\fi
- \space\number\day, \number\year
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \noindent
-% Välj sidstil, typ av paginering och en kolumn.
-% \begin{macrocode}
-\pagestyle{headings}
-\pagenumbering{arabic}
-\onecolumn
-%</acta>
-% \end{macrocode}
-%
-% \section{Schablonfil}
-%
-% En enkel fil att utgår ifrån.
-% \begin{macrocode}
-%<*template>
-\documentclass[]{actawex}
-%% -- preamble --
-\begin{document}
-%% -- no text here --
-\frontmatter
-%% -- the text before the main content --
-\keywords{}
-\begin{abstract}
-\end{abstract}
-\newpage
-\begin{acknowledgments}
-\end{acknowledgments}
-\tableofcontents
-%% \listoffigures
-%% \listoftables
-\mainmatter
-%% -- put your main text here --
-\backmatter
-%% -- no text here --
-\end{document}
-%</template>
-% \end{macrocode}
-%
-% \subsection{Kort om konferenspublikationer}
-%
-% För sammanställning av en konferenspublikation rekomenderas klassen
-% |combine|. Varje artikel typsätts med |actawex|. För att får en
-% enhetligt utseende på t.ex. satser och bevis kan man skapa ett paket
-% som varje författare måste ladda. För att sedan slå samman alla
-% artiklar till en konferenspublikation skapar man en huvudfil:
-% \begin{tabbing}
-% mm\=\kill
-% \>|\documentclass[colclass=actawex,notoc,nolof,nolot]{combine}|\\
-% \>|\begin{document}|\\
-% \>|\tableofcontents|\\
-% \>|\begin{papers}|\\
-% \>|\import{|\meta{artikel$_1$}|}|\\
-% \>|\import{|\meta{artikel$_2$}|}|\\
-% \>\ldots\\
-% \>|\import{|\meta{artikel$_n$}|}|\\
-% \>|\end{papers}|\\
-% \>|\end{document}|
-% \end{tabbing}
-% På detta sätt behöver man inte bryr sig om bl.a. varje
-% |\documentclass| och |\begin{document}| i varje infogad artikel.
-% Grundstrukturen på huvudfilen är följande: För mer information se
-% manualen till \textsf{combine}. Notera att litteraturförteckningen
-% i varje enskild \meta{artikel} bör infogas med |thebibliography|,
-% undvik \textsc{Bib}\TeX.
-%
-% \Finale
-%
-\endinput
diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins
deleted file mode 100644
index 7ff46b90199..00000000000
--- a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins
+++ /dev/null
@@ -1,47 +0,0 @@
-%%
-%% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist
-%%
-%% This file will generate a class for typsetting theses for
-%% publishing in the series Acta Wexionensia.
-%%
-\input docstrip
-
-\declarepreamble\classpreamble
-
-This is a generated file.
-
-Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist.
-
-Class for typesetting theses in Acta Wexionensia.
-
-Any modified versions of this file must be renamed
-with new filenames distinct from \outFileName.
-
-\endpreamble
-
-\keepsilent
-
-\generate{\usepreamble\classpreamble
- \file{actawex.cls}{\from{actawex.dtx}{acta}}
- \file{awcollection.clo}{\from{actawex.dtx}{collection}}
- \file{awmonograph.clo}{\from{actawex.dtx}{monograph}}
- \file{template.tex}{\from{actawex.dtx}{template}}
-}
-
-\Msg{*************************************************************}
-\Msg{}
-\Msg{To produce the documentation you have to run the file}
-\Msg{`actawex.dtx' twice through LaTeX.}
-\Msg{}
-\Msg{To finish the installation you have to move the following}
-\Msg{file into a directory searched by TeX:}
-\Msg{}
-\Msg{\space\space actawex.cls}
-\Msg{\space\space awcollection.clo}
-\Msg{\space\space awmonograph.clo}
-\Msg{}
-\Msg{The file template.tex show how to use the class.}
-\Msg{}
-\Msg{*************************************************************}
-
-\endbatchfile
diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx
deleted file mode 100644
index 69006f70c0f..00000000000
--- a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx
+++ /dev/null
@@ -1,1086 +0,0 @@
-% \iffalse meta-comment
-%
-% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist
-%
-% Class for typsetting master theses at School of Mathematics and
-% System Engineering, Växjö University.
-%
-% \fi
-%
-% \iffalse
-%
-% \begin{macrocode}
-%<master>\NeedsTeXFormat{LaTeX2e}[2001/06/01]
-%<master>\ProvidesClass{rfmsi}
-%<*driver|master>
-\ProvidesFile{rfmsi.drv}
- [2007/05/29 2.1 Class for Reports from MSI]
-%</driver|master>
-% \end{macrocode}
-%
-%<*driver>
-\documentclass[a4paper,oneside]{ltxdoc}
-\usepackage[T1]{fontenc}
-\usepackage[swedish]{babel}
-\usepackage[latin1]{inputenc}
-\usepackage{texnames}
-\newenvironment{decl}{%
- \par
- \addvspace{2ex plus .75ex}%
- \noindent
- \begin{tabular}{|l|}
- \hline
- \ignorespaces
- }{%
- \\
- \hline
- \end{tabular}%
- \vspace{1ex}\vskip -\parskip
- \noindent
- \ignorespacesafterend
- \nobreak
-}
-\GetFileInfo{rfmsi.drv}
-\begin{document}
- \frenchspacing
- \DocInput{rfmsi.dtx}
-\end{document}
-%</driver>
-%
-% \fi
-%
-% \CheckSum{438}
-%
-% \CharacterTable
-% {Upper-case \A\B\C\D\E\F\G\H\I\J\K\L\M\N\O\P\Q\R\S\T\U\V\W\X\Y\Z
-% Lower-case \a\b\c\d\e\f\g\h\i\j\k\l\m\n\o\p\q\r\s\t\u\v\w\x\y\z
-% Digits \0\1\2\3\4\5\6\7\8\9
-% Exclamation \! Double quote \" Hash (number) \#
-% Dollar \$ Percent \% Ampersand \&
-% Acute accent \' Left paren \( Right paren \)
-% Asterisk \* Plus \+ Comma \,
-% Minus \- Point \. Solidus \/
-% Colon \: Semicolon \; Less than \<
-% Equals \= Greater than \> Question mark \?
