summaryrefslogtreecommitdiff
path: root/Master/texmf-dist/source
diff options
context:
space:
mode:
authorKarl Berry <karl@freefriends.org>2008-01-28 19:37:23 +0000
committerKarl Berry <karl@freefriends.org>2008-01-28 19:37:23 +0000
commitc64fafc8acb9d661fe1184e630d05d23e3b5ad1b (patch)
treedded227f96228cbeaa1455576852e5dfa4568197 /Master/texmf-dist/source
parent24078264b6352d3a11d7d4e8a8e3793528b76339 (diff)
new latex package vxu (25jan08)
git-svn-id: svn://tug.org/texlive/trunk@6437 c570f23f-e606-0410-a88d-b1316a301751
Diffstat (limited to 'Master/texmf-dist/source')
-rw-r--r--Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx2259
-rw-r--r--Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins47
-rw-r--r--Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx1086
-rw-r--r--Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins74
4 files changed, 3466 insertions, 0 deletions
diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx
new file mode 100644
index 00000000000..21bb6fa1e0c
--- /dev/null
+++ b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx
@@ -0,0 +1,2259 @@
+% \iffalse meta-comment
+%
+% Copyright (C) 2003-2007 by Robert Nyqvist
+%
+% Class for typsetting theses in Acta Wexionensia.
+%
+% \fi
+%
+% \CheckSum{1497}
+%
+%% \CharacterTable
+%% {Upper-case \A\B\C\D\E\F\G\H\I\J\K\L\M\N\O\P\Q\R\S\T\U\V\W\X\Y\Z
+%% Lower-case \a\b\c\d\e\f\g\h\i\j\k\l\m\n\o\p\q\r\s\t\u\v\w\x\y\z
+%% Digits \0\1\2\3\4\5\6\7\8\9
+%% Exclamation \! Double quote \" Hash (number) \#
+%% Dollar \$ Percent \% Ampersand \&
+%% Acute accent \' Left paren \( Right paren \)
+%% Asterisk \* Plus \+ Comma \,
+%% Minus \- Point \. Solidus \/
+%% Colon \: Semicolon \; Less than \<
+%% Equals \= Greater than \> Question mark \?
+%% Commercial at \@ Left bracket \[ Backslash \\
+%% Right bracket \] Circumflex \^ Underscore \_
+%% Grave accent \` Left brace \{ Vertical bar \|
+%% Right brace \} Tilde \~}
+%
+% \iffalse
+%
+% \section{Identifikation}
+%
+% Denna klass kan endast användas med \LaTeXe.
+%
+% \begin{macrocode}
+%<acta>\NeedsTeXFormat{LaTeX2e}[2001/06/01]
+% \end{macrocode}
+%
+% Ange datum, versionsnummer och kort beskrivning av klassen.
+%
+% \begin{macrocode}
+%<acta>\ProvidesClass{actawex}
+%<collection>\ProvidesFile{awcollection.clo}
+%<monograph>\ProvidesFile{awmonograph.clo}
+%<template>\ProvidesFile{template.tex}
+%<*driver>
+\ProvidesFile{actawex.drv}
+%</driver>
+ [2007/02/12 3.2 Class for Acta Wexionensia]
+% \end{macrocode}
+%
+% \section{Generera dokumentation}
+%
+% Följande kod genererar manualen och dokumentationen av koden.
+% \begin{macrocode}
+%<*driver>
+\documentclass[a4paper]{ltxdoc}
+% \end{macrocode}
+%
+% Ladda paket med stöd för svenska.
+% \begin{macrocode}
+\usepackage[T1]{fontenc}
+\usepackage[swedish]{babel}
+\usepackage[latin1]{inputenc}
+% \end{macrocode}
+%
+% Deklarerar en omgivning för kommandon (som ska användas i manualdelen).
+% \begin{macrocode}
+\newenvironment{decl}{%
+ \par
+ \addvspace{2ex plus .75ex}%
+ \noindent
+ \begin{tabular}{|l|}
+ \hline
+ \ignorespaces
+ }{%
+ \\
+ \hline
+ \end{tabular}%
+ \vspace{1ex}\vskip -\parskip
+ \noindent
+ \ignorespacesafterend
+ \nobreak
+}
+% \end{macrocode}
+%
+% Läs datum och versionnummer.
+% \begin{macrocode}
+\GetFileInfo{actawex.drv}
+% \end{macrocode}
+%
+% Ladda in dokumentationen.
+% \begin{macrocode}
+\begin{document}
+\DocInput{actawex.dtx}
+\end{document}
+%</driver>
+% \end{macrocode}
+%
+% \fi
+%
+% \title{\bfseries Klass för \emph{Acta Wexionensia}}
+% \author{\slshape Robert Nyqvist}
+% \date{\filedate}
+% \maketitle
+%
+% \begin{abstract}
+% Dokumentklassen \textsf{actawex} är anpassad för typsättning av
+% avhandlingar som ska publiceras i \emph{Acta Wexionensia}. Något
+% stöd för \LaTeX~2.09 ges inte. Här beskrivs både hur denna klass
+% används och hur den är implementerad. Dokumentationen avser
+% version~\fileversion, senast ändrad \filedate.
+% \end{abstract}
+%
+% \tableofcontents
+%
+% \section{Manual}
+%
+% \subsection{Initiering}
+%
+% \begin{decl}
+% |\documentclass|\oarg{klassalternativ}|{actawex}|
+% \end{decl}
+% Laddar klassen |actawex|. Nedan följer de \meta{klassalternativ}
+% som är specifika för klassen. Det finns inga klassalternativ för
+% att välja pappersformat eller grad på brödtexten, då dessa är
+% förutbestämda.
+%
+% \begin{decl}
+% |collection|\quad|monograph|
+% \end{decl}
+% För att ange om man skriver en sammanläggningsavhandling eller en
+% monografi. Förvald är |collection|.
+%
+% \begin{decl}
+% |draft|\quad|final|
+% \end{decl}
+% Med |draft| markeras en s.k. ''|Overfull \hbox|'' med en svart
+% fyrkant, det vill säga samma funktions som i standardklasserna.
+% Förvald är |final|.
+%
+% \begin{decl}
+% |openany| |openright|
+% \end{decl}
+% Med |openright| kommer bl.a. kapitelrubriker att endast börja på en
+% högersida och med |openany| tillåts de även hamna på en vänstersida.
+% Förvald är |openany|.
+%
+% \subsection{Dokumentstruktur}
+%
+% \begin{decl}
+% |plain|\quad|empty|\\
+% |headings|\quad|noheadings|
+% \end{decl}
+% Fördeklarerade sidstilar. Används internt av bl.a. |\frontmatter|,
+% |\mainmatter|, och |\backmatter|. För att manuellt ändra sidstilen
+% använd |\pagestyle|\marg{sidstil} eller
+% |\thispagestyle|\marg{sidstil}.
+%
+% \begin{decl}
+% |\frontmatter|
+% \end{decl}
+% Följande sidor ingår i förtexten: smutstitel, blank sida, titelsida,
+% tryckortssida och innehållsförteckning. De fyra första sidorna görs
+% av Växjö University Press och finns därför inte implementerade i
+% denna mall. Därför sätter |\frontmatter| sidräknaren att börja på
+% 5. Sidstilen är |noheadings|.
+%
+% \begin{decl}
+% |\mainmatter|
+% \end{decl}
+% Inleder huvudtexten genom att se till att denna börjar på en
+% högersida (udda sidnummer). Sidstilen är |headings|.
+%
+% \begin{decl}
+% |\backmatter|
+% \end{decl}
+% Sidor efter detta kommando betraktas som en del av eftertexten och
+% därför tas både paginering och kolumntitlar bort. Bör inte användas,
+% eftersom Växjö University Press gör eftertexten. Sidstilen är |empty|.
+%
+% \begin{decl}
+% |\part*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\
+% |\chapter*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\
+% |\section*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\
+% |\subsection*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\
+% |\paragraph*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}
+% \end{decl}
+% Kommandon för rubiker. Som standard numreras alla rubriker, utom de
+% som sätts med |\subsection| och |\paragraph|. Asterisken och
+% \oarg{kort rubrik} kan utelämnas. Dessa används för undertrycka
+% numreringen av en enskild rubrik respektive ge en kort version av en
+% lång rubrik som inte får plats i bl.a. innehållsförteckningen.
+% Notera att |\chapter| endast är tillgänglig om |actawex| har laddats
+% med klassalternativet |monograph|.
+%
+% \begin{decl}
+% |\begin{abstract}|\meta{text}|\end{abstract}|\\
+% |\begin{abstract*}|\meta{text}|\end{abstract*}|\\
+% |\keywords|\marg{nyckelord}
+% \end{decl}
+% Omgivning för typsättning av sammanfattning och nyckelord, där
+% |abstract*| inte lägger till rubriken i innehållsförteckningen.
+% Notera att |\keywords| bör användas innan |abstract|.
+%
+% \begin{decl}
+% |\begin{acknowledgments}|\meta{text}|\end{acknowledgments}|\\
+% |\begin{acknowledgments*}|\meta{text}|\end{acknowledgments*}|\\
+% |\acknowledgmentsname|
+% \end{decl}
+% Omgivning för typsättning av erkännanden. Liknar |abstract| ovan.
+% Texten i rubriken ges av |\acknowledgmentsname|, som kan definieras
+% om med |\renewcommand|.
+%
+% \subsection{Kommandon för sammanläggningsavhandlingar}
+%
+% Detta avsnitt är endast aktuellt om man laddat |actawex| med
+% klassalternativet |collection|.
+%
+% \begin{decl}
+% |\papertitle|\oarg{kort titel}\marg{lång titel}\\
+% |\papersubtitle|\marg{undertitel}\\
+% |\paperauthor|\marg{namn}\\
+% |\papernotes|\marg{text}
+% \end{decl}
+% Kommandon för deklaration av den informationen som placeras ut på en
+% försättssida till en infogad artikel.
+%
+% \begin{decl}
+% |\about|\marg{text}\\
+% |\and|
+% \end{decl}
+% Dessa två kommandon ska användas i argumentet till |\paperauthor|.
+% Kommandot |\about| placeras direkt efter ett namn, vilket typsätter
+% \meta{text} under namnet (här kan \meta{text} vara den till exempel
+% den institution som personen i fråga hör hemma). Vid flera
+% författare sätt ut |\and| mellan varje namn.
+%
+% \begin{decl}
+% |\makefrontpage|
+% \end{decl}
+% Skapar en försättssida till en infogad artikel. Använder den
+% information som deklarerades med de fyra föregående kommandona.
+% Tips: Ladda paketet \textsf{chapterbib} för att kunna ha separata
+% referenslistor~--~en för varje fil som infogas med |\include|.
+% Observera att varje sådan infogad fil måste kompileras med
+% \textsc{Bib}\TeX.
+%
+% \begin{decl}
+% |\papername|
+% \end{decl}
+% Typ av dokument som sammanläggs. Är fördefinierad som ''Paper'',
+% men kan definieras om med hjälp av |\renewcommand|.
+%
+% \begin{decl}
+% |paper|
+% \end{decl}
+% Heltalsregister som används för att numrerar de artiklar som infogas
+% i en sammanläggningsavhandling. Representeras med romerska versala
+% siffror. Genom att skriva
+% |\renewcommand{\thepaper}{\arabic{paper}}| används arabiska siffror
+% istället.
+%
+% \subsection{Bild- och tabelltext}
+%
+% \begin{decl}
+% |\captionwidth|
+% \end{decl}
+% Styr bredden på bild- och tabelltexten i flytande objekt. Kan
+% modifieras med |\setlength| eller |\settowidth|, för att få samma
+% bredd som tillhörande bild eller tabell.
+%
+% \subsection{Ogiltiga kommandon och omgivningar}
+%
+% Klassen är mycket lik standardklasserna, då de flesta kommandon i
+% t.ex. |book| och |report| även finns definierade i |actawex|.
+% Följande kommandon och omgivningar är dock inte tillgängliga via
+% |actawex|:
+% \begin{center}
+% \begin{tabular}{*{3}{p{9em}}}
+% |\author| & |\bf| & |\cal| \\
+% |\date| & |figure*| & |\it| \\
+% |\maketitle| & |\mit| & |\rm| \\
+% |\sc| & |\sf| & |\sl| \\
+% |\subsubsection| & |\subparagraph| & |table*| \\
+% |theindex| & |\title| & |titlepage| \\
+% |\tt| & |verse|
+% \end{tabular}
+% \end{center}
+%
+% \subsection{Att generera \textsc{pdf}}
+%
+% Växjö University Press vill ha dokumentet i form av en
+% \textsc{pdf}-fil. Det finns flera olika sätt att generera en
+% \textsc{pdf}-fil:
+% \begin{enumerate}
+% \item Direkt från |tex| till \textsc{pdf} med pdf\LaTeX.
+% \item Via \textsc{dvi} och PostScript till \textsc{pdf} med \LaTeX,
+% |dvips| och |ps2pdf|.
+% \end{enumerate}
+% Det första alternativet rekomenderas. Men i vissa fall fungerar
+% inte denna, t.ex. om man använder paketet \textsf{pstricks}. Det
+% andra alternativet går till på följande sätt: Generera först en
+% \textsc{dvi}-fil med hjälp av \LaTeX. Exekvera därefter kommandot
+% \begin{center}
+% |dvips -Ppdf -G0 -T 16.5cm,24.2cm |\meta{\textsc{dvi}-fil}
+% \end{center}
+% för att skapa en PostScript-fil, och kör till sist kommandot
+% \begin{center}
+% |ps2pdf -dPDFsettings=/prepress |\meta{PostScript-fil}
+% \end{center}
+% Istället för \texttt{ps2pdf} kan man använda Acrobat Distiller.
+%
+% \StopEventually{}
+%
+% \newpage
+%
+% \section{Implementation}
+%
+% Implementationen av klassen är i stora drag inspirerad av koden i
+% standardklasserna |report| och |book|.
+%
+%
+% \subsection{Inledande deklarationer}
+%
+% \begin{macro}{\if@collection}
+% För att hålla reda på om dokumentet är en sammanläggning eller en
+% monografi.
