diff options
author | Karl Berry <karl@freefriends.org> | 2011-08-16 18:55:28 +0000 |
---|---|---|
committer | Karl Berry <karl@freefriends.org> | 2011-08-16 18:55:28 +0000 |
commit | 8d1f257f723da86fe3c932b9b2068e67b8717a6e (patch) | |
tree | be4df046016b8d4ba200718ecf99611d37a1be82 /Master/texmf-dist/source/latex/vxu | |
parent | eda19491f745bdb010a90467848a14149d12c0fa (diff) |
rm vxu, obsolete
git-svn-id: svn://tug.org/texlive/trunk@23578 c570f23f-e606-0410-a88d-b1316a301751
Diffstat (limited to 'Master/texmf-dist/source/latex/vxu')
-rw-r--r-- | Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx | 2259 | ||||
-rw-r--r-- | Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins | 47 | ||||
-rw-r--r-- | Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx | 1086 | ||||
-rw-r--r-- | Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins | 74 |
4 files changed, 0 insertions, 3466 deletions
diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx deleted file mode 100644 index 21bb6fa1e0c..00000000000 --- a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.dtx +++ /dev/null @@ -1,2259 +0,0 @@ -% \iffalse meta-comment -% -% Copyright (C) 2003-2007 by Robert Nyqvist -% -% Class for typsetting theses in Acta Wexionensia. -% -% \fi -% -% \CheckSum{1497} -% -%% \CharacterTable -%% {Upper-case \A\B\C\D\E\F\G\H\I\J\K\L\M\N\O\P\Q\R\S\T\U\V\W\X\Y\Z -%% Lower-case \a\b\c\d\e\f\g\h\i\j\k\l\m\n\o\p\q\r\s\t\u\v\w\x\y\z -%% Digits \0\1\2\3\4\5\6\7\8\9 -%% Exclamation \! Double quote \" Hash (number) \# -%% Dollar \$ Percent \% Ampersand \& -%% Acute accent \' Left paren \( Right paren \) -%% Asterisk \* Plus \+ Comma \, -%% Minus \- Point \. Solidus \/ -%% Colon \: Semicolon \; Less than \< -%% Equals \= Greater than \> Question mark \? -%% Commercial at \@ Left bracket \[ Backslash \\ -%% Right bracket \] Circumflex \^ Underscore \_ -%% Grave accent \` Left brace \{ Vertical bar \| -%% Right brace \} Tilde \~} -% -% \iffalse -% -% \section{Identifikation} -% -% Denna klass kan endast användas med \LaTeXe. -% -% \begin{macrocode} -%<acta>\NeedsTeXFormat{LaTeX2e}[2001/06/01] -% \end{macrocode} -% -% Ange datum, versionsnummer och kort beskrivning av klassen. -% -% \begin{macrocode} -%<acta>\ProvidesClass{actawex} -%<collection>\ProvidesFile{awcollection.clo} -%<monograph>\ProvidesFile{awmonograph.clo} -%<template>\ProvidesFile{template.tex} -%<*driver> -\ProvidesFile{actawex.drv} -%</driver> - [2007/02/12 3.2 Class for Acta Wexionensia] -% \end{macrocode} -% -% \section{Generera dokumentation} -% -% Följande kod genererar manualen och dokumentationen av koden. -% \begin{macrocode} -%<*driver> -\documentclass[a4paper]{ltxdoc} -% \end{macrocode} -% -% Ladda paket med stöd för svenska. -% \begin{macrocode} -\usepackage[T1]{fontenc} -\usepackage[swedish]{babel} -\usepackage[latin1]{inputenc} -% \end{macrocode} -% -% Deklarerar en omgivning för kommandon (som ska användas i manualdelen). -% \begin{macrocode} -\newenvironment{decl}{% - \par - \addvspace{2ex plus .75ex}% - \noindent - \begin{tabular}{|l|} - \hline - \ignorespaces - }{% - \\ - \hline - \end{tabular}% - \vspace{1ex}\vskip -\parskip - \noindent - \ignorespacesafterend - \nobreak -} -% \end{macrocode} -% -% Läs datum och versionnummer. -% \begin{macrocode} -\GetFileInfo{actawex.drv} -% \end{macrocode} -% -% Ladda in dokumentationen. -% \begin{macrocode} -\begin{document} -\DocInput{actawex.dtx} -\end{document} -%</driver> -% \end{macrocode} -% -% \fi -% -% \title{\bfseries Klass för \emph{Acta Wexionensia}} -% \author{\slshape Robert Nyqvist} -% \date{\filedate} -% \maketitle -% -% \begin{abstract} -% Dokumentklassen \textsf{actawex} är anpassad för typsättning av -% avhandlingar som ska publiceras i \emph{Acta Wexionensia}. Något -% stöd för \LaTeX~2.09 ges inte. Här beskrivs både hur denna klass -% används och hur den är implementerad. Dokumentationen avser -% version~\fileversion, senast ändrad \filedate. -% \end{abstract} -% -% \tableofcontents -% -% \section{Manual} -% -% \subsection{Initiering} -% -% \begin{decl} -% |\documentclass|\oarg{klassalternativ}|{actawex}| -% \end{decl} -% Laddar klassen |actawex|. Nedan följer de \meta{klassalternativ} -% som är specifika för klassen. Det finns inga klassalternativ för -% att välja pappersformat eller grad på brödtexten, då dessa är -% förutbestämda. -% -% \begin{decl} -% |collection|\quad|monograph| -% \end{decl} -% För att ange om man skriver en sammanläggningsavhandling eller en -% monografi. Förvald är |collection|. -% -% \begin{decl} -% |draft|\quad|final| -% \end{decl} -% Med |draft| markeras en s.k. ''|Overfull \hbox|'' med en svart -% fyrkant, det vill säga samma funktions som i standardklasserna. -% Förvald är |final|. -% -% \begin{decl} -% |openany| |openright| -% \end{decl} -% Med |openright| kommer bl.a. kapitelrubriker att endast börja på en -% högersida och med |openany| tillåts de även hamna på en vänstersida. -% Förvald är |openany|. -% -% \subsection{Dokumentstruktur} -% -% \begin{decl} -% |plain|\quad|empty|\\ -% |headings|\quad|noheadings| -% \end{decl} -% Fördeklarerade sidstilar. Används internt av bl.a. |\frontmatter|, -% |\mainmatter|, och |\backmatter|. För att manuellt ändra sidstilen -% använd |\pagestyle|\marg{sidstil} eller -% |\thispagestyle|\marg{sidstil}. -% -% \begin{decl} -% |\frontmatter| -% \end{decl} -% Följande sidor ingår i förtexten: smutstitel, blank sida, titelsida, -% tryckortssida och innehållsförteckning. De fyra första sidorna görs -% av Växjö University Press och finns därför inte implementerade i -% denna mall. Därför sätter |\frontmatter| sidräknaren att börja på -% 5. Sidstilen är |noheadings|. -% -% \begin{decl} -% |\mainmatter| -% \end{decl} -% Inleder huvudtexten genom att se till att denna börjar på en -% högersida (udda sidnummer). Sidstilen är |headings|. -% -% \begin{decl} -% |\backmatter| -% \end{decl} -% Sidor efter detta kommando betraktas som en del av eftertexten och -% därför tas både paginering och kolumntitlar bort. Bör inte användas, -% eftersom Växjö University Press gör eftertexten. Sidstilen är |empty|. -% -% \begin{decl} -% |\part*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\ -% |\chapter*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\ -% |\section*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\ -% |\subsection*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik}\\ -% |\paragraph*|\oarg{kort rubrik}\marg{lång rubrik} -% \end{decl} -% Kommandon för rubiker. Som standard numreras alla rubriker, utom de -% som sätts med |\subsection| och |\paragraph|. Asterisken och -% \oarg{kort rubrik} kan utelämnas. Dessa används för undertrycka -% numreringen av en enskild rubrik respektive ge en kort version av en -% lång rubrik som inte får plats i bl.a. innehållsförteckningen. -% Notera att |\chapter| endast är tillgänglig om |actawex| har laddats -% med klassalternativet |monograph|. -% -% \begin{decl} -% |\begin{abstract}|\meta{text}|\end{abstract}|\\ -% |\begin{abstract*}|\meta{text}|\end{abstract*}|\\ -% |\keywords|\marg{nyckelord} -% \end{decl} -% Omgivning för typsättning av sammanfattning och nyckelord, där -% |abstract*| inte lägger till rubriken i innehållsförteckningen. -% Notera att |\keywords| bör användas