-% Commercial at \@ Left bracket \[ Backslash \\
-% Right bracket \] Circumflex \^ Underscore \_
-% Grave accent \` Left brace \{ Vertical bar \|
-% Right brace \} Tilde \~}
-%
-% \Large\noindent\textbf{Växjö universitet}\normalsize\hspace*{\fill}%
-% \filedate\\
-% \small Matematiska och system-\\
-% tekniska institutionen\\
-% \emph{Robert Nyqvist\bigskip}
-% \begin{center}
-% \bfseries
-% \LARGE
-% Mall för \textit{Rapporter från MSI}\\[.2\baselineskip]
-% \large
-% Dokumentklass för \LaTeXe\\[.3\baselineskip]
-% Version \fileversion
-% \end{center}
-% \normalsize
-%
-% \begin{abstract}
-% Magisterarbeten, för-tryck (\emph{eng}.\ preprint) och andra
-% rapporter som publiceras i rapportserien \emph{Rapporter från MSI}
-% ska då de är typsatta med hjälp av \LaTeXe\ använda
-% dokumentklassen \textsf{rfmsi}. Något stöd för \LaTeX\ 2.09 ges
-% inte. Vi beskriver här både hur denna klass används och hur den är
-% implementerad.
-% \end{abstract}
-%
-% \tableofcontents
-%
-% \section{Anvisningar till dig som författare}
-%
-% Den lokala rapportserien \textit{Rapporter från~MSI} är avsedd för
-% examensarbeten och ''preprints''. För att rapporter publicerade i
-% denna serie ska få ett enhetligt utseende ska du följa anvisningarna
-% i dokumentet \emph{Rapportskrivning}.\footnote{%
-% |www.msi.vxu.se/forskn/exarb/hantering.html|}
-%
-% \section{Manual}
-%
-% Klassen bygger på \textsf{article}. I detta avsnitt beskriver vi de
-% kommandon som är nya eller kommandon som har definierts om, med
-% avseende på \textsf{article}. Dessutom ger vi även några tips att
-% tänka på vid t.ex. typsättning av matematik. Notera att vissa
-% kommandon i \textsf{article} är inaktiva i denna klass. Se även
-% avsnitt~\ref{sec:schablon} på sidan~\pageref{sec:schablon}.
-%
-% \subsection{Initiering}
-%
-% För att använda klassen inleder man sitt dokument med kommandot
-% \begin{decl}
-% |\documentclass|\oarg{alternativ}|{rfmsi}|
-% \end{decl}
-% Flera \meta{alternativ} kan anges, och i så fall åtskiljs dessa med
-% komma\-tecken. Om ingen övergripande styrning av mallen önskas kan
-% hela konstruktionen \oarg{alternativ} utelämnas. Även alternativ som
-% styr paket kan skrivas in i \meta{alternativ}. Klassen har två egna
-% alternativ, |draft| och |final|, med samma betydelse som i
-% standardklasserna. Förvald är |final|.
-%
-% \subsection{Paket som laddas automatiskt}
-%
-% Klassen laddar automatiskt vissa paket, som därför inte behövs
-% laddas en gång till via |\usepackage|. De paket som alltid laddas är
-% \textsf{geometry}, \textsf{graphicx}, \textsf{fancyhdr},
-% \textsf{ifpdf} och \textsf{tocbibind}.
-%
-% \subsection{Att generera PDF}
-%
-% Med pdf\LaTeX\ producerar du en \textsc{pdf}-version av din rapport.
-% Ett annat alternativ är att gå via PostScript. Generera först en
-% \textsc{dvi}-fil med hjälp av \LaTeX. Exekvera därefter kommandot
-% \begin{quote}
-% |dvips -Ppdf -G0 |\meta{\textsc{dvi}-fil}
-% \end{quote}
-% för att skapa en PostScript-fil, och kör till sist kommandot
-% \begin{quote}
-% |ps2pdf -dPDFsettings=/prepress |\meta{PostScript-fil}
-% \end{quote}
-%
-% \subsection{Bilder}
-%
-% Klassen laddar automatiskt paketet \textsf{graphicx} på sådant sätt
-% att du kan infoga antingen bilder i format som passar för \LaTeX\
-% eller för pdf\LaTeX, enligt följande tabell:
-% \begin{center}
-% \begin{tabular}{ll}
-% \LaTeX & \textsc{eps}, \textsc{mps} \\
-% pdf\LaTeX & \textsc{pdf}, \textsc{png}, \textsc{jpg}, \textsc{mps}
-% \end{tabular}
-% \end{center}
-% där filformatet \textsc{mps} är en variant av \textsc{eps} som
-% MetaPost genererar. Det är lämpligt att du sparar varje bild i två
-% olika format, \textsc{eps} och \textsc{pdf}, för att på så sätt få
-% ett dokumentet som är kompatibelt med både \LaTeX\ och pdf\LaTeX.
-%
-% Med programmet |epstopdf| är det enkelt att konvertera bilder från
-% \textsc{eps} till \textsc{pdf}. När en bild infogas utelämnar man
-% filändelsen. Antag till exempel att vi vill infoga en bild som är
-% sparad som |figur.eps|. Genom att exekverar
-% \begin{quote}
-% |epstopdf figur.eps|
-% \end{quote}
-% skapar vi filen |figur.pdf|. Bilden infogas med kommandot
-% \begin{quote}
-% |\includegraphics{figur}|
-% \end{quote}
-% som kommer att använda |figur.eps| respektive |figur.pdf| beroende
-% på om \LaTeX\ eller pdf\LaTeX\ exekveras.