+% \begin{macrocode}
+%<*acta>
+\newif\if@collection
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@ptsize}
+% Vissa paket använder |\@ptsize| för avgöra vilken teckenstorlek som
+% dokumentet sätts i. Så även om vi inte använder detta kommando i
+% denna klass, definierar vi den till |0|, vilket motsvarar
+% entalssiffran i $10$.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand{\@ptsize}{0}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% Dokumentet ska sättas tvåsidigt. Observera att detta inte påverkar
+% storleken på marginalerna, sedan vänster- och högermarginal ska vara
+% lika stora. Däremot påverkas kolumntitlar och i vilken marginal som
+% marginaltexten ska placeras.
+% \begin{macrocode}
+\@twosidetrue
+\@mparswitchtrue
+% \end{macrocode}
+%
+% \begin{macro}{\if@openright}
+% För att hålla koll på om författaren vill att ett nytt kapitel
+% alltid ska börja på en högersida eller inte.
+% \begin{macrocode}
+\newif\if@openright
+% \end{macrocode}
+% \begin{macrocode}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+%
+% \subsection{Klassalternativ}
+%
+% \subsubsection{Sammanläggning eller monografi?}
+%
+% \begin{macro}{collection}
+% \begin{macro}{monograph}
+% Klassalternativ för att ange om avhandlingen är en monografi eller
+% en sammanläggning av flera artiklar, där den sistnämnda typen är
+% förvald.
+% \begin{macrocode}
+\DeclareOption{collection}{\@collectiontrue}
+\DeclareOption{monograph}{\@collectionfalse}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Utkast eller spikad version?}
+%
+% \begin{macro}{draft}
+% \begin{macro}{final}
+% Med klassalternativet |draft| vald markeras så kallade ''overfull
+% boxes'' med en svart rektangel.
+% \begin{macrocode}
+\DeclareOption{draft}{\setlength\overfullrule{5pt}}
+\DeclareOption{final}{\setlength\overfullrule{0pt}}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Kapitelrubriker på endast högersidor?}
+%
+% \begin{macro}{openany}
+% \begin{macro}{openright}
+% För att ange om man vill att varje kapitel måste inledas på en
+% högersida.
+% \begin{macrocode}
+\DeclareOption{openany}{\@openrightfalse}
+\DeclareOption{openright}{\@openrighttrue}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+%
+% \subsection{Exekvera förvalda klassalternativ}
+%
+% Med |\ExecuteOptions| anger vi vilka klassalternativ som ska vara
+% förvalda och med kommandot |\ProcessOptions| låter vi användaren
+% göra egna val.
+% \begin{macrocode}
+\ExecuteOptions{collection,final,openany}
+\ProcessOptions
+% \end{macrocode}
+% Därefter läser vi in den fil med inställningar som beror på vilken
+% typ av dokument det rör sig om.
+% \begin{macrocode}
+\if@collection
+ \input{awcollection.clo}
+\else
+ \input{awmonograph.clo}
+\fi
+% \end{macrocode}
+%
+%
+% \subsection{Dokumentlayout}
+%
+% \subsubsection{Pappersformat}
+%
+% \begin{macro}{\paperwidth}
+% \begin{macro}{\paperheight}
+% Sätt pappersstorleken till $165 \times 242\;\mathrm{mm}$.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\paperwidth{165mm}
+\setlength\paperheight{242mm}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\pdfpaperwidth}
+% \begin{macro}{\pdfpaperheight}
+% Testar om |\pdfpagewidth| är definierad eller inte. Om kommandot
+% existerar, betyder det att dokumentet kompileras med pdf\LaTeX\
+% och då måste |\pdfpagewidth| och |\pdfpageheight| tilldelas rätt
+% värden.
+% \begin{macrocode}
+\ifx\pdfpagewidth\undefined\else
+ \setlength\pdfpagewidth{165mm}
+ \setlength\pdfpageheight{242mm}
+\fi
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Typsnitt}
+%
+% \begin{macro}{\normalsize}
+% Storleken på brödtexten sätts till 10 puntker med ett radavstånd
+% på~12 punkter. Kommandot definierar även det vertikala avståndet
+% före respektive efter fristående formler. De parametrar som styr
+% listor på första nivån ges av |\@listI| (se
+% avsnitt~\ref{sec:listor}).
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand\normalsize{%
+ \@setfontsize\normalsize\@xpt\@xiipt
+ \abovedisplayskip 9\p@ \@plus2\p@ \@minus4\p@
+ \abovedisplayshortskip \z@ \@plus3\p@
+ \belowdisplayshortskip 5\p@ \@plus2\p@ \@minus3\p@
+ \belowdisplayskip \abovedisplayskip
+ \let\@listi\@listI
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% Välj 10 punkter som standardstorlek.
+% \begin{macrocode}
+\normalsize
+% \end{macrocode}
+%
+% \begin{macro}{\small}
+% En storlek mindre än |\normalsize|.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\small{%
+ \@setfontsize\small\@ixpt{11}%
+ \abovedisplayskip 7.5\p@ \@plus2.5\p@ \@minus3\p@
+ \abovedisplayshortskip \z@ \@plus2\p@
+ \belowdisplayshortskip 3.5\p@ \@plus2\p@ \@minus2\p@
+ \belowdisplayskip \abovedisplayskip
+ \def\@listi{%
+ \leftmargin\leftmargini
+ \topsep 4\p@ \@plus2\p@ \@minus2\p@
+ \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
+ \itemsep \parsep}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\footnotesize}
+% Två storlekar mindre än |\normalsize|.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\footnotesize{%
+ \@setfontsize\footnotesize\@viiipt{9.5}%
+ \abovedisplayskip 5.5\p@ \@plus2\p@ \@minus3\p@
+ \abovedisplayshortskip \z@ \@plus\p@
+ \belowdisplayshortskip 2.5\p@ \@plus\p@ \@minus2\p@
+ \belowdisplayskip \abovedisplayskip
+ \def\@listi{%
+ \leftmargin\leftmargini
+ \topsep 3\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
+ \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
+ \itemsep \parsep}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\scriptsize}
+% \begin{macro}{\tiny}
+% \begin{macro}{\large}
+% \begin{macro}{\Large}
+% \begin{macro}{\LARGE}
+% \begin{macro}{\huge}
+% \begin{macro}{\Huge}
+% För övriga teckenstorlekar deklarerar vi endast grad och radavstånd.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\scriptsize{\@setfontsize\scriptsize\@viipt\@viiipt}
+\newcommand\tiny{\@setfontsize\tiny\@vpt\@vipt}
+\newcommand\large{\@setfontsize\large\@xiipt{14}}
+\newcommand\Large{\@setfontsize\Large\@xivpt{18}}
+\newcommand\LARGE{\@setfontsize\LARGE\@xviipt{22}}
+\newcommand\huge{\@setfontsize\huge\@xxpt{25}}
+\newcommand\Huge{\@setfontsize\Huge\@xxvpt{30}}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Stycken och radfall}
+%
+% \begin{macro}{\lineskip}
+% \begin{macro}{\normallineskip}
+% \begin{macro}{\baselinestretch}
+% De två första kommandona hanterar radavståndet då två rader
+% tenderar att hamna alltför nära varandra.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\lineskip{1\p@}
+\setlength\normallineskip{1\p@}
+\renewcommand\baselinestretch{}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\parskip}
+% \begin{macro}{\parindent}
+% Inget extra mellanrum mellan två stycken, utan vi markerar ett
+% nytt stycke med ett indrag som motsvarar bredden av ett så kallat
+% em-streck.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\parskip{0\p@ \@plus \p@}
+\setlength\parindent{1em}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\smallskipamount}
+% \begin{macro}{\medskipamount}
+% \begin{macro}{\bigskipamount}
+% Definierar storleken på |\smallskip|, |\medskip| och |\bigskip|.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\smallskipamount{3\p@ \@plus 1\p@ \@minus 1\p@}
+\setlength\medskipamount{6\p@ \@plus 2\p@ \@minus 2\p@}
+\setlength\bigskipamount{12\p@ \@plus 4\p@ \@minus 4\p@}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@lowpenalty}
+% \begin{macro}{\@medpenalty}
+% \begin{macro}{\@highpenalty}
+% Beroende på deras argumentet använder |\nopagebreak| och
+% |\nolinebreak| följande tre kommandon för att ange grad av
+% acceptans för sidbrytning respektive radbrytning. Ju högre värde,
+% destor mindre acceptans.
+% \begin{macrocode}
+\@lowpenalty 51
+\@medpenalty 151
+\@highpenalty 301
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\clubpenalty}
+% \begin{macro}{\widowpenalty}
+% Sätter toleransen för så kallade änkor.
+% \begin{macrocode}
+% \clubpenalty 150
+% \widowpenalty 150
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\displaywidowpenalty}
+% \begin{macro}{\predisplaypenalty}
+% \begin{macro}{\postdisplaypenalty}
+% Tillåt änkor men förbjud sidbrytning precis innan en fristående
+% formel. Däremot tillåts sidbrytning direkt efter en sidbrytning.
+% \begin{macrocode}
+% \displaywidowpenalt 50
+% \predisplaypenalty 10000
+% \postdisplaypenalty 0
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\interlinepenalty}
+% Tillåt sidbrytning inne i ett stycke.
+% \begin{macrocode}
+% \interlinepenalty 0
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\brokenpenalty}
+% Tillåt sidbrytning direkt efter en rad som avslutas med en
+% avstavning.
+% \begin{macrocode}
+% \brokenpenalty 100
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Satsyta och marginaler}
+%
+% \begin{macro}{\headheight}
+% \begin{macro}{\headsep}
+% \begin{macro}{\topskip}
+% Kolumntiteln ska få plats i en box med hjöden 12 punkter och som
+% placeras 6~mm ovanför satsytan. Kommandot |\topskip| är
+% radavståndet för första raden på en sida.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\headheight{12\p@}
+\setlength\headsep{17\p@}
+\setlength\topskip{10\p@}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\footskip}
+% Avståndet mellan sista raden i satsytan och första raden i den box
+% som innehåller en fotnot.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\footskip{25\p@}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\maxdepth}
+% Maximalt djup hos en box.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\maxdepth{.5\topskip}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\textwidth}
+% Vänster- och högermarginaler ska båda vara 25~mm. Alltså ska
+% bredden på satsytan vara lika med 115~mm, då satsytans bredd är
+% 165~mm. Därefter ser vi till att |\textwidth| i enheten punkter
+% lagras som ett heltal.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\textwidth{115mm}
+\@settopoint\textwidth
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\textheight}
+% Satsytans höjd ska vara ungefär 200~mm, vilket i antal rader,
+% förutom första, motsvarar
+% \[
+% (200 - 10) \cdot 2{,}845 / 12 \approx 45,
+% \]
+% där $2{,}45$ är antalet punkter som det går på en millimeter. Att
+% vi bortser från första raden, beror på att denna inte ger ett helt
+% radavstånd som bidrag, utan endast |\topskip|. Alltså sätter vi
+% höjden på satsytan att motsvarar 46~rader. Notera att vi inte
+% behöver avrunda |\textheight| med hjälp av |\@settopoint|,
+% eftersom följande beräknar ger ett heltal som resultat.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\textheight{45\baselineskip}
+\addtolength\textheight{\topskip}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\oddsidemargin}
+% \begin{macro}{\evensidemargin}
+% Både vänster- och högermarginal ska vara 25~mm. Med
+% |\oddsidemargin| och |evensidemargin| styr man hur mycket extra
+% mellanrum som läggas till i vänstermarginalen på sidor med udda
+% respektive jämna sidnummer. Vi måste första plocka bort den extra
+% tum som \TeX\ internt adderar till samtliga vänstermarginaler.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\oddsidemargin{-1in}
+\addtolength\oddsidemargin{25mm}
+\@settopoint\oddsidemargin
+\setlength\evensidemargin{\oddsidemargin}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\topmargin}
+% Sidhuvudet ska vara 17~mm. Vi måste dock ta hänsyn till
+% kolumntitelns höljd, givet av |\headheight|, och till avståndet
+% mellan satsytan och kolumntiteln, som ges av |\headsep|. Notera
+% att \TeX\ lägger även till en tum längst upp på varje sida, vilket
+% vi måste ta hänsyn till.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\topmargin{-1in}
+\addtolength\topmargin{17mm}
+\addtolength\topmargin{-\headheight}
+\addtolength\topmargin{-\headsep}
+\@settopoint\topmargin
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\marginparwidth}
+% \begin{macro}{\marginparsep}
+% \begin{macro}{\marginparpush}
+% Bredden på eventuell marginaltext sätts till ungefär 20~mm och
+% avståndet mellan marginaltexten och satsytan till ungefär
+% 2{,}5~mm. Det minsta tillåtna vertikala avståndet mellan två
+% marginaltexter sätts till 5~punkter.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\marginparwidth{57\p@}
+\setlength\marginparsep{7\p@}
+\setlength\marginparpush{5\p@}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Fotnoter}
+%
+% \begin{macro}{\footnotesep}
+% \begin{macro}{\footins}
+% Med |\footnotesep| styr vi hur mycket två fotnoter ska säras
+% vertikalt, och med |\skip\footins| sätter storleken på avståndet
+% mellan sista raden satsytan och första fotnoten.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\footnotesep{6.65\p@}
+\setlength{\skip\footins}{9\p@ \@plus 4\p@ \@minus 2\p@}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+%
+% \subsubsection{Placering av flytande objekt}
+%
+% Eftersom klassen endast stöder dokument satta med en kolumn,
+% utelämnar vi de kommandon och parametrar som styr flytande objekt i
+% två kolumner.
+%
+% \begin{macro}{topnumber}
+% \begin{macro}{bottomnumber}
+% \begin{macro}{totalnumber}
+% Vi sätter maximalt antal tillåtna flytande objekt som får placeras
+% längst upp eller längst ned på en textsida, samt det totala antalet
+% flytande objekt som får förekomma på en textsida.