innan |abstract|. -% -% \begin{decl} -% |\begin{acknowledgments}|\meta{text}|\end{acknowledgments}|\\ -% |\begin{acknowledgments*}|\meta{text}|\end{acknowledgments*}|\\ -% |\acknowledgmentsname| -% \end{decl} -% Omgivning för typsättning av erkännanden. Liknar |abstract| ovan. -% Texten i rubriken ges av |\acknowledgmentsname|, som kan definieras -% om med |\renewcommand|. -% -% \subsection{Kommandon för sammanläggningsavhandlingar} -% -% Detta avsnitt är endast aktuellt om man laddat |actawex| med -% klassalternativet |collection|. -% -% \begin{decl} -% |\papertitle|\oarg{kort titel}\marg{lång titel}\\ -% |\papersubtitle|\marg{undertitel}\\ -% |\paperauthor|\marg{namn}\\ -% |\papernotes|\marg{text} -% \end{decl} -% Kommandon för deklaration av den informationen som placeras ut på en -% försättssida till en infogad artikel. -% -% \begin{decl} -% |\about|\marg{text}\\ -% |\and| -% \end{decl} -% Dessa två kommandon ska användas i argumentet till |\paperauthor|. -% Kommandot |\about| placeras direkt efter ett namn, vilket typsätter -% \meta{text} under namnet (här kan \meta{text} vara den till exempel -% den institution som personen i fråga hör hemma). Vid flera -% författare sätt ut |\and| mellan varje namn. -% -% \begin{decl} -% |\makefrontpage| -% \end{decl} -% Skapar en försättssida till en infogad artikel. Använder den -% information som deklarerades med de fyra föregående kommandona. -% Tips: Ladda paketet \textsf{chapterbib} för att kunna ha separata -% referenslistor~--~en för varje fil som infogas med |\include|. -% Observera att varje sådan infogad fil måste kompileras med -% \textsc{Bib}\TeX. -% -% \begin{decl} -% |\papername| -% \end{decl} -% Typ av dokument som sammanläggs. Är fördefinierad som ''Paper'', -% men kan definieras om med hjälp av |\renewcommand|. -% -% \begin{decl} -% |paper| -% \end{decl} -% Heltalsregister som används för att numrerar de artiklar som infogas -% i en sammanläggningsavhandling. Representeras med romerska versala -% siffror. Genom att skriva -% |\renewcommand{\thepaper}{\arabic{paper}}| används arabiska siffror -% istället. -% -% \subsection{Bild- och tabelltext} -% -% \begin{decl} -% |\captionwidth| -% \end{decl} -% Styr bredden på bild- och tabelltexten i flytande objekt. Kan -% modifieras med |\setlength| eller |\settowidth|, för att få samma -% bredd som tillhörande bild eller tabell. -% -% \subsection{Ogiltiga kommandon och omgivningar} -% -% Klassen är mycket lik standardklasserna, då de flesta kommandon i -% t.ex. |book| och |report| även finns definierade i |actawex|. -% Följande kommandon och omgivningar är dock inte tillgängliga via -% |actawex|: -% \begin{center} -% \begin{tabular}{*{3}{p{9em}}} -% |\author| & |\bf| & |\cal| \\ -% |\date| & |figure*| & |\it| \\ -% |\maketitle| & |\mit| & |\rm| \\ -% |\sc| & |\sf| & |\sl| \\ -% |\subsubsection| & |\subparagraph| & |table*| \\ -% |theindex| & |\title| & |titlepage| \\ -% |\tt| & |verse| -% \end{tabular} -% \end{center} -% -% \subsection{Att generera \textsc{pdf}} -% -% Växjö University Press vill ha dokumentet i form av en -% \textsc{pdf}-fil. Det finns flera olika sätt att generera en -% \textsc{pdf}-fil: -% \begin{enumerate} -% \item Direkt från |tex| till \textsc{pdf} med pdf\LaTeX. -% \item Via \textsc{dvi} och PostScript till \textsc{pdf} med \LaTeX, -% |dvips| och |ps2pdf|. -% \end{enumerate} -% Det första alternativet rekomenderas. Men i vissa fall fungerar -% inte denna, t.ex. om man använder paketet \textsf{pstricks}. Det -% andra alternativet går till på följande sätt: Generera först en -% \textsc{dvi}-fil med hjälp av \LaTeX. Exekvera därefter