-%
-% \subsection{Typsnitt och språk}
-%
-% Använd kodning av typsnitt som är anpassad för europeiska språk:
-% \begin{quote}
-% |\usepackage[T1]{fontenc}|
-% \end{quote}
-% Laddar de paket som behövs för att använda typsnittet Times. I
-% Times finns inte linjärer eller mekaner utan vi använder Helvetica
-% respektive Courier för dessa:
-% \begin{quote}
-% |\usepackage{mathptmx}|\\
-% |\usepackage[scaled=.9]{helvet}|\\
-% |\usepackage{courier}|
-% \end{quote}
-% I matematiska dokument rekommenderas att du använder Computer
-% Modern, som är standard i \LaTeX. Skriver du på svenska eller om du
-% vill ha med en svensk sammanfattning bör du ladda \textsf{babel}.
-% Det språk som anges sist sätts om standard:
-% \begin{quote}
-% |\usepackage[swedish,english]{babel}|
-% \end{quote}
-% Växla mellan språken med |\selectlanguage| eller omgivningen
-% |otherlanguage|. För att bl.a. kunna skriva bokstäverna å, ä och
-% ö, skriver du:
-% \begin{quote}
-% |\usepackage[latin1]{inputenc}|
-% \end{quote}
-% Arbetar du i en Windows- eller Macintoshmiljö ändrar du |latin1|
-% till |ansinew| respektive |applemac|.
-%
-% \subsection{Titel, författare och sånt}
-%
-% Dokumentspecifika uppgifter som titel, undertitel, författare och så
-% vidare anges med de kommandon som beskrivs i detta avsnitt. Dessa
-% måste komma före |\frontcover| och |\frontmatter|, se nästa avsnitt.
-%
-% \begin{decl}
-% |\title|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$}\\
-% |\subtitle|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$}
-% \end{decl}
-% Deklarerar \meta{text$_1$} att vara titeln respektive undertiteln på
-% dokumentet. Man kan utelämna |\subtitle| om ingen undertitel
-% behövs. Både titel och undertitel hamnar på omslagets framsida och
-% på titelsidan. Argumentet \meta{text$_2$} hamnar på titelsidan och
-% är till för att styra hur en lång titel eller undetitel ska delas
-% upp på flera rader på respektive sida. Om \meta{text$_2$} utelämnas
-% används \meta{text$_1$} även på titelsidan.
-%
-% \begin{decl}
-% |\author|\marg{text}
-% \end{decl}
-% Deklarerar \meta{text} som en eller flera författare. Vid flera
-% författare åtskiljs dessa med |\and|.
-%
-% \begin{decl}
-% |\publmonth|\marg{text}\\
-% |\publyear|\marg{n}
-% \end{decl}
-% Deklarerar \meta{text} och \meta{n} som den månad (förkortad)
-% respektive det år som examensarbetet eller avhandlingen
-% publicerades.
-%
-% \begin{decl}
-% |\discipline|\marg{text}\marg{förkortning}
-% \end{decl}
-% Deklarerar \meta{text} som det ämnesområde som innehållet i
-% dokumentet hör till. Det andra argument är motsvarande förkortning
-% enligt bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}.
-%
-% \begin{decl}
-% |\thesistype|\marg{text}\marg{förkortning}
-% \end{decl}
-% Deklarerar \meta{text} att ange typ av arbete. För andra argumentet
-% se bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}. Förvalda värden är
-% |Master's Thesis| respektive |E|.
-%
-% \begin{decl}
-% |\reportno|\marg{n}
-% \end{decl}
-% Rapportens löpnummer i serien (fås av seketerare).
-%
-% \subsection{Omslag och startsidor}
-%
-% \begin{decl}
-% |\frontcover|\\
-% |\backcover|
-% \end{decl}
-% Producerar omslagets framsida respektive baksida. För att dessa
-% kommandon ska fungera smärtfritt är det tänkt att de ska placeras
-% först respektive sist i dokumentet. Framsidan följs direkt av en
-% tom sida och baksidan hamnar alltid på en sida med jämnt sidnummer
-% och sidan innan kommer att vara tom.
-%
-% \begin{decl}
-% |\frontmatter|
-% \end{decl}
-% Producerar titelsida följt av en tom sida. Bör följas av
-% sammanfattning, erkännande och innehållsförteckning.
-%
-% \begin{decl}
-% |\mainmatter|
-% \end{decl}
-% Inför vissa inställningar rörande paginering och kolumntitel av
-% huvudtexten. Kommandot placeras lämpligen direkt efter
-% |\tableofcontents|.
-%
-% \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erkännande}
-%
-% Använd omgivningen |abstract| för att typsätta sammanfattning och
-% erkännanden. Placera dem mellan |\frontmatter| och
-% |\tableofcontents|. Använd |\selectlanguage| eller |otherlanguage|
-% för att få \LaTeX\ att använda rätt avstavningsspråk. Notera att
-% detta även ger rätt rubrik på sammanfattningarna. Däremot behöver
-% du ändra på rubriken på erkännanden genom att skriva
-% \begin{quote}
-% |\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments}|
-% \end{quote}
-%
-% \begin{decl}
-% |\begin{keywords}|\oarg{rubrik} \meta{text} |\end{keywords}|
-% \end{decl}
-% Omgivnig för typsättning av nyckelord. Bör placeras direkt efter
-% sammanfattning. Med \meta{rubrik} styr du rubriken och
-% \oarg{rubrik} utelämnas används ''Key-words'' som standard.
-%
-%
-% \subsection{Matematik}
-%
-% Vid typsättning av matematik bör du använda \AMSLaTeX, speciellt
-% paketen \textsf{amsmath}, \textsf{amssymb} och \textsf{amsthm}.
-% Även \textsf{mathtools} rekommenderas.