+% \begin{macrocode}
+\setcounter{topnumber}{1}
+\setcounter{bottomnumber}{1}
+\setcounter{totalnumber}{2}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\topfraction}
+% \begin{macro}{bottomfraction}
+% \begin{macro}{\textfraction}
+% Med |\topfraction| och |\bottomfraction| anger vi hur stor andel
+% av den övre respektive undre delen av en textsida som får upptas
+% av flytande objekt. Kommandot |\textfraction| sätter en nedre
+% gräns på hur mycket text det måste förekomma på en textsida.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand\topfraction{.7}
+\renewcommand\bottomfraction{.3}
+\renewcommand\textfraction{.2}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\floatpagefraction}
+% Sätt en nedre gräns för hur mycket av en sida som måste upptas av
+% flytande objekt innan sidan görs om till en bildsida.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand\floatpagefraction{.5}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\floatsep}
+% \begin{macro}{\textfloatsep}
+% \begin{macro}{\intextsep}
+% Längdparametern |\floatsep| styr avståndet mellan två
+% intilliggande flytande objekt. Avståndet mellan brödtexten och
+% ett flytande objekt, ges av |\textfloatsep|. Avståndet mellan
+% brödtexten och ett flytande objekt som placerats inne i texten ges
+% av |intextsep|.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\floatsep{10\p@ \@plus 2\p@ \@minus 1\p@}
+\setlength\textfloatsep{13\p@ \@plus 3\p@ \@minus 3\p@}
+\setlength\intextsep{10\p@ \@plus 2\p@ \@minus 1\p@}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@fptop}
+% \begin{macro}{\@fpsep}
+% \begin{macro}{\@fpbot}
+% Dessa kommandon styr avståndet mellan flytande objekt på en
+% bildsida, enligt följande: överst på sidan infogas |\@fptop|,
+% mellan två flytande objekt används |\@fpsep| och nederst på sidan
+% infogas |\@fpbot|.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\@fptop{0\p@ \@plus 1fil}
+\setlength\@fpsep{6\p@ \@plus 2fil}
+\setlength\@fpbot{0\p@ \@plus 1fil}
+%</acta>
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+%
+% \subsubsection{Kolumntitlar och paginering}
+%
+% \begin{macro}{\ps@headings}
+% Sidstil avsedd för huvudtexten. Som kolumntitel använder vi
+% rubrik/titel och mellanrubrik/rubrik på vänster- respektive
+% höger\-sida, beroende på om vi skriver en monografi eller en
+% sammanläggning. Paginering sätts i fotens ytterkant.
+% \begin{macrocode}
+%<*collection|monograph>
+\newcommand{\ps@headings}{%
+ \renewcommand{\@oddhead}{\hfil\small\rightmark}%
+ \renewcommand{\@evenhead}{\small\leftmark\hfil}%
+ \renewcommand{\@oddfoot}{\hfil\thepage}%
+ \renewcommand{\@evenfoot}{\thepage\hfil}%
+ \let\@mkboth\markboth
+%<*monograph>
+ \def\chaptermark##1{\markboth{\thechapter\hspace{.5em}##1}{}}%
+%</monograph>
+ \def\sectionmark##1{\markright{\thesection\hspace{.5em}##1}%
+ }%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\ps@noheadings}
+% Sidstil som saknar kolumntitel. Ska först och främst användas i
+% för- och eftertext.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand{\ps@noheadings}{%
+ \renewcommand{\@oddhead}{}%
+ \renewcommand{\@evenhead}{}%
+ \renewcommand{\@oddfoot}{\hfil\thepage}%
+ \renewcommand{\@evenfoot}{\thepage\hfil}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\frontmatter}
+% Kommando för att ange att följande sidor ingår i förtexten. Ingen
+% kolumntitel och paginering i gemena romerska siffror. På första
+% sidan ska innehållsförteckningen infogagas och pagineringen ska
+% inledas med sidan fem.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand{\frontmatter}{%
+ \pagestyle{noheadings}%
+ \pagenumbering{roman}%
+ \setcounter{page}{5}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\mainmatter}
+% Inleder huvudtexten med att byta till rätt sidstil, se till att
+% aktuell sida är en högersida och pagineringen nollställs och ges
+% med arabiska siffror.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand{\mainmatter}{%
+ \cleardoublepage
+ \pagestyle{headings}
+ \markboth{}{}%
+ \pagenumbering{arabic}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\backmatter}
+% Kommando som inleder eftertexterna. Inga kolumntitlar. Kommer
+% troligtvis inte användas eftersom Växjö University Press gör
+% eftertexterna.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand{\backmatter}{%
+ \pagestyle{empty}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\cleardoublepage}
+% Definierar om |\cleardoublepage| så att ingen kolumntitel och
+% paginering sätts ut på en tom vänstersida.
+% \begin{macrocode}
+\def\cleardoublepage{%
+ \clearpage
+ \ifodd\c@page\else
+ \hbox{}\thispagestyle{empty}\newpage
+ \fi
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+%
+% \subsection{Redaktionella strukturer}
+%
+% \subsubsection{Rubriker}
+%
+% \begin{macro}{\chaptermark}
+% Kommando som används i defintionen av sidstilen |headings| ovan.
+% \begin{macrocode}
+%<monograph>\newcommand*{\chaptermark}[1]{}
+% \end{macrocode}
+% Notera att |\sectionmark| är redan definierad internt i \LaTeX.
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{secnumdepth}
+% \begin{macro}{tocdepth}
+% Styr vilka rubriker som ska numreras och hamna i
+% innehållsförteckningen.
+% \begin{macrocode}
+\setcounter{secnumdepth}{1}
+\setcounter{tocdepth}{1}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{part}
+% \begin{macro}{chapter}
+% \begin{macro}{section}
+% \begin{macro}{subsection}
+% \begin{macro}{paragraph}
+% Deklarerar heltalsvariabler för respektive rubrik.
+% \begin{macrocode}
+\newcounter{part}
+%<monograph>\newcounter{chapter}
+%<monograph>\newcounter{section}[chapter]
+%<collection>\newcounter{section}
+\newcounter{subsection}[section]
+\newcounter{paragraph}[subsection]
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\thepart}
+% \begin{macro}{\thechapter}
+% \begin{macro}{\thesection}
+% \begin{macro}{\thesubsection}
+% \begin{macro}{\theparagraph}
+% Definierar representationen av heltalsvariablerna ovan.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand\thepart{\@Roman\c@part}
+%<monograph>\renewcommand\thechapter{\@arabic\c@chapter}
+%<monograph>\renewcommand\thesection{\thechapter.\@arabic\c@section}
+%<collection>\renewcommand\thesection{\@arabic\c@section}
+\renewcommand\thesubsection{\thesection.\@arabic\c@subsection}
+\renewcommand\theparagraph{\thesubsection.\@arabic\c@paragraph}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@chapapp}
+% Deklarerar den namnparameter som internt används av |\chapter|.
+% \begin{macrocode}
+%<monograph>\newcommand\@chapapp{\chaptername}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\part}
+% Kommandot |\part| används för att dela upp innehållet i delar.
+% Varje rubrik till en del ska typsättas på en egen sida.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand{\part}{%
+ \if@openright
+ \cleardoublepage
+ \else
+ \clearpage
+ \fi
+ \thispagestyle{empty}%
+ \secdef\@part\@spart
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@part}
+% Det kommando som utför själva typsättningen av |\part|.
+% \begin{macrocode}
+\def\@part[#1]#2{%
+ \ifnum \c@secnumdepth >-2\relax
+ \refstepcounter{part}%
+ \addcontentsline{toc}{part}{\thepart\hspace{.75em}#1}%
+ \else
+ \addcontentsline{toc}{part}{#1}%
+ \fi
+%<collection> \markboth{\partname\space\thepart:\hspace{.5em}#1}{}%
+ \begin{flushright}
+ \null
+ \vskip2cm
+ \bfseries
+ \LARGE
+ \partname\nobreakspace\thepart
+ \par
+ \vskip3ex
+ \huge
+ #2
+ \end{flushright}
+ \@endpart
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@spart}
+% Det kommando som utför själva typsättningen av |\part*|.
+% \begin{macrocode}
+\def\@spart#1{%
+ \markboth{#1}{}%
+ \addcontentsline{toc}{part}{#1}%
+ \begin{flushright}
+ \null
+ \vskip2cm
+ \bfseries
+ \LARGE
+ \vphantom{\partname\nobreakspace\thepart}%
+ \par
+ \vskip3ex
+ \huge
+ #1
+ \end{flushright}
+ \@endpart
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@endpart}
+% Avslutar |\@part| och |\@spart|.
+% \begin{macrocode}
+\def\@endpart{%
+ \vfil\newpage
+ \if@openright
+ \null
+ \thispagestyle{empty}%
+ \newpage
+ \fi
+}
+%</collection|monograph>
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\chapter}
+% En rubrik som infogas med |\chapter| typsätts olika beroende
+% vilken av klassalternativen |chapterstyle| eller |sectionstyle|
+% man valt.
+% \begin{macrocode}
+%<*monograph>
+\newcommand{\chapter}{%
+ \if@openright
+ \cleardoublepage
+ \else
+ \clearpage
+ \fi
+ \thispagestyle{plain}%
+ \global\@topnum\z@
+ \@afterindentfalse
+ \secdef\@chapter\@schapter
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@chapter}
+% Anropas för typsättning av numrerade kapitelrubriker. Kommandot
+% |\m@ne| är definierad som konstanten $-1$.
+% \begin{macrocode}
+\def\@chapter[#1]#2{%
+ \ifnum\c@secnumdepth>\m@ne
+ \refstepcounter{chapter}%
+ \typeout{\@chapapp\space\thechapter.}%
+ \addcontentsline{toc}{chapter}{%
+ \protect\numberline{\thechapter}#1%
+ }%
+ \else
+ \addcontentsline{toc}{chapter}{#1}%
+ \fi
+ \chaptermark{#1}%
+ \addtocontents{lof}{\protect\addvspace{4\p@}}%
+ \addtocontents{lot}{\protect\addvspace{4\p@}}%
+ \@makechapterhead{#2}%
+ \@afterheading
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@makechapterhead}
+% Själva typsättningen av numrerade kapitelrubriker.
+% \begin{macrocode}
+\def\@makechapterhead#1{%
+ \vspace*{40\p@}%
+ {\parindent \z@ \raggedright \normalfont\bfseries
+ \ifnum\c@secnumdepth>\m@ne
+ {\Large\slshape\@chapapp\space\thechapter}%
+ \else
+ \null
+ \fi
+ \par\nobreak
+ \vskip 10\p@
+ \interlinepenalty\@M
+ \LARGE #1\par\nobreak
+ \vskip 30\p@
+ }%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@schapter}
+% Anropas för typsättning av onumrerade kapitelrubriker.
+% \begin{macrocode}
+\def\@schapter#1{%
+ \@makeschapterhead{#1}%
+ \@afterheading
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@makeschapterhead}
+% Själva typsättningen av onumrerade kapitelrubriker.
+% \begin{macrocode}
+\def\@makeschapterhead#1{%
+ \vspace*{40\p@}%
+ {\parindent \z@ \raggedright \normalfont\bfseries
+ \null\par\nobreak
+ \vskip 10\p@
+ \interlinepenalty\@M
+ \LARGE #1\par\nobreak
+ \vskip 30\p@
+ }%
+}
+%</monograph>
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\section}
+% \begin{macro}{\subsection}
+% \begin{macro}{\paragraph}
+% Övriga rubrikkommandon är detsamma för båda dokumenttyperna.
+% \begin{macrocode}
+%<*collection|monograph>
+\newcommand{\section}{\@startsection{section}{1}{\z@}%
+ {-3ex \@plus -1ex \@minus -.2ex}%
+ {2ex \@plus .2ex}%
+ {\normalfont\Large\bfseries}%
+}
+\newcommand{\subsection}{\@startsection{subsection}{2}{\z@}%
+ {-2.25ex\@plus -1ex \@minus -.2ex}%
+ {1ex \@plus .2ex}%
+ {\normalfont\large\bfseries}%
+}
+\newcommand{\paragraph}{\@startsection{paragraph}{3}{\z@}%
+ {-1.75ex \@plus -.75ex \@minus -.2ex}%
+ {.7ex \@plus .2ex}%
+ {\normalfont\normalsize\bfseries}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@seccntformat}
+% Minskar avståndet mellan numrering och text i rubriker.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand\@seccntformat[1]{\csname the#1\endcsname\hspace{.5em}}
+%</collection|monograph>
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Försättssidor i sammanläggningsavhandlingar}
+%
+% \begin{macro}{\papertitle}
+% \begin{macro}{\@papertitle}
+% \begin{macro}{\@shortpapertitle}
+% \begin{macro}{\papersubtitle}
+% \begin{macro}{\@papersubtitle}
+% \begin{macro}{\paperauthor}
+% \begin{macro}{\@paperauthor}
+% \begin{macro}{\papernotes}
+% \begin{macro}{\@papernotes}
+% Kommandon för att deklarera information om en uppsats eller
+% artikel, såsom titel, undertitel, författare och allmän
+% information, som till exempel var den är publicerad.
+% \begin{macrocode}
+%<*collection>
+\newcommand*\papertitle[2][\DefaultOpt]{%
+ \gdef\@papertitle{#2}%
+ \def\DefaultOpt{#2}%
+ \gdef\@shortpapertitle{#1}%
+}
+\papertitle{}
+\newcommand*\papersubtitle[1]{\gdef\@papersubtitle{#1}}
+\papersubtitle{}
+\newcommand*\paperauthor[1]{\gdef\@paperauthor{#1}}
+\paperauthor{}
+\newcommand*\papernotes[1]{\gdef\@papernotes{#1}}
+\papernotes{}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\papername}
+% Typ av dokument som sammanläggs.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand{\papername}{Paper}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{paper}
+% \begin{macro}{\makefrontpage}
+% Heltalsparameter och kommando för numrering respektive typsättning
+% av försättssida.
+% \begin{macrocode}
+\newcounter{paper}
+\renewcommand\thepaper{\@Roman\c@paper}
+\newcommand\makefrontpage{%
+ \if@openright
+ \cleardoublepage
+ \else
+ \clearpage
+ \fi
+ \thispagestyle{empty}%
+ \refstepcounter{paper}%
+% \end{macrocode}
+% Nollställ numrering av rubriker och fotnoter.
+% \begin{macrocode}
+ \setcounter{section}{0}%
+ \setcounter{subsection}{0}%
+ \setcounter{paragraph}{0}%
+ \setcounter{footnote}{0}%
+% \end{macrocode}
+% Vi använder layout som |\part|, för att får enhetligt utseende.
+% \begin{macrocode}
+ \begin{flushright}
+ \null
+ \vskip2cm
+ \bfseries
+ \LARGE
+ \papername\nobreakspace\thepaper
+ \par
+ \vskip3ex
+ \huge
+ \@papertitle
+ \par
+ \vskip1.5ex
+ \Large
+% \end{macrocode}
+% Infoga undertitel, om en sådan är given.
+% \begin{macrocode}
+ \ifx\@empty\@papersubtitle
+ \null
+ \else
+ \@papersubtitle
+ \fi
+ \par
+ \vskip4ex
+% \end{macrocode}
+% Lägg till titel i innehållsförteckningen och kolumntitel.
+% \begin{macrocode}
+ \addcontentsline{toc}{part}{\thepaper\hspace{.75em}\@papertitle}%
+ \markboth{%
+ \papername\space\thepaper:\hspace{.5em}\@shortpapertitle
+ }{}%
+% \end{macrocode}
+% Infoga författare.
+% \begin{macrocode}
+ \ifx\@empty\@paperauthor\else
+ \large
+ \begin{tabular}[t]{r@{}}
+ \@paperauthor
+ \end{tabular}
+ \fi
+ \end{flushright}
+% \end{macrocode}
+% Längst ned på sidan placeras övrig information.
+% \begin{macrocode}
+ \ifx\@empty\@papernotes\else
+ \vfill
+ \bgroup
+ \small
+ \@papernotes
+ \egroup
+ \fi
+ \cleardoublepage
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\about}
+% \begin{macro}{\and}
+% Kommandon för användning i |\paperauthor|.
+% \begin{macrocode}
+\def\about#1{%
+ \\
+ \textnormal{\textit{#1}}%
+}
+\def\and{%
+ \end{tabular}%
+ \vspace{2ex}\par
+ \begin{tabular}[t]{r@{}}%
+}
+%</collection>
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+%\subsubsection{Allmänna parametrar för listor}\label{sec:listor}
+%
+% \begin{macro}{\leftmargin}
+% \begin{macro}{\leftmargini}
+% \begin{macro}{\leftmarginii}
+% \begin{macro}{\leftmarginiii}
+% \begin{macro}{\leftmarginiv}
+% \begin{macro}{\leftmarginv}
+% \begin{macro}{\leftmarginvi}
+% Dimensionen på vänstermarginalen i listor.
+% \begin{macrocode}
+%<*acta>
+\setlength\leftmargini{2em}
+\leftmargin\leftmargini
+\setlength\leftmarginii{1.8em}
+\setlength\leftmarginiii{1.5em}
+\setlength\leftmarginiv{1.7em}
+% \end{macrocode}
+% Följande två längdparametrar kommer troligtvis aldrig att användas,
+% men eftersom de är givna i kärnan till \LaTeX\ tar vi med dem.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\leftmarginv{1em}
+\setlength\leftmarginvi{1em}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\labelsep}
+% \begin{macro}{\labelwidth}
+% Avståndet mellan markering och text i lista, samt bredden på
+% markeringen.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\labelsep{.5em}
+\setlength\labelwidth{\leftmargini}
+\addtolength\labelwidth{-\labelsep}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\partopsep}
+% När man infogar en tom rad innan en listomgivning, så skjuts en
+% |\partopsep| in tillsammans med |\parskip| och |\topsep|.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\partopsep{2\p@ \@plus 1\p@ \@minus 1\p@}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@beginparpenalty}
+% \begin{macro}{\@enparpenalty}
+% \begin{macro}{\@itempenalty}
+% Tillåt sidbrytning precis före och efter en lista, samt mellan två
+% avsnitt i en lista.
+% \begin{macrocode}
+\@beginparpenalty-\@lowpenalty
+\@endparpenalty-\@lowpenalty
+\@itempenalty-\@lowpenalty
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@listi}
+% \begin{macro}{\@listI}
+% Kommandot |\@listi| sätter |\leftmargin|, |\parsep|, |topsep| och
+% |\itemsep|. Med |\@listI| sparar vi standardvärdena, så att man med
+% |\normalsize| kan gå tillbaka till dessa.
+% \begin{macrocode}
+\def\@listi{%
+ \leftmargin\leftmargini
+ \parsep 2\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@
+ \topsep 6\p@ \@plus2\p@ \@minus4\p@
+ \itemsep 2\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@
+}
+\let\@listI\@listi
+\@listi
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@listii}
+% \begin{macro}{\@listiii}
+% \begin{macro}{\@listiv}
+% \begin{macro}{\@listv}
+% \begin{macro}{\@listvi}
+% Övriga listnivåer. Dessa modifieras inte av |\normalsize| eller
+% något linande kommando och därför bör nästlade listor endast
+% användas i huvudtexten.
+% \begin{macrocode}
+\def\@listii {%
+ \leftmargin\leftmarginii
+ \labelwidth\leftmarginii
+ \advance\labelwidth-\labelsep
+ \topsep 3\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@
+ \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@
+ \itemsep\parsep
+}
+\def\@listiii{%
+ \leftmargin\leftmarginiii
+ \labelwidth\leftmarginiii
+ \advance\labelwidth-\labelsep
+ \topsep 2\p@ \@plus\p@\@minus\p@
+ \parsep \z@
+ \partopsep \p@ \@plus\z@ \@minus\p@
+ \itemsep\topsep
+}
+\def\@listiv{%
+ \leftmargin\leftmarginiv
+ \labelwidth\leftmarginiv
+ \advance\labelwidth-\labelsep
+}
+\def\@listv{%
+ \leftmargin\leftmarginv
+ \labelwidth\leftmarginv
+ \advance\labelwidth-\labelsep
+}
+\def\@listvi{%
+ \leftmargin\leftmarginvi
+ \labelwidth\leftmarginvi
+ \advance\labelwidth-\labelsep
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Numrerade listor}
+%
+% \begin{macro}{\theenumi}
+% \begin{macro}{\theenumii}
+% \begin{macro}{\theenumiii}
+% \begin{macro}{\theenumiv}
+% Represenation av markörer på respektive listnivå.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand\theenumi{\@arabic\c@enumi}
+\renewcommand\theenumii{\@alph\c@enumii}
+\renewcommand\theenumiii{\@roman\c@enumiii}
+\renewcommand\theenumiv{\@Alph\c@enumiv}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\labelenumi}
+% \begin{macro}{\labelenumii}
+% \begin{macro}{\labelenumiii}
+% \begin{macro}{\labelenumiv}
+% Hur varje markör ska skrivas ut -- alltid i rak stil.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\labelenumi{\textup{\theenumi.}}
+\newcommand\labelenumii{\textup{(\theenumii)}}
+\newcommand\labelenumiii{\textup{\theenumiii.}}
+\newcommand\labelenumiv{\textup{\theenumiv.}}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\p@enumii}
+% \begin{macro}{\p@enumiii}
+% \begin{macro}{\p@enumiv}
+% Hur |\ref| ska typsätta korsreferenser till ett avsnitt i en
+% lista.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand\p@enumii{\textup{\theenumi}}
+\renewcommand\p@enumiii{\textup{\theenumi(\theenumii)}}
+\renewcommand\p@enumiv{\textup{\p@enumiii\theenumiii}}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Punktlistor}
+%
+% \begin{macro}{\labelitemi}
+% \begin{macro}{\labelitemii}
+% \begin{macro}{\labelitemiii}
+% \begin{macro}{\labelitemiv}
+% Olika ornament på respektive listnivå.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\labelitemi{\textbullet}
+\newcommand\labelitemii{\normalfont\bfseries\textendash}
+\newcommand\labelitemiii{\textasteriskcentered}
+\newcommand\labelitemiv{\textperiodcentered}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+%\subsubsection{Gloslistor}
+%
+% \begin{macro}{description}
+% Listomgivning för glosor, ordförklaringar med mera.
+% \begin{macrocode}
+\newenvironment{description}{%
+ \list{}{%
+ \labelwidth\z@
+ \itemindent-\leftmargin
+ \let\makelabel\descriptionlabel
+ }%
+}{%
+ \endlist
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\descriptionlabel}
+% Formatering av markör i |description|.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand*\descriptionlabel[1]{%
+ \hspace\labelsep
+ \normalfont\bfseries #1
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+%\subsubsection{Citat}
+%
+% \begin{macro}{quotation}
+% Omgivning för citat, där första raden sätts med indrag.
+% \begin{macrocode}
+\newenvironment{quotation}{%
+ \list{}{%
+ \listparindent 1.5em%
+ \itemindent \listparindent
+ \rightmargin \leftmargin
+ \parsep \z@ \@plus\p@
+ }%
+ \item\relax
+}{%
+ \endlist
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{quote}
+% Omgivning lik |quotation|, fast utan indrag av första raden.
+% \begin{macrocode}
+\newenvironment{quote}{%
+ \list{}{
+ \rightmargin\leftmargin
+ }%
+ \item\relax
+}{%
+ \endlist
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Bilagor}
+%
+% \begin{macro}{\appendix}
+% Kommando som inleder bilagor, genom att nollställa om
+% kapitelnumrering och ändra represenationerna till versala latinska
+% bokstäver.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\appendix{%
+ \par
+ \if@collection\else
+ \setcounter{chapter}{0}%
+ \fi
+ \setcounter{section}{0}%
+ \setcounter{subsection}{0}%
+ \setcounter{paragraph}{0}%
+ \gdef\@chapapp{\appendixname}%
+ \gdef\thechapter{\@Alph\c@chapter}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Dimensioner i existerande omgivningar}
+%
+% \begin{macro}{\arraycolsep}
+% \begin{macro}{\tabcolsep}
+% \begin{macro}{\arrayrulewidth}
+% \begin{macro}{\doublerulesep}
+% Olika avstånd i tabeller.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\arraycolsep{5\p@}
+\setlength\tabcolsep{6\p@}
+\setlength\arrayrulewidth{.4\p@}
+\setlength\doublerulesep{2\p@}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\tabbingsep}
+% Styr hur mycket mellanrum som |\'| ska infoga i |tabbing|.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\tabbingsep{\labelsep}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@mpfootins}
+% Fotnoter i |minipage| ska säras lika mycket ifrån varandra som
+% standard.
+% \begin{macrocode}
+\skip\@mpfootins = \skip\footins
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\fboxsep}
+% \begin{macro}{\fboxrule}
+% Dimensioner för |\fbox|.
+% \begin{macrocode}
+\setlength\fboxsep{3\p@}
+\setlength\fboxrule{.4\p@}
+%</acta>
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Sammanfattning}
+%
+% \begin{macro}{abstract*}
+% \begin{macro}{abstract}
+% \begin{macro}{\keywordsname}
+% \begin{macro}{\keywords}
+% \begin{macro}{\@keywords}
+% Omgivning för typsättning av sammanfattning, där med |abstract*|
+% hamnar inte rubriken i innehållsförteckningen.
+% \begin{macrocode}
+%<*collection|monograph>
+\newenvironment{abstract*}{%
+ \begin{center}%
+ \bfseries\abstractname\vspace{-1.5ex}\vspace{\z@}
+ \end{center}%
+ \quotation
+ }{%
+ \ifx\@keywords\empty\else
+ \par\medskip
+ \noindent
+ \textbf{\keywordsname:} \@keywords
+ \fi
+ \endquotation
+}
+\newenvironment{abstract}{%
+ \begin{abstract*}%
+%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\abstractname}%
+%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\abstractname}%
+ \thispagestyle{plain}%
+ }{%
+ \end{abstract*}%
+}
+\newcommand{\keywordsname}{Keywords}
+\def\@keywords{}
+\def\keywords#1{\gdef\@keywords{#1}}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Erkännanden}
+%
+% \begin{macro}{acknowledgments*}
+% \begin{macro}{acknowledgments}
+% \begin{macro}{\acknowledgmentsname}
+% Omgivning för erkännanden.
+% \begin{macrocode}
+\newenvironment{acknowledgments*}{%
+ \begin{center}%
+ \bfseries\acknowledgmentsname\vspace{-1.5ex}\vspace{\z@}
+ \end{center}%
+ \quotation
+ }{%
+ \endquotation
+}
+\newenvironment{acknowledgments}{%
+ \begin{acknowledgments*}%
+%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\acknowledgmentsname}%
+%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\acknowledgmentsname}%
+ \thispagestyle{plain}%
+ }{%
+ \end{acknowledgments*}%
+}
+\newcommand{\acknowledgmentsname}{Acknowledgments}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+%
+% \subsubsection{Numrering av fristående formler}
+%
+% \begin{macro}{\theequation}
+% Fristående formler ska numreras med avseende på |\chapter| eller
+% |\section|, beroende på om man skriver en monografi respektive
+% sammanläggning.
+% \begin{macrocode}
+%<collection>\@addtoreset{equation}{section}
+%<monograph>\@addtoreset{equation}{chapter}
+\renewcommand\theequation{%
+%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@equation
+%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@equation
+}
+% \def\@eqnnum{(\theequation)}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Flytande bilder}
+%
+% \begin{macro}{figure}
+% Figurer numreras med avseende på |\chapter| (eller |\section|).
+% \begin{macrocode}
+%<collection>\newcounter{figure}[section]
+%<monograph>\newcounter{figure}[chapter]
+\renewcommand\thefigure{%
+%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@figure
+%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@figure
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{fps@figure}
+% \begin{macro}{ftype@figure}
+% \begin{macro}{\ext@figure}
+% \begin{macro}{\fnum@figure}
+% De parametrar som styr typsättning av flytande bilder. I tur och
+% ordning deklarerar vi placering, internt identifikationsnummer,
+% filändelse för innehållsförteckning och rubriken för bildtext.
+% \begin{macrocode}
+\def\fps@figure{tbp}
+\def\ftype@figure{1}
+\def\ext@figure{lof}
+\def\fnum@figure{\figurename\nobreakspace\thefigure}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{figure}
+% Omgivningen för flytande bilder. I standardklasserna definieras
+% även |figure*| för typsättning i två kolumner.
+% \begin{macrocode}
+\newenvironment{figure}{%
+ \@float{figure}%
+}{%
+ \end@float
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+%\subsubsection{Flytande tabeller}
+%
+% \begin{macro}{table}
+% Även tabeller numreras med avseende på |\chapter| (eller
+% |\section|).
+% \begin{macrocode}
+%<collection>\newcounter{table}[section]
+%<monograph>\newcounter{table}[chapter]
+\renewcommand\thetable{%
+%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@table
+%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@table
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\fps@table}
+% \begin{macro}{\ftype@table}
+% \begin{macro}{\ext@table}
+% \begin{macro}{\fnum@table}
+% De parametrar som styr flytande tabeller (se motsvarande för
+% bilder ovan).