-%
-% Paketet \textsf{amsthm} ger oss möjlighet att typsätta satser och
-% liknande. Det åstadkommer vi genom att deklarera några olika
-% omgivningar:
-% \begin{quote}
-% |\theoremstyle{plain}|\\
-% |\newtheorem{theorem}{Theorem}[section]|\\
-% |\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma}|\\
-% |\newtheorem*{corollary}{Corollary}|
-% \end{quote}
-% Omgivningen för satser nollställs vid varje |\section| och
-% omgivningen för lemmor använder samma räknare som för satser.
-% Däremot numreras inte följdsatser. Om t.ex. en sats har ett
-% specifikt namn, som till exempel ''Zorn's Lemma'', så skriver man:
-% \begin{quote}
-% |\begin{lemma}[Zorn's Lemma]|
-% \end{quote}
-% Hakparentesen kan utelämnas. Det finns även andra stilar, via
-% |\theoremstyle|, som t.ex. |definition| och |remark|.
-%
-% I \textsf{amsthm} finns omgivningen |proof| definierad, för
-% typsättning av bevis, lösningar och liknaden. Inleds med rubriken
-% ''\textit{Proof.}''. Rubriken kan bytas ut. Antag att vi t.ex.
-% vill att ett bevis börjar med rubriken ''\textit{Proof of
-% Theorem~2.1}'' och om Theorem~2.1 har etiketten |\label{thm:2.1}|.
-% Då skriver man:
-% \begin{quote}
-% |\begin{proof}[Proof of Theorem \ref{thm:2.1}]|
-% \end{quote}
-% Omgivningen avslutar beviset med en halmos i högerkanten. Som
-% standard är halmosen en kvadrat, men genom att skriva:
-% \begin{quote}
-% |\renewcommand{\qedsymbol}{Q.E.D.}|
-% \end{quote}
-% avslutas alla bevis med ''Q.E.D.'' istället. Om en fristående
-% formel eller en lista avslutar ett bevis, fås en halmos på samma rad
-% med kommandot |\qedhere|. Med raden
-% \begin{quote}
-% |\numberwithin{equation}{section}|
-% \end{quote}
-% får du ekvationer att numreras löpande med avseende på ekvationer.
-%
-% \subsection{Pseudo- och programkod}
-%
-% För typsättning av pseudo- och programkod rekommenderas paketen
-% \textsf{algorithmicx} respektive \textsf{listings}.
-%
-% \subsection{Referenser}
-%
-% För att få referenser att följa standarden Harvard rekommendera
-% paketet \textsf{natbib}.
-%
-%
-% \section{Implementation}
-%
-% \subsection{Klassalternativ}
-%
-% Klassen bygger på standardklassen \textsf{article}. Men de flesta
-% klassalternativen i \textsf{article} behövs inte, vissa strider även mot
-% de regler som styr rapportserien \emph{Rapporter från MSI}. Därför görs
-% dessa inaktiva.
-% \begin{macrocode}
-%<*master>
-\DeclareOption{a5paper}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `a5paper' is not supported}}
-\DeclareOption{b5paper}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `b5paper' is not supported}{}}
-\DeclareOption{letterpaper}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `letterpaper' is not supported}{}}
-\DeclareOption{legalpaper}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `legalpaper' is not supported}{}}
-\DeclareOption{executivepaper}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `executivepaper' is not supported}{}}
-\DeclareOption{landscape}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `landscape' is not supported}{}}
-\DeclareOption{10pt}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `10pt' is not supported}{}}
-\DeclareOption{11pt}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `11pt' is not supported}{}}
-\DeclareOption{twocolumn}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `twocolumn' is not supported}{}}
-\DeclareOption{oneside}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `oneside' is not supported}{}}
-\DeclareOption{notitlepage}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `notitlepage' is not supported}{}}
-\DeclareOption{titlepage}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `titlepage' is not supported}{}}
-\DeclareOption{leqno}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `leqno' is not supported}{}}
-\DeclareOption{fleqn}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `fleqn' is not supported}{}}
-\DeclareOption{openbib}
- {\ClassError{rfmsi}{Option `openbib' is not supported}{}}
-% \end{macrocode}
-% Laddar klassen \textsf{article} tillsammans med förvalda klassalternativ
-% eller eventuellt andra som anges av användaren via |\documentclass|.
-% \begin{macrocode}
-\DeclareOption*{\PassOptionsToClass{\CurrentOption}{article}}
-\ProcessOptions\relax
-\LoadClass[12pt,a4paper,onecolumn,twoside]{article}
-% \end{macrocode}
-%
-% \subsection{\LaTeX\ eller pdf\LaTeX?}
-%
-% Ladda paketet \textsf{ifpdf} som definierar en logisk variabel som
-% kan användas för att avgöra om pdf\LaTeX\ exekveras eller inte.
-% \begin{macrocode}
-\RequirePackage{ifpdf}
-% \end{macrocode}
-% Vi behöver ladda \textsf{graphicx} för att kunna infoga Växjö
-% universitets symbol på omslaget. Med |\ifpdf| se vi till att samma
-% radbrytningsalgoritm används oavsett program, deklarera vilka
-% bildfilformat som är möjliga att använda och ange hur okända
-% bildfilsändelser ska hanteras.
-% \begin{macrocode}
-\ifpdf
- \RequirePackage[pdftex]{graphicx}
- \pdfadjustspacing 1
- \AtBeginDocument{%
- \DeclareGraphicsExtensions{.mps,.pdf,.jpg,.png}%
- \DeclareGraphicsRule{*}{mps}{*}{}%
- }
-\else
- \RequirePackage[dvips]{graphicx}
- \AtBeginDocument{%
- \DeclareGraphicsExtensions{.mps,.eps}%
- \DeclareGraphicsRule{*}{eps}{*}{}%
- }
-\fi
-% \end{macrocode}
-%
-% \subsection{Marginaler}
-%
-% Med paketet \textsf{geometry} är det enkel att ändra storleken på
-% marginalerna. Ytter och bunt ska vara 3~cm, huvud 2~cm och
-% fot~2,5~cm.