+% \begin{macrocode}
+\def\fps@table{tbp}
+\def\ftype@table{2}
+\def\ext@table{lot}
+\def\fnum@table{\tablename\nobreakspace\thetable}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{table}
+% Själva omgivningen för flytande tabeller. I standardklasserna
+% definieras även |table*| för typsättning i två kolumner.
+% \begin{macrocode}
+\newenvironment{table}{%
+ \@float{table}%
+}{%
+ \end@float
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Bild- och tabelltext}
+%
+% \begin{macro}{\abovecaptionskip}
+% \begin{macro}{\belowcaptionskip}
+% Längdparametrar för styrning av avstånd före och efter bild- och
+% tabelltext.
+% \begin{macrocode}
+\newlength\abovecaptionskip
+\newlength\belowcaptionskip
+\setlength\abovecaptionskip{4\p@}
+\setlength\belowcaptionskip{0\p@}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\captionwidth}
+% \begin{macro}{\@makecaption}
+% Kommandot |\caption| anropar |\@makecapion| med två argument: dels
+% det interna identifikationsnumret för aktuell flytande objekt och
+% dels själva texten. Med |\captionwidth| styr man hur bred
+% bildtexten ska vara.
+% \begin{macrocode}
+\newlength\captionwidth
+\setlength{\captionwidth}{0.7\textwidth}
+\long\def\@makecaption#1#2{%
+ \vskip\abovecaptionskip
+ \sbox\@tempboxa{\small\textbf{#1:} #2}%
+ \ifdim \wd\@tempboxa >\captionwidth
+ \hb@xt@\hsize{\hfil
+ \parbox[t]{\captionwidth}{\small\textbf{#1:} #2}%
+ \hfil
+ }\par
+ \else
+ \global \@minipagefalse
+ \hb@xt@\hsize{\hfil\box\@tempboxa\hfil}%
+ \fi
+ \vskip\belowcaptionskip
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+%
+% \subsection{Korsreferenser}
+%
+%\subsubsection{Innehållsförteckning}
+%
+% \begin{macro}{\@pnumwidth}
+% \begin{macro}{\@tocrmarg}
+% \begin{macro}{\@dotsep}
+% Bredden på box i vilken sidnumret sätts, högermarginalen för
+% referenser som går över flera rader och avståndet mellan punkter.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\@pnumwidth{1.55em}
+\newcommand\@tocrmarg{2.55em}
+\newcommand\@dotsep{4.5}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\tableofcontents}
+% Typsätter innehållsförteckningen.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\tableofcontents{%
+%<collection> \newpage\section*{\contentsname}
+%<monograph> \chapter*{\contentsname}
+ \@mkboth{\contentsname}{\contentsname}%
+ \@starttoc{toc}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\l@part}
+% Hur rubriker infogade med |\part| ska typsättas i
+% innehållsförteckningen. Till att börja med ser vi till att om
+% sidbrytning måste ge så ska det ske innan referensen. Därefter
+% lägger till ett vertikalt mellanrum.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand*\l@part[2]{%
+ \addpenalty\@secpenalty
+ \addvspace{.75em \@plus\p@}%
+% \end{macrocode}
+% För att kommandot |\numberline| ska fungerar måste bredden på
+% sidnumret vara lagrat i |\@tempdima|.
+% \begin{macrocode}
+ \setlength\@tempdima{3em}%
+ \begingroup
+% \end{macrocode}
+% Inget indrag och lämna plats för sidnumret. Genom att ge
+% |\parfillskip| ett negativt värde slipper vi varningsmeddelande om
+% ''overfull boxes''.
+% \begin{macrocode}
+ \parindent \z@ \rightskip \@pnumwidth
+ \parfillskip -\@pnumwidth
+% \end{macrocode}
+% Typsätt själva listreferensen.
+% \begin{macrocode}
+ {%
+ \leavevmode
+ \normalsize\bfseries
+ #1\hfil \hb@xt@\@pnumwidth{\hss #2}%
+ }\par
+% \end{macrocode}
+% Förhindra sidbrytning direkt efter referensen.
+% \begin{macrocode}
+ \nobreak
+ \global\@nobreaktrue
+ \everypar{\global\@nobreakfalse\everypar{}}%
+ \endgroup
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\l@chapter}
+% \begin{macro}{\l@section}
+% \begin{macro}{\l@subsection}
+% \begin{macro}{\l@paragraph}
+% Hur övriga rubriker ska typsättas i innehållsförteckningen.
+% \begin{macrocode}
+%<collection>\newcommand*\l@section[2]{%
+%<monograph>\newcommand*\l@chapter[2]{%
+ \addpenalty\@secpenalty
+ \setlength\@tempdima{1.5em}%
+ \begingroup
+ \parindent \z@ \rightskip \@pnumwidth
+ \parfillskip -\@pnumwidth
+ \leavevmode
+ \advance\leftskip\@tempdima
+ \hskip -\leftskip
+ #1\nobreak\hfil \nobreak\hb@xt@\@pnumwidth{\hss #2}\par
+ \endgroup
+}
+%<collection>\newcommand*\l@subsection{%
+%<monograph>\newcommand*\l@section{%
+ \@dottedtocline{1}{1.5em}{2.3em}%
+}
+%<collection>\newcommand*\l@paragraph{%
+%<monograph>\newcommand*\l@subsection{%
+ \@dottedtocline{2}{3.8em}{3.2em}%
+}
+%<monograph>\newcommand*\l@paragraph{\@dottedtocline{3}{10em}{5em}}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Figurförteckning}
+%
+% \begin{macro}{\listoffigures}
+% Typsätter en figurförteckning.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\listoffigures{%
+%<collection> \section*{\listfigurename}%
+%<monograph> \chapter*{\listfigurename}%
+ \@mkboth{\listfigurename}{\listfigurename}%
+ \@starttoc{lof}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\l@figure}
+% Hur listreferenser till figurer ska typsättas.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand*\l@figure{\@dottedtocline{1}{0pt}{2.3em}}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Tabellförteckning}
+%
+% \begin{macro}{\listoftables}
+% För att infoga en förteckning över tabeller.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\listoftables{%
+%<collection> \section*{\listtablename}%
+%<monograph> \chapter*{\listtablename}%
+ \@mkboth{\listtablename}{\listtablename}%
+ \@starttoc{lot}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\l@figure}
+% Listreferenser till tabeller ska typsättas på samma sätt som till
+% figurer.
+% \begin{macrocode}
+\let\l@table\l@figure
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Litteraturförteckning}
+%
+% \begin{macro}{thebibliography}
+% Omgivning för typsättning av litteraturförteckning.
+% \begin{macrocode}
+\newenvironment{thebibliography}[1]{%
+%<collection> \section*{\bibname}%
+%<monograph> \chapter*{\bibname}%
+ \@mkboth{\bibname}{\bibname}%
+%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\bibname}%
+%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\bibname}%
+ \list{\@biblabel{\@arabic\c@enumiv}}{%
+ \settowidth\labelwidth{\@biblabel{#1}}%
+ \leftmargin\labelwidth
+ \advance\leftmargin\labelsep
+ \usecounter{enumiv}%
+ \let\p@enumiv\@empty
+ \renewcommand\theenumiv{\@arabic\c@enumiv}%
+ }%
+ \sloppy
+ \clubpenalty4000
+ \@clubpenalty \clubpenalty
+ \widowpenalty4000%
+ \sfcode`\.\@m
+}{%
+ \def\@noitemerr
+ {\@latex@warning{Empty `thebibliography' environment}}%
+ \endlist
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\newblock}
+% Avstånd mellan olika poster i en litteraturreferens.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\newblock{\hskip .11em\@plus.33em\@minus.07em}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@biblabel}
+% \begin{macro}{\@cite}
+% Använd de fördefinierade versionerna av hur referenser ska
+% typsättas.
+% \begin{macrocode}
+%\renewcommand*\@biblabe[1]{[#1]\hfill}
+%\renewcommand*\@cite[1]{[#1]}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsubsection{Fotnoter}
+%
+% \begin{macro}{\footnoterule}
+% Den linje som sätts mellan huvudtext och fotnot.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand\footnoterule{%
+ \kern-3\p@
+ \hrule\@width.25\columnwidth
+ \kern2.6\p@
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{footnote}
+% Räknaren för fotnoter ska nollställas vid varje nytt kapitel.
+% \begin{macrocode}
+%<collection>\@addtoreset{footnote}{section}
+%<monograph>\@addtoreset{footnote}{chapter}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@makefntext}
+% Det kommando som tysätter fotnoten.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\@makefntext[1]{%
+ \parindent 1em%
+ \noindent
+ \hb@xt@1.2em{\hss\@makefnmark}\hspace{.1em}#1
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\@makefnmark}
+% Kommandot för typsättning av markören för fotnoten inne i texten.
+% Vi använder den fördefinierad definitionen.
+% \begin{macrocode}
+%\renewcommand\@makefnmark{%
+% \hbox{\@textsuperscript{\normalfont\@thefnmark}}%
+%}
+%</collection|monograph>
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsection{Initiering}
+%
+% \begin{macro}{\contentsname}
+% \begin{macro}{\listfigurename}
+% \begin{macro}{\listtablename}
+% \begin{macro}{\bibname}
+% \begin{macro}{\indexname}
+% Förvalda rubriker.
+% \begin{macrocode}
+%<*acta>
+\newcommand\contentsname{Contents}
+\newcommand\listfigurename{List of Figures}
+\newcommand\listtablename{List of Tables}
+\newcommand\bibname{Bibliography}
+\newcommand\indexname{Index}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\figurename}
+% \begin{macro}{\tablename}
+% Rubriker för flytande objekt.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\figurename{Figure}
+\newcommand\tablename{Table}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\partname}
+% \begin{macro}{\chaptername}
+% \begin{macro}{\appendixname}
+% \begin{macro}{\abstractname}
+% Övriga rubriker.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\partname{Part}
+\if@collection\else
+ \newcommand\chaptername{Chapter}
+\fi
+\newcommand\appendixname{Appendix}
+\newcommand\abstractname{Abstract}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\today}
+% Dagens datum.
+% \begin{macrocode}
+\def\today{\ifcase\month\or
+ January\or February\or March\or April\or May\or June\or
+ July\or August\or September\or October\or November\or December\fi
+ \space\number\day, \number\year
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \noindent
+% Välj sidstil, typ av paginering och en kolumn.
+% \begin{macrocode}
+\pagestyle{headings}
+\pagenumbering{arabic}
+\onecolumn
+%</acta>
+% \end{macrocode}
+%
+% \section{Schablonfil}
+%
+% En enkel fil att utgår ifrån.
+% \begin{macrocode}
+%<*template>
+\documentclass[]{actawex}
+%% -- preamble --
+\begin{document}
+%% -- no text here --
+\frontmatter
+%% -- the text before the main content --
+\keywords{}
+\begin{abstract}
+\end{abstract}
+\newpage
+\begin{acknowledgments}
+\end{acknowledgments}
+\tableofcontents
+%% \listoffigures
+%% \listoftables
+\mainmatter
+%% -- put your main text here --
+\backmatter
+%% -- no text here --
+\end{document}
+%</template>
+% \end{macrocode}
+%
+% \subsection{Kort om konferenspublikationer}
+%
+% För sammanställning av en konferenspublikation rekomenderas klassen
+% |combine|. Varje artikel typsätts med |actawex|. För att får en
+% enhetligt utseende på t.ex. satser och bevis kan man skapa ett paket
+% som varje författare måste ladda. För att sedan slå samman alla
+% artiklar till en konferenspublikation skapar man en huvudfil:
+% \begin{tabbing}
+% mm\=\kill
+% \>|\documentclass[colclass=actawex,notoc,nolof,nolot]{combine}|\\
+% \>|\begin{document}|\\
+% \>|\tableofcontents|\\
+% \>|\begin{papers}|\\
+% \>|\import{|\meta{artikel$_1$}|}|\\
+% \>|\import{|\meta{artikel$_2$}|}|\\
+% \>\ldots\\
+% \>|\import{|\meta{artikel$_n$}|}|\\
+% \>|\end{papers}|\\
+% \>|\end{document}|
+% \end{tabbing}
+% På detta sätt behöver man inte bryr sig om bl.a. varje
+% |\documentclass| och |\begin{document}| i varje infogad artikel.
+% Grundstrukturen på huvudfilen är följande: För mer information se
+% manualen till \textsf{combine}. Notera att litteraturförteckningen
+% i varje enskild \meta{artikel} bör infogas med |thebibliography|,
+% undvik \textsc{Bib}\TeX.
+%
+% \Finale
+%
+\endinput
diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins
new file mode 100644
index 00000000000..7ff46b90199
--- /dev/null
+++ b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins
@@ -0,0 +1,47 @@
+%%
+%% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist
+%%
+%% This file will generate a class for typsetting theses for
+%% publishing in the series Acta Wexionensia.
+%%
+\input docstrip
+
+\declarepreamble\classpreamble
+
+This is a generated file.
+
+Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist.
+
+Class for typesetting theses in Acta Wexionensia.
+
+Any modified versions of this file must be renamed
+with new filenames distinct from \outFileName.
+
+\endpreamble
+
+\keepsilent
+
+\generate{\usepreamble\classpreamble
+ \file{actawex.cls}{\from{actawex.dtx}{acta}}
+ \file{awcollection.clo}{\from{actawex.dtx}{collection}}
+ \file{awmonograph.clo}{\from{actawex.dtx}{monograph}}
+ \file{template.tex}{\from{actawex.dtx}{template}}
+}
+
+\Msg{*************************************************************}
+\Msg{}
+\Msg{To produce the documentation you have to run the file}
+\Msg{`actawex.dtx' twice through LaTeX.}
+\Msg{}
+\Msg{To finish the installation you have to move the following}
+\Msg{file into a directory searched by TeX:}
+\Msg{}
+\Msg{\space\space actawex.cls}
+\Msg{\space\space awcollection.clo}
+\Msg{\space\space awmonograph.clo}
+\Msg{}
+\Msg{The file template.tex show how to use the class.}
+\Msg{}
+\Msg{*************************************************************}
+
+\endbatchfile
diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx
new file mode 100644
index 00000000000..69006f70c0f
--- /dev/null
+++ b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx
@@ -0,0 +1,1086 @@
+% \iffalse meta-comment
+%
+% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist
+%
+% Class for typsetting master theses at School of Mathematics and
+% System Engineering, Växjö University.
+%
+% \fi
+%
+% \iffalse
+%
+% \begin{macrocode}
+%<master>\NeedsTeXFormat{LaTeX2e}[2001/06/01]
+%<master>\ProvidesClass{rfmsi}
+%<*driver|master>
+\ProvidesFile{rfmsi.drv}
+ [2007/05/29 2.1 Class for Reports from MSI]
+%</driver|master>
+% \end{macrocode}
+%
+%<*driver>
+\documentclass[a4paper,oneside]{ltxdoc}
+\usepackage[T1]{fontenc}
+\usepackage[swedish]{babel}
+\usepackage[latin1]{inputenc}
+\usepackage{texnames}
+\newenvironment{decl}{%
+ \par
+ \addvspace{2ex plus .75ex}%
+ \noindent
+ \begin{tabular}{|l|}
+ \hline
+ \ignorespaces
+ }{%
+ \\
+ \hline
+ \end{tabular}%
+ \vspace{1ex}\vskip -\parskip
+ \noindent
+ \ignorespacesafterend
+ \nobreak
+}
+\GetFileInfo{rfmsi.drv}
+\begin{document}
+ \frenchspacing
+ \DocInput{rfmsi.dtx}
+\end{document}
+%</driver>
+%
+% \fi
+%
+% \CheckSum{438}
+%
+% \CharacterTable
+% {Upper-case \A\B\C\D\E\F\G\H\I\J\K\L\M\N\O\P\Q\R\S\T\U\V\W\X\Y\Z
+% Lower-case \a\b\c\d\e\f\g\h\i\j\k\l\m\n\o\p\q\r\s\t\u\v\w\x\y\z
+% Digits \0\1\2\3\4\5\6\7\8\9
+% Exclamation \! Double quote \" Hash (number) \#
+% Dollar \$ Percent \% Ampersand \&
+% Acute accent \' Left paren \( Right paren \)
+% Asterisk \* Plus \+ Comma \,
+% Minus \- Point \. Solidus \/
+% Colon \: Semicolon \; Less than \<
+% Equals \= Greater than \> Question mark \?
+% Commercial at \@ Left bracket \[ Backslash \\
+% Right bracket \] Circumflex \^ Underscore \_
+% Grave accent \` Left brace \{ Vertical bar \|
+% Right brace \} Tilde \~}
+%
+% \Large\noindent\textbf{Växjö universitet}\normalsize\hspace*{\fill}%
+% \filedate\\
+% \small Matematiska och system-\\
+% tekniska institutionen\\
+% \emph{Robert Nyqvist\bigskip}
+% \begin{center}
+% \bfseries
+% \LARGE
+% Mall för \textit{Rapporter från MSI}\\[.2\baselineskip]
+% \large
+% Dokumentklass för \LaTeXe\\[.3\baselineskip]
+% Version \fileversion
+% \end{center}
+% \normalsize
+%
+% \begin{abstract}
+% Magisterarbeten, för-tryck (\emph{eng}.\ preprint) och andra
+% rapporter som publiceras i rapportserien \emph{Rapporter från MSI}
+% ska då de är typsatta med hjälp av \LaTeXe\ använda
+% dokumentklassen \textsf{rfmsi}. Något stöd för \LaTeX\ 2.09 ges
+% inte. Vi beskriver här både hur denna klass används och hur den är
+% implementerad.
+% \end{abstract}
+%
+% \tableofcontents
+%
+% \section{Anvisningar till dig som författare}
+%
+% Den lokala rapportserien \textit{Rapporter från~MSI} är avsedd för
+% examensarbeten och ''preprints''. För att rapporter publicerade i
+% denna serie ska få ett enhetligt utseende ska du följa anvisningarna
+% i dokumentet \emph{Rapportskrivning}.\footnote{%
+% |www.msi.vxu.se/forskn/exarb/hantering.html|}
+%
+% \section{Manual}
+%
+% Klassen bygger på \textsf{article}. I detta avsnitt beskriver vi de
+% kommandon som är nya eller kommandon som har definierts om, med
+% avseende på \textsf{article}. Dessutom ger vi även några tips att
+% tänka på vid t.ex. typsättning av matematik. Notera att vissa
+% kommandon i \textsf{article} är inaktiva i denna klass. Se även
+% avsnitt~\ref{sec:schablon} på sidan~\pageref{sec:schablon}.
+%
+% \subsection{Initiering}
+%
+% För att använda klassen inleder man sitt dokument med kommandot
+% \begin{decl}
+% |\documentclass|\oarg{alternativ}|{rfmsi}|
+% \end{decl}
+% Flera \meta{alternativ} kan anges, och i så fall åtskiljs dessa med
+% komma\-tecken. Om ingen övergripande styrning av mallen önskas kan
+% hela konstruktionen \oarg{alternativ} utelämnas. Även alternativ som
+% styr paket kan skrivas in i \meta{alternativ}. Klassen har två egna
+% alternativ, |draft| och |final|, med samma betydelse som i
+% standardklasserna. Förvald är |final|.
+%
+% \subsection{Paket som laddas automatiskt}
+%
+% Klassen laddar automatiskt vissa paket, som därför inte behövs
+% laddas en gång till via |\usepackage|. De paket som alltid laddas är
+% \textsf{geometry}, \textsf{graphicx}, \textsf{fancyhdr},
+% \textsf{ifpdf} och \textsf{tocbibind}.
+%
+% \subsection{Att generera PDF}
+%
+% Med pdf\LaTeX\ producerar du en \textsc{pdf}-version av din rapport.
+% Ett annat alternativ är att gå via PostScript. Generera först en
+% \textsc{dvi}-fil med hjälp av \LaTeX. Exekvera därefter kommandot
+% \begin{quote}
+% |dvips -Ppdf -G0 |\meta{\textsc{dvi}-fil}
+% \end{quote}
+% för att skapa en PostScript-fil, och kör till sist kommandot
+% \begin{quote}
+% |ps2pdf -dPDFsettings=/prepress |\meta{PostScript-fil}
+% \end{quote}
+%
+% \subsection{Bilder}
+%
+% Klassen laddar automatiskt paketet \textsf{graphicx} på sådant sätt
+% att du kan infoga antingen bilder i format som passar för \LaTeX\
+% eller för pdf\LaTeX, enligt följande tabell:
+% \begin{center}
+% \begin{tabular}{ll}
+% \LaTeX & \textsc{eps}, \textsc{mps} \\
+% pdf\LaTeX & \textsc{pdf}, \textsc{png}, \textsc{jpg}, \textsc{mps}
+% \end{tabular}
+% \end{center}
+% där filformatet \textsc{mps} är en variant av \textsc{eps} som
+% MetaPost genererar. Det är lämpligt att du sparar varje bild i två
+% olika format, \textsc{eps} och \textsc{pdf}, för att på så sätt få
+% ett dokumentet som är kompatibelt med både \LaTeX\ och pdf\LaTeX.
+%
+% Med programmet |epstopdf| är det enkelt att konvertera bilder från
+% \textsc{eps} till \textsc{pdf}. När en bild infogas utelämnar man
+% filändelsen. Antag till exempel att vi vill infoga en bild som är
+% sparad som |figur.eps|. Genom att exekverar
+% \begin{quote}
+% |epstopdf figur.eps|
+% \end{quote}
+% skapar vi filen |figur.pdf|. Bilden infogas med kommandot
+% \begin{quote}
+% |\includegraphics{figur}|
+% \end{quote}
+% som kommer att använda |figur.eps| respektive |figur.pdf| beroende
+% på om \LaTeX\ eller pdf\LaTeX\ exekveras.
+%
+% \subsection{Typsnitt och språk}
+%
+% Använd kodning av typsnitt som är anpassad för europeiska språk:
+% \begin{quote}
+% |\usepackage[T1]{fontenc}|
+% \end{quote}
+% Laddar de paket som behövs för att använda typsnittet Times. I
+% Times finns inte linjärer eller mekaner utan vi använder Helvetica
+% respektive Courier för dessa:
+% \begin{quote}
+% |\usepackage{mathptmx}|\\
+% |\usepackage[scaled=.9]{helvet}|\\
+% |\usepackage{courier}|
+% \end{quote}
+% I matematiska dokument rekommenderas att du använder Computer
+% Modern, som är standard i \LaTeX. Skriver du på svenska eller om du
+% vill ha med en svensk sammanfattning bör du ladda \textsf{babel}.
+% Det språk som anges sist sätts om standard:
+% \begin{quote}
+% |\usepackage[swedish,english]{babel}|
+% \end{quote}
+% Växla mellan språken med |\selectlanguage| eller omgivningen
+% |otherlanguage|. För att bl.a. kunna skriva bokstäverna å, ä och
+% ö, skriver du:
+% \begin{quote}
+% |\usepackage[latin1]{inputenc}|
+% \end{quote}
+% Arbetar du i en Windows- eller Macintoshmiljö ändrar du |latin1|
+% till |ansinew| respektive |applemac|.
+%
+% \subsection{Titel, författare och sånt}
+%
+% Dokumentspecifika uppgifter som titel, undertitel, författare och så
+% vidare anges med de kommandon som beskrivs i detta avsnitt. Dessa
+% måste komma före |\frontcover| och |\frontmatter|, se nästa avsnitt.
+%
+% \begin{decl}
+% |\title|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$}\\
+% |\subtitle|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$}
+% \end{decl}
+% Deklarerar \meta{text$_1$} att vara titeln respektive undertiteln på
+% dokumentet. Man kan utelämna |\subtitle| om ingen undertitel
+% behövs. Både titel och undertitel hamnar på omslagets framsida och
+% på titelsidan. Argumentet \meta{text$_2$} hamnar på titelsidan och
+% är till för att styra hur en lång titel eller undetitel ska delas
+% upp på flera rader på respektive sida. Om \meta{text$_2$} utelämnas
+% används \meta{text$_1$} även på titelsidan.
+%
+% \begin{decl}
+% |\author|\marg{text}
+% \end{decl}
+% Deklarerar \meta{text} som en eller flera författare. Vid flera
+% författare åtskiljs dessa med |\and|.
+%
+% \begin{decl}
+% |\publmonth|\marg{text}\\
+% |\publyear|\marg{n}
+% \end{decl}
+% Deklarerar \meta{text} och \meta{n} som den månad (förkortad)
+% respektive det år som examensarbetet eller avhandlingen
+% publicerades.
+%
+% \begin{decl}
+% |\discipline|\marg{text}\marg{förkortning}
+% \end{decl}
+% Deklarerar \meta{text} som det ämnesområde som innehållet i
+% dokumentet hör till. Det andra argument är motsvarande förkortning
+% enligt bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}.
+%
+% \begin{decl}
+% |\thesistype|\marg{text}\marg{förkortning}
+% \end{decl}
+% Deklarerar \meta{text} att ange typ av arbete. För andra argumentet
+% se bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}. Förvalda värden är
+% |Master's Thesis| respektive |E|.
+%
+% \begin{decl}
+% |\reportno|\marg{n}
+% \end{decl}
+% Rapportens löpnummer i serien (fås av seketerare).
+%
+% \subsection{Omslag och startsidor}
+%
+% \begin{decl}
+% |\frontcover|\\
+% |\backcover|
+% \end{decl}
+% Producerar omslagets framsida respektive baksida. För att dessa
+% kommandon ska fungera smärtfritt är det tänkt att de ska placeras
+% först respektive sist i dokumentet. Framsidan följs direkt av en
+% tom sida och baksidan hamnar alltid på en sida med jämnt sidnummer
+% och sidan innan kommer att vara tom.
+%
+% \begin{decl}
+% |\frontmatter|
+% \end{decl}
+% Producerar titelsida följt av en tom sida. Bör följas av
+% sammanfattning, erkännande och innehållsförteckning.
+%
+% \begin{decl}
+% |\mainmatter|
+% \end{decl}
+% Inför vissa inställningar rörande paginering och kolumntitel av
+% huvudtexten. Kommandot placeras lämpligen direkt efter
+% |\tableofcontents|.
+%
+% \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erkännande}
+%
+% Använd omgivningen |abstract| för att typsätta sammanfattning och
+% erkännanden. Placera dem mellan |\frontmatter| och
+% |\tableofcontents|. Använd |\selectlanguage| eller |otherlanguage|
+% för att få \LaTeX\ att använda rätt avstavningsspråk. Notera att
+% detta även ger rätt rubrik på sammanfattningarna. Däremot behöver
+% du ändra på rubriken på erkännanden genom att skriva
+% \begin{quote}
+% |\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments}|
+% \end{quote}
+%
+% \begin{decl}
+% |\begin{keywords}|\oarg{rubrik} \meta{text} |\end{keywords}|
+% \end{decl}
+% Omgivnig för typsättning av nyckelord. Bör placeras direkt efter
+% sammanfattning. Med \meta{rubrik} styr du rubriken och
+% \oarg{rubrik} utelämnas används ''Key-words'' som standard.
+%
+%
+% \subsection{Matematik}
+%
+% Vid typsättning av matematik bör du använda \AMSLaTeX, speciellt
+% paketen \textsf{amsmath}, \textsf{amssymb} och \textsf{amsthm}.
+% Även \textsf{mathtools} rekommenderas.
+%
+% Paketet \textsf{amsthm} ger oss möjlighet att typsätta satser och
+% liknande. Det åstadkommer vi genom att deklarera några olika
+% omgivningar:
+% \begin{quote}
+% |\theoremstyle{plain}|\\
+% |\newtheorem{theorem}{Theorem}[section]|\\
+% |\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma}|\\
+% |\newtheorem*{corollary}{Corollary}|
+% \end{quote}
+% Omgivningen för satser nollställs vid varje |\section| och
+% omgivningen för lemmor använder samma räknare som för satser.
+% Däremot numreras inte följdsatser. Om t.ex. en sats har ett
+% specifikt namn, som till exempel ''Zorn's Lemma'', så skriver man:
+% \begin{quote}
+% |\begin{lemma}[Zorn's Lemma]|
+% \end{quote}
+% Hakparentesen kan utelämnas. Det finns även andra stilar, via
+% |\theoremstyle|, som t.ex. |definition| och |remark|.