-% \begin{macrocode}
-\RequirePackage{geometry}
-\geometry{%
- twoside,
- a4paper,
- left=3cm,
- right=3cm,
- top=2cm,
- bottom=2.5cm,
- hcentering,
- bindingoffset=0pt,
- footskip=10mm,
- nohead
-}
-% \end{macrocode}
-%
-% \subsection{Kolumntitel och sidfot}
-%
-% För att kunna förändra innehållet i huvud och fot enkelt laddar vi
-% \textsf{fancyhdr}.
-% \begin{macrocode}
-\RequirePackage{fancyhdr}
-% \end{macrocode}
-% Någon kolumntitel ska inte förekomma och pagineringen placeras i
-% centrerad i sidfoten.
-% \begin{macrocode}
-\fancyfoot{}
-\fancyhead{}
-\fancyfoot[C]{\thepage}
-\renewcommand{\headrulewidth}{\z@}
-\renewcommand{\footrulewidth}{\z@}
-\pagestyle{fancy}
-% \end{macrocode}
-% \begin{macro}{\mainmatter}
-% I huvudtexten ska arabiska siffror användas vid paginering.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\mainmatter{%
- \cleardoublepage
- \pagenumbering{arabic}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsection{Titel, författare och sånt}
-%
-% \begin{macro}{\title}
-% \begin{macro}{\@titlei}
-% \begin{macro}{\@titleii}
-% \begin{macro}{\subtitle}
-% \begin{macro}{\@subtitlei}
-% \begin{macro}{\@subtitleii}
-% Med hjälp av |\title| och |\subtitle| sparas titel och undertitel
-% vardera i två olika interna kommandon, där |\@titlei| används på
-% omslagets framsida och |\@titleii| på titelsidan. Analogt för
-% undertitel, förutom att vi låter dessa vara tomma från början
-% ifall undertitel saknas.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand*{\title}[2][\opttitle]{%
- \def\opttitle{#2}%
- \gdef\@titlei{#1}%
- \gdef\@titleii{#2}%
-}
-\newcommand*{\subtitle}[2][\optsubtitle]{%
- \def\optsubtitle{#2}%
- \gdef\@subtitlei{#1}%
- \gdef\@subtitleii{#2}%
-}
-\let\@subtitlei\@empty
-\let\@subtitleii\@empty
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\publmonth}
-% \begin{macro}{\@publmonth}
-% \begin{macro}{\publyear}
-% \begin{macro}{\@publyear}
-% Den månad och det år som avhandlingen publicerades.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand*{\publmonth}[1]{\gdef\@publmonth{#1}}
-\def\@publmonth{????}
-\newcommand*{\publyear}[1]{\gdef\@publyear{#1}}
-\def\@publyear{????}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\discipline}
-% \begin{macro}{\@discipline}
-% \begin{macro}{\@discipline@abbrv}
-% Ämnesområdet för avhandlingen.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand*{\discipline}[2]{%
- \gdef\@discipline{#1}
- \gdef\@discipline@abbrv{#2}%
-}
-\def\@discipline{????}
-\def\@discipline@abbrv{??}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\reportno}
-% \begin{macro}{\@reportno}
-% \begin{macro}{\@issn}
-% Rapportens nummer i serien, samt \textit{International Standard
-% Serial Number}.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand{\reportno}[1]{\gdef\@reportno{#1}}
-\def\@reportno{????}
-\def\@issn{1650-2647}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\thesistype}
-% \begin{macro}{\@thesistype}
-% \begin{macro}{\@thesistype@abbrv}
-% Typ av rapport.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand*{\thesistype}[2]{%
- \gdef\@thesistype{#1}%
- \gdef\@thesistype@abbrv{#2}%
-}
-\def\@thesistype{Master's Thesis}
-\def\@thesistype@abbrv{E}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-% \end{macro}
-%
-% \subsection{Omslag}
-%
-% \begin{macro}{\frontcover}
-% Omslagets framsida skapas genom att placera ut dessa olika
-% ''delar'' med hjälp av omgivningen \verb"picture". Inget material
-% i sidfoten. Typsnittet ska vara Times.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand{\frontcover}{%
- \thispagestyle{empty}%
- \setcounter{page}{-1}
- \setlength{\unitlength}{1cm}%
- \noindent
- \begin{picture}(15,25.2)(3,2.5)%
- \usefont{T1}{ptm}{m}{n}%
-% \end{macrocode}
-% En vertikal och två horisontella linjer.
-% \begin{macrocode}
- \put(5,1.3){\rule{.5mm}{27.5cm}}
- \put(1.4,4.8){\rule{17.8cm}{.5mm}}
- \put(5.5,26.2){\rule{11.7cm}{.5mm}}
-% \end{macrocode}
-% Universitetets symbol och namn läggs i det övre vänstra hörnet.
-% \begin{macrocode}
- \put(2.75,25.4){\makebox(0,0)[b]{%
- \includegraphics[width=14mm]{vxusymbol.1}}}
- \put(2.75,25.15){\makebox(0,0)[t]{%
- \parbox{3.5cm}{\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\LARGE
- \centering
- V\"{a}xj\"{o}\\
- University}}}
-% \end{macrocode}
-% Längs upp sätts institutionsnamn och publikationsserie.
-% \begin{macrocode}
- \put(5.5,28){School of Mathematics and
- System Engineering}
- \put(5.5,27){\textbf{Reports from MSI}
- - Rapporter fr{\aa}n MSI}
-% \end{macrocode}
-% Titel, undertitel och författare.
-% \begin{macrocode}
- \put(11.5,21.9){\makebox(0,0)[t]{%
- \parbox{11cm}{\centering
- \fontsize{18}{23}\selectfont\@titlei\\[\baselineskip]%
- \large\@subtitlei}}}
- \put(11.5,13.1){\makebox(0,0)[t]{%
- \parbox{11cm}{\centering
- \begin{tabular}[t]{c}
- \@author
- \end{tabular}}}}
-% \end{macrocode}
-% Längst ned sätter vi månad, år, adress, \textsc{issn} och
-% \textsc{isrn}.
-% \begin{macrocode}
- \put(2.75,3.7){\makebox(0,0)[t]{%
- \parbox{3.5cm}{\centering\@publmonth\\
- \@publyear}}}
- \put(5.8,3.7){\makebox(0,0)[tl]{%
- \parbox{4cm}{\small
- MSI\\
- V\"{a}xj\"{o} University\\
- \textbf{SE-351 95 V\"{A}XJ\"{O}}}}}
- \put(12,3.7){\makebox(0,0)[tl]{%
- \parbox{8cm}{\small
- Report \@reportno\\
- ISSN \@issn\\
- ISRN VXU/MSI/\@discipline@abbrv/\@thesistype@abbrv/-{}-%
- \@reportno/-{}-SE}}}
-% \end{macrocode}
-% Nästa sida ska vara tom och därefter avslutar vi definitionen av
-% |\frontcover|.
-% \begin{macrocode}
- \end{picture}%
- \newpage
- \thispagestyle{empty}
- \mbox{}
- \newpage
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% Kommandot |\maketitle| ska inte kunna användas istället för
-% |\frontcover|.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand{\maketitle}{\relax}
-% \end{macrocode}
-%
-% \begin{macro}{\backcover}
-% Baksidan ska hamna på en sida med jämnt sidnummer och sidan innan
-% ska vara tom.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand{\backcover}{%
- \clearpage
- \thispagestyle{empty}
- \mbox{}
- \clearpage
- \ifodd\c@page
- \thispagestyle{empty}
- \mbox{}
- \clearpage
- \fi
-% \end{macrocode}
-% Centrerad längst ned sätts universitetets symbol och namn, samt
-% institution, adress och hemsida.
-% \begin{macrocode}
- \begin{center}
- \usefont{T1}{ptm}{m}{n}%
- \thispagestyle{empty}%
- \mbox{}%
- \vfill
- \includegraphics[width=15mm]{vxusymbol.1}\\
- {\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\huge
- V\"{a}xj\"{o}\\
- universitet}\\[8mm]
- \textbf{Matematiska och systemtekniska institutionen}\\
- SE-351 95 V\"{a}xj\"{o}\\[7mm]
- Tel. +46\,(0)470\,70\,80\,00, fax +46\,(0)470\,840\,04\\
- http://www.vxu.se/msi/
- \vskip1.2cm
- \mbox{}
- \end{center}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsection{Startsidor}
-%
-% \begin{macro}{\frontmatter}
-% Definiera kommandot |\frontmatter| för att typsätta titelsida och
-% att följande sidor pagineras med romerska siffror.
-% \begin{macrocode}
-\newcommand\frontmatter{%
- \pagenumbering{roman}
- \setcounter{page}{1}
- \thispagestyle{empty}
-% \end{macrocode}
-% Centrera horisontellt i tur och ordning författare, titel,
-% eventuellt undertitel, typ av rapport, disciplin, år och Växjö
-% universitets symbol.
-% \begin{macrocode}
- \begin{center}
- \mbox{}\\[2\baselineskip]%
- \begin{tabular}[t]{c}
- \large\@author
- \end{tabular}\\[0.75cm]
- \LARGE\@titleii
- \ifx\@empty\@subtitleii
- \\[1.5cm]
- \else
- \\[0.25\baselineskip]
- \Large\@subtitleii\\[1.5cm]
- \fi
- \normalsize
- \@thesistype\\[\baselineskip]
- \@discipline\\[2\baselineskip]
- \@publyear
- \vfill
- \includegraphics[width=9mm]{vxusymbol.1}\kern0.3em\hbox{%
- \raisebox{\depth}{\fontsize{17.28}{20.74}\usefont{T1}{ppl}{m}{n}%
- V\"{a}xj\"{o} University}}
- \end{center}
-% \end{macrocode}
-% Sidan därefter ska vara helt tom. Avsluta definitionen av
-% |\frontmatter| med att frigöra minne.
-% \begin{macrocode}
- \clearpage
- \thispagestyle{empty}
- \mbox{}
- \global\let\title\relax
- \global\let\@titlei\@empty
- \global\let\@titleii\@empty
- \global\let\@subtitlei\@empty
- \global\let\@subtitleii\@empty
- \global\let\author\relax
- \global\let\@author\@empty
- \global\let\publmonth\relax
- \global\let\@publmonth\@empty
- \global\let\publyear\relax
- \global\let\@publyear\@empty
- \global\let\discipline\relax
- \global\let\@discipline\@empty
- \global\let\@issn\@empty
- \clearpage
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erkännande}
-%
-% \begin{macro}{keywords}
-% Efter både den engelska och svenska sammanfattningen är det
-% brukligt att rada upp några nyckelord.
-% \begin{macrocode}
-\newenvironment{keywords}[1][Key-words]{%
- \par\vspace{.2\baselineskip}%
- \noindent{\bfseries\slshape #1:}
-}{%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{environment}{abstract}
-% Omgivning för sammanfattning.
-% \begin{macrocode}
-\renewenvironment{abstract}{%
- \vskip2cm
- \begin{center}
- \large\bfseries\abstractname
- \end{center}
- \par\vspace{.1\baselineskip}\noindent\ignorespaces
-}{}
-% \end{macrocode}
-% \end{environment}
-%
-% \subsection{Rubriker}
-%
-% Alla rubriknivåer ska numreras men endast huvudrubriker, |\section|,
-% och underrubriker, |\subsection|, ska läggas in i
-% innehållsförteckningen.
-% \begin{macrocode}
-\setcounter{secnumdepth}{3}
-\setcounter{tocdepth}{2}
-% \end{macrocode}
-% Med hjälp av paketet \textsf{tocbibind} läggs rubrikerna för
-% litteraturförteckningen och sakregister in i innehållsförteckningen.