+%
+% I \textsf{amsthm} finns omgivningen |proof| definierad, för
+% typsättning av bevis, lösningar och liknaden. Inleds med rubriken
+% ''\textit{Proof.}''. Rubriken kan bytas ut. Antag att vi t.ex.
+% vill att ett bevis börjar med rubriken ''\textit{Proof of
+% Theorem~2.1}'' och om Theorem~2.1 har etiketten |\label{thm:2.1}|.
+% Då skriver man:
+% \begin{quote}
+% |\begin{proof}[Proof of Theorem \ref{thm:2.1}]|
+% \end{quote}
+% Omgivningen avslutar beviset med en halmos i högerkanten. Som
+% standard är halmosen en kvadrat, men genom att skriva:
+% \begin{quote}
+% |\renewcommand{\qedsymbol}{Q.E.D.}|
+% \end{quote}
+% avslutas alla bevis med ''Q.E.D.'' istället. Om en fristående
+% formel eller en lista avslutar ett bevis, fås en halmos på samma rad
+% med kommandot |\qedhere|. Med raden
+% \begin{quote}
+% |\numberwithin{equation}{section}|
+% \end{quote}
+% får du ekvationer att numreras löpande med avseende på ekvationer.
+%
+% \subsection{Pseudo- och programkod}
+%
+% För typsättning av pseudo- och programkod rekommenderas paketen
+% \textsf{algorithmicx} respektive \textsf{listings}.
+%
+% \subsection{Referenser}
+%
+% För att få referenser att följa standarden Harvard rekommendera
+% paketet \textsf{natbib}.
+%
+%
+% \section{Implementation}
+%
+% \subsection{Klassalternativ}
+%
+% Klassen bygger på standardklassen \textsf{article}. Men de flesta
+% klassalternativen i \textsf{article} behövs inte, vissa strider även mot
+% de regler som styr rapportserien \emph{Rapporter från MSI}. Därför görs
+% dessa inaktiva.
+% \begin{macrocode}
+%<*master>
+\DeclareOption{a5paper}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `a5paper' is not supported}}
+\DeclareOption{b5paper}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `b5paper' is not supported}{}}
+\DeclareOption{letterpaper}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `letterpaper' is not supported}{}}
+\DeclareOption{legalpaper}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `legalpaper' is not supported}{}}
+\DeclareOption{executivepaper}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `executivepaper' is not supported}{}}
+\DeclareOption{landscape}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `landscape' is not supported}{}}
+\DeclareOption{10pt}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `10pt' is not supported}{}}
+\DeclareOption{11pt}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `11pt' is not supported}{}}
+\DeclareOption{twocolumn}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `twocolumn' is not supported}{}}
+\DeclareOption{oneside}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `oneside' is not supported}{}}
+\DeclareOption{notitlepage}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `notitlepage' is not supported}{}}
+\DeclareOption{titlepage}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `titlepage' is not supported}{}}
+\DeclareOption{leqno}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `leqno' is not supported}{}}
+\DeclareOption{fleqn}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `fleqn' is not supported}{}}
+\DeclareOption{openbib}
+ {\ClassError{rfmsi}{Option `openbib' is not supported}{}}
+% \end{macrocode}
+% Laddar klassen \textsf{article} tillsammans med förvalda klassalternativ
+% eller eventuellt andra som anges av användaren via |\documentclass|.
+% \begin{macrocode}
+\DeclareOption*{\PassOptionsToClass{\CurrentOption}{article}}
+\ProcessOptions\relax
+\LoadClass[12pt,a4paper,onecolumn,twoside]{article}
+% \end{macrocode}
+%
+% \subsection{\LaTeX\ eller pdf\LaTeX?}
+%
+% Ladda paketet \textsf{ifpdf} som definierar en logisk variabel som
+% kan användas för att avgöra om pdf\LaTeX\ exekveras eller inte.
+% \begin{macrocode}
+\RequirePackage{ifpdf}
+% \end{macrocode}
+% Vi behöver ladda \textsf{graphicx} för att kunna infoga Växjö
+% universitets symbol på omslaget. Med |\ifpdf| se vi till att samma
+% radbrytningsalgoritm används oavsett program, deklarera vilka
+% bildfilformat som är möjliga att använda och ange hur okända
+% bildfilsändelser ska hanteras.
+% \begin{macrocode}
+\ifpdf
+ \RequirePackage[pdftex]{graphicx}
+ \pdfadjustspacing 1
+ \AtBeginDocument{%
+ \DeclareGraphicsExtensions{.mps,.pdf,.jpg,.png}%
+ \DeclareGraphicsRule{*}{mps}{*}{}%
+ }
+\else
+ \RequirePackage[dvips]{graphicx}
+ \AtBeginDocument{%
+ \DeclareGraphicsExtensions{.mps,.eps}%
+ \DeclareGraphicsRule{*}{eps}{*}{}%
+ }
+\fi
+% \end{macrocode}
+%
+% \subsection{Marginaler}
+%
+% Med paketet \textsf{geometry} är det enkel att ändra storleken på
+% marginalerna. Ytter och bunt ska vara 3~cm, huvud 2~cm och
+% fot~2,5~cm.
+% \begin{macrocode}
+\RequirePackage{geometry}
+\geometry{%
+ twoside,
+ a4paper,
+ left=3cm,
+ right=3cm,
+ top=2cm,
+ bottom=2.5cm,
+ hcentering,
+ bindingoffset=0pt,
+ footskip=10mm,
+ nohead
+}
+% \end{macrocode}
+%
+% \subsection{Kolumntitel och sidfot}
+%
+% För att kunna förändra innehållet i huvud och fot enkelt laddar vi
+% \textsf{fancyhdr}.
+% \begin{macrocode}
+\RequirePackage{fancyhdr}
+% \end{macrocode}
+% Någon kolumntitel ska inte förekomma och pagineringen placeras i
+% centrerad i sidfoten.
+% \begin{macrocode}
+\fancyfoot{}
+\fancyhead{}
+\fancyfoot[C]{\thepage}
+\renewcommand{\headrulewidth}{\z@}
+\renewcommand{\footrulewidth}{\z@}
+\pagestyle{fancy}
+% \end{macrocode}
+% \begin{macro}{\mainmatter}
+% I huvudtexten ska arabiska siffror användas vid paginering.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\mainmatter{%
+ \cleardoublepage
+ \pagenumbering{arabic}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsection{Titel, författare och sånt}
+%
+% \begin{macro}{\title}
+% \begin{macro}{\@titlei}
+% \begin{macro}{\@titleii}
+% \begin{macro}{\subtitle}
+% \begin{macro}{\@subtitlei}
+% \begin{macro}{\@subtitleii}
+% Med hjälp av |\title| och |\subtitle| sparas titel och undertitel
+% vardera i två olika interna kommandon, där |\@titlei| används på
+% omslagets framsida och |\@titleii| på titelsidan. Analogt för
+% undertitel, förutom att vi låter dessa vara tomma från början
+% ifall undertitel saknas.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand*{\title}[2][\opttitle]{%
+ \def\opttitle{#2}%
+ \gdef\@titlei{#1}%
+ \gdef\@titleii{#2}%
+}
+\newcommand*{\subtitle}[2][\optsubtitle]{%
+ \def\optsubtitle{#2}%
+ \gdef\@subtitlei{#1}%
+ \gdef\@subtitleii{#2}%
+}
+\let\@subtitlei\@empty
+\let\@subtitleii\@empty
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\publmonth}
+% \begin{macro}{\@publmonth}
+% \begin{macro}{\publyear}
+% \begin{macro}{\@publyear}
+% Den månad och det år som avhandlingen publicerades.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand*{\publmonth}[1]{\gdef\@publmonth{#1}}
+\def\@publmonth{????}
+\newcommand*{\publyear}[1]{\gdef\@publyear{#1}}
+\def\@publyear{????}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\discipline}
+% \begin{macro}{\@discipline}
+% \begin{macro}{\@discipline@abbrv}
+% Ämnesområdet för avhandlingen.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand*{\discipline}[2]{%
+ \gdef\@discipline{#1}
+ \gdef\@discipline@abbrv{#2}%
+}
+\def\@discipline{????}
+\def\@discipline@abbrv{??}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\reportno}
+% \begin{macro}{\@reportno}
+% \begin{macro}{\@issn}
+% Rapportens nummer i serien, samt \textit{International Standard
+% Serial Number}.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand{\reportno}[1]{\gdef\@reportno{#1}}
+\def\@reportno{????}
+\def\@issn{1650-2647}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\thesistype}
+% \begin{macro}{\@thesistype}
+% \begin{macro}{\@thesistype@abbrv}
+% Typ av rapport.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand*{\thesistype}[2]{%
+ \gdef\@thesistype{#1}%
+ \gdef\@thesistype@abbrv{#2}%
+}
+\def\@thesistype{Master's Thesis}
+\def\@thesistype@abbrv{E}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+% \end{macro}
+%
+% \subsection{Omslag}
+%
+% \begin{macro}{\frontcover}
+% Omslagets framsida skapas genom att placera ut dessa olika
+% ''delar'' med hjälp av omgivningen \verb"picture". Inget material
+% i sidfoten. Typsnittet ska vara Times.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand{\frontcover}{%
+ \thispagestyle{empty}%
+ \setcounter{page}{-1}
+ \setlength{\unitlength}{1cm}%
+ \noindent
+ \begin{picture}(15,25.2)(3,2.5)%
+ \usefont{T1}{ptm}{m}{n}%
+% \end{macrocode}
+% En vertikal och två horisontella linjer.
+% \begin{macrocode}
+ \put(5,1.3){\rule{.5mm}{27.5cm}}
+ \put(1.4,4.8){\rule{17.8cm}{.5mm}}
+ \put(5.5,26.2){\rule{11.7cm}{.5mm}}
+% \end{macrocode}
+% Universitetets symbol och namn läggs i det övre vänstra hörnet.
+% \begin{macrocode}
+ \put(2.75,25.4){\makebox(0,0)[b]{%
+ \includegraphics[width=14mm]{vxusymbol.1}}}
+ \put(2.75,25.15){\makebox(0,0)[t]{%
+ \parbox{3.5cm}{\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\LARGE
+ \centering
+ V\"{a}xj\"{o}\\
+ University}}}
+% \end{macrocode}
+% Längs upp sätts institutionsnamn och publikationsserie.
+% \begin{macrocode}
+ \put(5.5,28){School of Mathematics and
+ System Engineering}
+ \put(5.5,27){\textbf{Reports from MSI}
+ - Rapporter fr{\aa}n MSI}
+% \end{macrocode}
+% Titel, undertitel och författare.
+% \begin{macrocode}
+ \put(11.5,21.9){\makebox(0,0)[t]{%
+ \parbox{11cm}{\centering
+ \fontsize{18}{23}\selectfont\@titlei\\[\baselineskip]%
+ \large\@subtitlei}}}
+ \put(11.5,13.1){\makebox(0,0)[t]{%
+ \parbox{11cm}{\centering
+ \begin{tabular}[t]{c}
+ \@author
+ \end{tabular}}}}
+% \end{macrocode}
+% Längst ned sätter vi månad, år, adress, \textsc{issn} och
+% \textsc{isrn}.
+% \begin{macrocode}
+ \put(2.75,3.7){\makebox(0,0)[t]{%
+ \parbox{3.5cm}{\centering\@publmonth\\
+ \@publyear}}}
+ \put(5.8,3.7){\makebox(0,0)[tl]{%
+ \parbox{4cm}{\small
+ MSI\\
+ V\"{a}xj\"{o} University\\
+ \textbf{SE-351 95 V\"{A}XJ\"{O}}}}}
+ \put(12,3.7){\makebox(0,0)[tl]{%
+ \parbox{8cm}{\small
+ Report \@reportno\\
+ ISSN \@issn\\
+ ISRN VXU/MSI/\@discipline@abbrv/\@thesistype@abbrv/-{}-%
+ \@reportno/-{}-SE}}}
+% \end{macrocode}
+% Nästa sida ska vara tom och därefter avslutar vi definitionen av
+% |\frontcover|.
+% \begin{macrocode}
+ \end{picture}%
+ \newpage
+ \thispagestyle{empty}
+ \mbox{}
+ \newpage
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% Kommandot |\maketitle| ska inte kunna användas istället för
+% |\frontcover|.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand{\maketitle}{\relax}
+% \end{macrocode}
+%
+% \begin{macro}{\backcover}
+% Baksidan ska hamna på en sida med jämnt sidnummer och sidan innan
+% ska vara tom.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand{\backcover}{%
+ \clearpage
+ \thispagestyle{empty}
+ \mbox{}
+ \clearpage
+ \ifodd\c@page
+ \thispagestyle{empty}
+ \mbox{}
+ \clearpage
+ \fi
+% \end{macrocode}
+% Centrerad längst ned sätts universitetets symbol och namn, samt
+% institution, adress och hemsida.
+% \begin{macrocode}
+ \begin{center}
+ \usefont{T1}{ptm}{m}{n}%
+ \thispagestyle{empty}%
+ \mbox{}%
+ \vfill
+ \includegraphics[width=15mm]{vxusymbol.1}\\
+ {\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\huge
+ V\"{a}xj\"{o}\\
+ universitet}\\[8mm]
+ \textbf{Matematiska och systemtekniska institutionen}\\
+ SE-351 95 V\"{a}xj\"{o}\\[7mm]
+ Tel. +46\,(0)470\,70\,80\,00, fax +46\,(0)470\,840\,04\\
+ http://www.vxu.se/msi/
+ \vskip1.2cm
+ \mbox{}
+ \end{center}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsection{Startsidor}
+%
+% \begin{macro}{\frontmatter}
+% Definiera kommandot |\frontmatter| för att typsätta titelsida och
+% att följande sidor pagineras med romerska siffror.
+% \begin{macrocode}
+\newcommand\frontmatter{%
+ \pagenumbering{roman}
+ \setcounter{page}{1}
+ \thispagestyle{empty}
+% \end{macrocode}
+% Centrera horisontellt i tur och ordning författare, titel,
+% eventuellt undertitel, typ av rapport, disciplin, år och Växjö
+% universitets symbol.
+% \begin{macrocode}
+ \begin{center}
+ \mbox{}\\[2\baselineskip]%
+ \begin{tabular}[t]{c}
+ \large\@author
+ \end{tabular}\\[0.75cm]
+ \LARGE\@titleii
+ \ifx\@empty\@subtitleii
+ \\[1.5cm]
+ \else
+ \\[0.25\baselineskip]
+ \Large\@subtitleii\\[1.5cm]
+ \fi
+ \normalsize
+ \@thesistype\\[\baselineskip]
+ \@discipline\\[2\baselineskip]
+ \@publyear
+ \vfill
+ \includegraphics[width=9mm]{vxusymbol.1}\kern0.3em\hbox{%
+ \raisebox{\depth}{\fontsize{17.28}{20.74}\usefont{T1}{ppl}{m}{n}%
+ V\"{a}xj\"{o} University}}
+ \end{center}
+% \end{macrocode}
+% Sidan därefter ska vara helt tom. Avsluta definitionen av
+% |\frontmatter| med att frigöra minne.
+% \begin{macrocode}
+ \clearpage
+ \thispagestyle{empty}
+ \mbox{}
+ \global\let\title\relax
+ \global\let\@titlei\@empty
+ \global\let\@titleii\@empty
+ \global\let\@subtitlei\@empty
+ \global\let\@subtitleii\@empty
+ \global\let\author\relax
+ \global\let\@author\@empty
+ \global\let\publmonth\relax
+ \global\let\@publmonth\@empty
+ \global\let\publyear\relax
+ \global\let\@publyear\@empty
+ \global\let\discipline\relax
+ \global\let\@discipline\@empty
+ \global\let\@issn\@empty
+ \clearpage
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erkännande}
+%
+% \begin{macro}{keywords}
+% Efter både den engelska och svenska sammanfattningen är det
+% brukligt att rada upp några nyckelord.
+% \begin{macrocode}
+\newenvironment{keywords}[1][Key-words]{%
+ \par\vspace{.2\baselineskip}%
+ \noindent{\bfseries\slshape #1:}
+}{%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{environment}{abstract}
+% Omgivning för sammanfattning.
+% \begin{macrocode}
+\renewenvironment{abstract}{%
+ \vskip2cm
+ \begin{center}
+ \large\bfseries\abstractname
+ \end{center}
+ \par\vspace{.1\baselineskip}\noindent\ignorespaces
+}{}
+% \end{macrocode}
+% \end{environment}
+%
+% \subsection{Rubriker}
+%
+% Alla rubriknivåer ska numreras men endast huvudrubriker, |\section|,
+% och underrubriker, |\subsection|, ska läggas in i
+% innehållsförteckningen.
+% \begin{macrocode}
+\setcounter{secnumdepth}{3}
+\setcounter{tocdepth}{2}
+% \end{macrocode}
+% Med hjälp av paketet \textsf{tocbibind} läggs rubrikerna för
+% litteraturförteckningen och sakregister in i innehållsförteckningen.
+% \begin{macrocode}
+\RequirePackage[nottoc,notlof,notlot,section]{tocbibind}
+% \end{macrocode}
+%
+% \begin{macro}{\section}
+% Kapitelrubriker sätts i 14 punkter och fet stil.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand{\section}{%
+ \@startsection
+ {section}%
+ {1}%
+ {0pt}%
+ {-3ex plus -1ex minus -.2ex}%
+ {1.5ex plus.2ex}%
+ {\large\bfseries}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\subsection}
+% Underrubriker sätts i 12 punkter och fet stil.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand{\subsection}{%
+ \@startsection
+ {subsection}%
+ {2}%
+ {0pt}%
+ {-2.5ex plus -1ex minus -.2ex}%
+ {1.25ex plus .2ex}%
+ {\bfseries\normalsize}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{macro}{\subsubsection}
+% Underunderrubriker sätts i 12 punkter och mager stil.
+% \begin{macrocode}
+\renewcommand{\subsubsection}{%
+ \@startsection
+ {subsubsection}%
+ {3}%
+ {0pt}%
+ {-2.25ex plus -1ex minus -.2ex}%
+ {1ex plus .2ex}%
+ {\normalfont\normalsize}%
+}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \subsection{Indrag och citat}
+%
+% \begin{macro}{\parindent}
+% Varje stycke, utom det första efter en rubrik, ska inledas med ett
+% indrag om 0,5~cm.
+% \begin{macrocode}
+\setlength{\parindent}{.5cm}
+% \end{macrocode}
+% \end{macro}
+%
+% \begin{environment}{quotation}
+% \begin{environment}{quote}
+% \begin{macrocode}
+\renewenvironment{quotation}{%
+ \list{}{%
+ \leftmargin 2cm%
+ \rightmargin \leftmargin
+ \listparindent 1.5em%
+ \itemindent \listparindent
+ \parsep \z@ \@plus\p@
+ }%
+\item\relax}{\endlist}
+\renewenvironment{quote}{%
+ \list{}{%
+ \leftmargin 2cm
+ \rightmargin \leftmargin}%
+\item\relax}{\endlist}
+% \end{macrocode}
+% \end{environment}
+% \end{environment}
+%
+%
+%\subsection{Figur- och tabellnumrering}
+%
+% Numrering av figurer och tabeller ska ske sekvensiellt inom varje
+% kapitel.
+% \begin{macrocode}
+\@addtoreset{figure}{section}
+\@addtoreset{table}{section}
+\renewcommand{\thefigure}{\thesection.\arabic{figure}}
+\renewcommand{\thetable}{\thesection.\arabic{table}}
+%</master>
+% \end{macrocode}
+%
+% \subsection{Universitetets symbol}
+%
+% Vi genererar Växjö universitets symbol med hjälp av MetaPost. Först
+% definierar~vi de variabler, konstanter och punkter som vi behöver.
+% \begin{macrocode}
+%<*metapost>
+path p, q;
+pair c[];
+s = 1;
+c1 := (0, 200);
+c2 := (0, 240);
+c3 := (0, 265);
+c4 := (0, 305);
+c5 := (0, 330);
+c6 := (0, 365);
+c7 := (200, 527.23);
+c8 := (180, 706.5);
+c9 := (240, 920.36);
+z1 = (12.5, 0.21);
+z2 = (365, 365);
+z3 = (144.79, 700.05);
+z4 = (12.5, 843.92);
+z5 = (12.5, 284.08);
+z6 = (85, 200);
+z7 = (12.5, 115.92);
+z8 = (12.5, 90.52);
+z9 = (150, 240);
+z10 = (85.71, 363.1);
+z11 = (13.69, 454.51);
+z12 = (190, 265);
+z13 = (12.5, 75.41);
+z14 = (12.5, 45.3);
+z15 = (260, 305);
+z16 = (106.36, 542.25);
+z17 = (17.3, 629.5);
+z18 = (300, 330);
+z19 = (12.5, 30.26);
+% \end{macrocode}
+% Nedan beskrivs konturen av den högra delen av symbolen.
+% \begin{macrocode}
+p := z1{dir(angle(z1 - c6) + 90)}
+ ..{dir(angle(z2 - c6) + 90)}z2{dir(angle(z2 - c6) + 90)}
+ ..{dir(angle(z3 - c6) + 90)}z3{dir(angle(z3 - c9) - 90)}
+ ..{dir(angle(z4 - c9) - 90)}z4
+ --z5{dir(angle(z5 - c1) - 90)}
+ ..{dir(angle(z6 - c1) - 90)}z6{dir(angle(z6 - c1) - 90)}
+ ..{dir(angle(z7 - c1) - 90)}z7
+ --z8{dir(angle(z8 - c2) + 90)}
+ ..{dir(angle(z9 - c2) + 90)}z9{dir(angle(z9 - c2) + 90)}
+ ..{dir(angle(z10 - c2) + 90)}z10{dir(angle(z10 - c7) - 90)}
+ ..{dir(angle(z11 - c7) - 90)}z11{dir(angle(z11 - c3) - 90)}
+ ..{dir(angle(z12 - c3) - 90)}z12{dir(angle(z12 - c3) - 90)}
+ ..{dir(angle(z13 - c3) - 90)}z13
+ --z14{dir(angle(z14 - c4) + 90)}
+ ..{dir(angle(z15 - c4) + 90)}z15{dir(angle(z15 - c4) + 90)}
+ ..{dir(angle(z16 - c4) + 90)}z16{dir(angle(z16 - c8) - 90)}
+ ..{dir(angle(z17 - c8) - 90)}z17{dir(angle(z17 - c5) - 90)}
+ ..{dir(angle(z18 - c5) - 90)}z18{dir(angle(z18 - c5) - 90)}
+ ..{dir(angle(z19 - c5) - 90)}z19
+ --cycle;
+% \end{macrocode}
+% Figur~1 ger en svart symbol på vit bakgrund.
+% \begin{macrocode}
+beginfig(1);
+ fill p scaled s shifted (s * (365, 0));
+ fill p reflectedabout((0, 0), (0, 1)) scaled s shifted (s * (365, 0));
+endfig;
+end
+%</metapost>
+% \end{macrocode}
+%
+% \subsection{Schablon}\label{sec:schablon}
+%
+% Vi avslutar med att presentera en schablon, som vid kompilering av
+% |rfmsi.ins| skapas som filen \verb"template.tex".
+% \begin{macrocode}
+%<*template>
+\documentclass{rfmsi}
+
+% \end{macrocode}
+% Om du arbetar i Windows eller Macintosh bör du ändra |latin1| till
+% |ansinew| respektive |applemac|.
+% \begin{macrocode}
+\usepackage[T1]{fontenc}
+\usepackage[swedish,english]{babel}
+\usepackage[latin1]{inputenc}
+
+% \end{macrocode}
+% Laddar de paket som behövs för att använda typsnittet Times.
+% Följande tre rader tar du bort om du vill använda COmputer Modern
+% istället, vilket rekommenderas om du skriver inom matematik.
+% \begin{macrocode}
+\usepackage{mathptmx}
+\usepackage[scaled=.9]{helvet}
+\usepackage{courier}
+
+% \end{macrocode}
+% Laddar några paket som underlättar typsättningen av matematiska
+% dokument.
+% \begin{macrocode}
+\usepackage{amsmath,amssymb,amsthm}
+
+% \end{macrocode}
+% Deklarerar några användbara omgivningar för typsättning av satser
+% och linander.
+% \begin{macrocode}
+\newtheorem{theorem}{Theorem}[section]
+\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma}
+\newtheorem*{corollary}{Corollary}
+\theoremstyle{definition}
+\newtheorem{definition}{Definition}[section]
+\newtheorem{example}{Example}[section]
+\theoremstyle{remark}
+\newtheorem*{remark}{Remark}
+
+% \end{macrocode}
+% För att få numrering av ekvationer att följa kapitelnumreringen.
+% \begin{macrocode}
+\numberwithin{equation}{section}
+
+\begin{document}
+
+% \end{macrocode}
+% Noter att alla |[]| nedan kan utelämnas. Även |\subtilte| är
+% valfritt.
+% \begin{macrocode}
+\title[]{}
+\subtitle[]{}
+\author{}
+\publmonth{}
+\publyear{}
+\discipline{}{}
+\thesistype{}{}
+\reportno{}
+
+% \end{macrocode}
+% Nästa rad ger famsidan. Resten av koden är i stort sett ordinär och
+% tarvar därför inte någon djupare förklaring.
+% \begin{macrocode}
+\frontcover
+
+\frontmatter
+
+\begin{abstract}
+%%% -- Abstract in english
+\end{abstract}
+\begin{keywords}
+%%% -- Key-words
+\end{keywords}
+
+\begin{otherlanguage}{swedish}
+\begin{abstract}
+%%% -- Svensk sammanfattning
+\end{abstract}
+\begin{keywords}[Nyckelord]
+%%% -- Nyckelord
+\end{keywords}
+\end{otherlanguage}
+
+\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments}
+\begin{abstract}
+%%% -- Text
+\end{abstract}
+
+\tableofcontents
+
+\mainmatter
+
+%%% -- Dokumentet
+
+\appendix
+
+%%% -- Bilagor
+
+\bibliographystyle{}
+\bibliography{}
+
+\backcover
+
+\end{document}
+%</template>
+% \end{macrocode}
+% Ovan antas att man använder \BibTeX\ för att skapa en litteraturförteckning.
+% Det är inte nödvändigt, utan man kan istället använda omgivningen
+% |thebibliography|.
+%
+% \Finale
+\endinput
diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins
new file mode 100644
index 00000000000..49612f0c703
--- /dev/null
+++ b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins
@@ -0,0 +1,74 @@
+%%
+%% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist
+%%
+%% This file will generate class for typsetting master theses at
+%% School of Mathematics and System Engineering, Växjö University.
+%%
+\input docstrip
+
+\declarepreamble\classpreamble
+
+This is a generated file.
+
+Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist.
+
+Class for typesetting master theses at School of Mathematics and
+System Engineering, Växjö University.
+
+Any modified version of this file must be renamed
+with new filename distinct from \outFileName.
+
+\endpreamble
+
+\declarepreamble\templatepreamble
+
+This is a generated file.
+
+Template for rfmsi.cls, a class for Reports from MSI
+
+Feel free to modify this file how much you want.
+
+\endpreamble
+
+\declarepreamble\mppreamble
+
+This is a generated file.
+
+Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist.
+
+Metapost file with descriptions of the symbol for Växjö University.
+
+Any modified version of this file must be renamed
+with new filename distinct from \outFileName.
+
+\endpreamble
+
+\keepsilent
+
+\generate{\usepreamble\classpreamble
+ \file{rfmsi.cls}{\from{rfmsi.dtx}{master}}
+ \usepreamble\templatepreamble
+ \usepostamble\empty
+ \file{template.tex}{\from{rfmsi.dtx}{template}}
+ \usepreamble\mppreamble
+ \usepostamble\empty
+ \file{vxusymbol.mp}{\from{rfmsi.dtx}{metapost}}}
+
+\Msg{***********************************************************}
+\Msg{*}
+\Msg{* To produce the picture used by the class run}
+\Msg{*}
+\Msg{* \space\space mpost vxusymbol.mp}
+\Msg{*}
+\Msg{* To produce the documentation compile `rfmsi.dtx'}
+\Msg{*}
+\Msg{* To finish the installation you have to move the following}
+\Msg{* file into a directory searched by TeX:}
+\Msg{*}
+\Msg{* \space\space rfmsi.cls}
+\Msg{* \space\space vxusymbol.1}
+\Msg{*}
+\Msg{* Happy TeXing}
+\Msg{***********************************************************}
+
+\endbatchfile