-% \begin{macrocode}
-\RequirePackage[nottoc,notlof,notlot,section]{tocbibind}
-% \end{macrocode}
-%
-% \begin{macro}{\section}
-% Kapitelrubriker sätts i 14 punkter och fet stil.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand{\section}{%
- \@startsection
- {section}%
- {1}%
- {0pt}%
- {-3ex plus -1ex minus -.2ex}%
- {1.5ex plus.2ex}%
- {\large\bfseries}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\subsection}
-% Underrubriker sätts i 12 punkter och fet stil.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand{\subsection}{%
- \@startsection
- {subsection}%
- {2}%
- {0pt}%
- {-2.5ex plus -1ex minus -.2ex}%
- {1.25ex plus .2ex}%
- {\bfseries\normalsize}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{macro}{\subsubsection}
-% Underunderrubriker sätts i 12 punkter och mager stil.
-% \begin{macrocode}
-\renewcommand{\subsubsection}{%
- \@startsection
- {subsubsection}%
- {3}%
- {0pt}%
- {-2.25ex plus -1ex minus -.2ex}%
- {1ex plus .2ex}%
- {\normalfont\normalsize}%
-}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \subsection{Indrag och citat}
-%
-% \begin{macro}{\parindent}
-% Varje stycke, utom det första efter en rubrik, ska inledas med ett
-% indrag om 0,5~cm.
-% \begin{macrocode}
-\setlength{\parindent}{.5cm}
-% \end{macrocode}
-% \end{macro}
-%
-% \begin{environment}{quotation}
-% \begin{environment}{quote}
-% \begin{macrocode}
-\renewenvironment{quotation}{%
- \list{}{%
- \leftmargin 2cm%
- \rightmargin \leftmargin
- \listparindent 1.5em%
- \itemindent \listparindent
- \parsep \z@ \@plus\p@
- }%
-\item\relax}{\endlist}
-\renewenvironment{quote}{%
- \list{}{%
- \leftmargin 2cm
- \rightmargin \leftmargin}%
-\item\relax}{\endlist}
-% \end{macrocode}
-% \end{environment}
-% \end{environment}
-%
-%
-%\subsection{Figur- och tabellnumrering}
-%
-% Numrering av figurer och tabeller ska ske sekvensiellt inom varje
-% kapitel.
-% \begin{macrocode}
-\@addtoreset{figure}{section}
-\@addtoreset{table}{section}
-\renewcommand{\thefigure}{\thesection.\arabic{figure}}
-\renewcommand{\thetable}{\thesection.\arabic{table}}
-%</master>
-% \end{macrocode}
-%
-% \subsection{Universitetets symbol}
-%
-% Vi genererar Växjö universitets symbol med hjälp av MetaPost. Först
-% definierar~vi de variabler, konstanter och punkter som vi behöver.
-% \begin{macrocode}
-%<*metapost>
-path p, q;
-pair c[];
-s = 1;
-c1 := (0, 200);
-c2 := (0, 240);
-c3 := (0, 265);
-c4 := (0, 305);
-c5 := (0, 330);
-c6 := (0, 365);
-c7 := (200, 527.23);
-c8 := (180, 706.5);
-c9 := (240, 920.36);
-z1 = (12.5, 0.21);
-z2 = (365, 365);
-z3 = (144.79, 700.05);
-z4 = (12.5, 843.92);
-z5 = (12.5, 284.08);
-z6 = (85, 200);
-z7 = (12.5, 115.92);
-z8 = (12.5, 90.52);
-z9 = (150, 240);
-z10 = (85.71, 363.1);
-z11 = (13.69, 454.51);
-z12 = (190, 265);
-z13 = (12.5, 75.41);
-z14 = (12.5, 45.3);
-z15 = (260, 305);
-z16 = (106.36, 542.25);
-z17 = (17.3, 629.5);
-z18 = (300, 330);
-z19 = (12.5, 30.26);
-% \end{macrocode}
-% Nedan beskrivs konturen av den högra delen av symbolen.
-% \begin{macrocode}
-p := z1{dir(angle(z1 - c6) + 90)}
- ..{dir(angle(z2 - c6) + 90)}z2{dir(angle(z2 - c6) + 90)}
- ..{dir(angle(z3 - c6) + 90)}z3{dir(angle(z3 - c9) - 90)}
- ..{dir(angle(z4 - c9) - 90)}z4
- --z5{dir(angle(z5 - c1) - 90)}
- ..{dir(angle(z6 - c1) - 90)}z6{dir(angle(z6 - c1) - 90)}
- ..{dir(angle(z7 - c1) - 90)}z7
- --z8{dir(angle(z8 - c2) + 90)}
- ..{dir(angle(z9 - c2) + 90)}z9{dir(angle(z9 - c2) + 90)}
- ..{dir(angle(z10 - c2) + 90)}z10{dir(angle(z10 - c7) - 90)}
- ..{dir(angle(z11 - c7) - 90)}z11{dir(angle(z11 - c3) - 90)}
- ..{dir(angle(z12 - c3) - 90)}z12{dir(angle(z12 - c3) - 90)}
- ..{dir(angle(z13 - c3) - 90)}z13
- --z14{dir(angle(z14 - c4) + 90)}
- ..{dir(angle(z15 - c4) + 90)}z15{dir(angle(z15 - c4) + 90)}
- ..{dir(angle(z16 - c4) + 90)}z16{dir(angle(z16 - c8) - 90)}
- ..{dir(angle(z17 - c8) - 90)}z17{dir(angle(z17 - c5) - 90)}
- ..{dir(angle(z18 - c5) - 90)}z18{dir(angle(z18 - c5) - 90)}
- ..{dir(angle(z19 - c5) - 90)}z19
- --cycle;
-% \end{macrocode}
-% Figur~1 ger en svart symbol på vit bakgrund.
-% \begin{macrocode}
-beginfig(1);
- fill p scaled s shifted (s * (365, 0));
- fill p reflectedabout((0, 0), (0, 1)) scaled s shifted (s * (365, 0));
-endfig;
-end
-%</metapost>
-% \end{macrocode}
-%
-% \subsection{Schablon}\label{sec:schablon}
-%
-% Vi avslutar med att presentera en schablon, som vid kompilering av
-% |rfmsi.ins| skapas som filen \verb"template.tex".
-% \begin{macrocode}
-%<*template>
-\documentclass{rfmsi}
-
-% \end{macrocode}
-% Om du arbetar i Windows eller Macintosh bör du ändra |latin1| till
-% |ansinew| respektive |applemac|.
-% \begin{macrocode}
-\usepackage[T1]{fontenc}
-\usepackage[swedish,english]{babel}
-\usepackage[latin1]{inputenc}
-
-% \end{macrocode}
-% Laddar de paket som behövs för att använda typsnittet Times.
-% Följande tre rader tar du bort om du vill använda COmputer Modern
-% istället, vilket rekommenderas om du skriver inom matematik.
-% \begin{macrocode}
-\usepackage{mathptmx}
-\usepackage[scaled=.9]{helvet}
-\usepackage{courier}
-
-% \end{macrocode}
-% Laddar några paket som underlättar typsättningen av matematiska
-% dokument.
-% \begin{macrocode}
-\usepackage{amsmath,amssymb,amsthm}
-
-% \end{macrocode}
-% Deklarerar några användbara omgivningar för typsättning av satser
-% och linander.
-% \begin{macrocode}
-\newtheorem{theorem}{Theorem}[section]
-\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma}
-\newtheorem*{corollary}{Corollary}
-\theoremstyle{definition}
-\newtheorem{definition}{Definition}[section]
-\newtheorem{example}{Example}[section]
-\theoremstyle{remark}
-\newtheorem*{remark}{Remark}
-
-% \end{macrocode}
-% För att få numrering av ekvationer att följa kapitelnumreringen.
-% \begin{macrocode}
-\numberwithin{equation}{section}
-
-\begin{document}
-
-% \end{macrocode}
-% Noter att alla |[]| nedan kan utelämnas. Även |\subtilte| är
-% valfritt.
-% \begin{macrocode}
-\title[]{}
-\subtitle[]{}
-\author{}
-\publmonth{}
-\publyear{}
-\discipline{}{}
-\thesistype{}{}
-\reportno{}
-
-% \end{macrocode}
-% Nästa rad ger famsidan. Resten av koden är i stort sett ordinär och
-% tarvar därför inte någon djupare förklaring.
-% \begin{macrocode}
-\frontcover
-
-\frontmatter
-
-\begin{abstract}
-%%% -- Abstract in english
-\end{abstract}
-\begin{keywords}
-%%% -- Key-words
-\end{keywords}
-
-\begin{otherlanguage}{swedish}
-\begin{abstract}
-%%% -- Svensk sammanfattning
-\end{abstract}
-\begin{keywords}[Nyckelord]
-%%% -- Nyckelord
-\end{keywords}
-\end{otherlanguage}
-
-\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments}
-\begin{abstract}
-%%% -- Text
-\end{abstract}
-
-\tableofcontents
-
-\mainmatter
-
-%%% -- Dokumentet
-
-\appendix
-
-%%% -- Bilagor
-
-\bibliographystyle{}
-\bibliography{}
-
-\backcover
-
-\end{document}
-%</template>
-% \end{macrocode}
-% Ovan antas att man använder \BibTeX\ för att skapa en litteraturförteckning.
-% Det är inte nödvändigt, utan man kan istället använda omgivningen
-% |thebibliography|.
-%
-% \Finale
-\endinput
diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins
deleted file mode 100644
index 49612f0c703..00000000000
--- a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins
+++ /dev/null
@@ -1,74 +0,0 @@
-%%
-%% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist
-%%
-%% This file will generate class for typsetting master theses at
-%% School of Mathematics and System Engineering, Växjö University.
-%%
-\input docstrip
-
-\declarepreamble\classpreamble
-
-This is a generated file.
-
-Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist.
-
-Class for typesetting master theses at School of Mathematics and
-System Engineering, Växjö University.
-
-Any modified version of this file must be renamed
-with new filename distinct from \outFileName.
-
-\endpreamble
-
-\declarepreamble\templatepreamble
-
-This is a generated file.
-
-Template for rfmsi.cls, a class for Reports from MSI
-
-Feel free to modify this file how much you want.
-
-\endpreamble
-
-\declarepreamble\mppreamble
-
-This is a generated file.
-
-Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist.
-
-Metapost file with descriptions of the symbol for Växjö University.
-
-Any modified version of this file must be renamed
-with new filename distinct from \outFileName.
-
-\endpreamble
-
-\keepsilent
-
-\generate{\usepreamble\classpreamble
- \file{rfmsi.cls}{\from{rfmsi.dtx}{master}}
- \usepreamble\templatepreamble
- \usepostamble\empty
- \file{template.tex}{\from{rfmsi.dtx}{template}}
- \usepreamble\mppreamble
- \usepostamble\empty
- \file{vxusymbol.mp}{\from{rfmsi.dtx}{metapost}}}
-
-\Msg{***********************************************************}
-\Msg{*}
-\Msg{* To produce the picture used by the class run}
-\Msg{*}
-\Msg{* \space\space mpost vxusymbol.mp}
-\Msg{*}
-\Msg{* To produce the documentation compile `rfmsi.dtx'}
-\Msg{*}
-\Msg{* To finish the installation you have to move the following}
-\Msg{* file into a directory searched by TeX:}
-\Msg{*}
-\Msg{* \space\space rfmsi.cls}
-\Msg{* \space\space vxusymbol.1}
-\Msg{*}
-\Msg{* Happy TeXing}
-\Msg{***********************************************************}
-
-\endbatchfile