kommandot -% \begin{center} -% |dvips -Ppdf -G0 -T 16.5cm,24.2cm |\meta{\textsc{dvi}-fil} -% \end{center} -% för att skapa en PostScript-fil, och kör till sist kommandot -% \begin{center} -% |ps2pdf -dPDFsettings=/prepress |\meta{PostScript-fil} -% \end{center} -% Istället för \texttt{ps2pdf} kan man använda Acrobat Distiller. -% -% \StopEventually{} -% -% \newpage -% -% \section{Implementation} -% -% Implementationen av klassen är i stora drag inspirerad av koden i -% standardklasserna |report| och |book|. -% -% -% \subsection{Inledande deklarationer} -% -% \begin{macro}{\if@collection} -% För att hålla reda på om dokumentet är en sammanläggning eller en -% monografi. -% \begin{macrocode} -%<*acta> -\newif\if@collection -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@ptsize} -% Vissa paket använder |\@ptsize| för avgöra vilken teckenstorlek som -% dokumentet sätts i. Så även om vi inte använder detta kommando i -% denna klass, definierar vi den till |0|, vilket motsvarar -% entalssiffran i $10$. -% \begin{macrocode} -\newcommand{\@ptsize}{0} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% Dokumentet ska sättas tvåsidigt. Observera att detta inte påverkar -% storleken på marginalerna, sedan vänster- och högermarginal ska vara -% lika stora. Däremot påverkas kolumntitlar och i vilken marginal som -% marginaltexten ska placeras. -% \begin{macrocode} -\@twosidetrue -\@mparswitchtrue -% \end{macrocode} -% -% \begin{macro}{\if@openright} -% För att hålla koll på om författaren vill att ett nytt kapitel -% alltid ska börja på en högersida eller inte. -% \begin{macrocode} -\newif\if@openright -% \end{macrocode} -% \begin{macrocode} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% -% \subsection{Klassalternativ} -% -% \subsubsection{Sammanläggning eller monografi?} -% -% \begin{macro}{collection} -% \begin{macro}{monograph} -% Klassalternativ för att ange om avhandlingen är en monografi eller -% en sammanläggning av flera artiklar, där den sistnämnda typen är -% förvald. -% \begin{macrocode} -\DeclareOption{collection}{\@collectiontrue} -\DeclareOption{monograph}{\@collectionfalse} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Utkast eller spikad version?} -% -% \begin{macro}{draft} -% \begin{macro}{final} -% Med klassalternativet |draft| vald markeras så kallade ''overfull -% boxes'' med en svart rektangel. -% \begin{macrocode} -\DeclareOption{draft}{\setlength\overfullrule{5pt}} -\DeclareOption{final}{\setlength\overfullrule{0pt}} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Kapitelrubriker på endast högersidor?} -% -% \begin{macro}{openany} -% \begin{macro}{openright} -% För att ange om man vill att varje kapitel måste inledas på en -% högersida. -% \begin{macrocode} -\DeclareOption{openany}{\@openrightfalse} -\DeclareOption{openright}{\@openrighttrue} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% -% \subsection{Exekvera förvalda klassalternativ} -% -% Med |\ExecuteOptions| anger vi vilka klassalternativ som ska vara -% förvalda och med kommandot |\ProcessOptions| låter vi användaren -% göra egna val. -% \begin{macrocode} -\ExecuteOptions{collection,final,openany} -\ProcessOptions -% \end{macrocode} -% Därefter läser vi in den fil med inställningar som beror på vilken -% typ av dokument det rör sig om. -% \begin{macrocode} -\if@collection - \input{awcollection.clo} -\else - \input{awmonograph.clo} -\fi -% \end{macrocode} -% -% -% \subsection{Dokumentlayout} -% -% \subsubsection{Pappersformat} -% -% \begin{macro}{\paperwidth} -% \begin{macro}{\paperheight} -% Sätt pappersstorleken till $165 \times 242\;\mathrm{mm}$. -% \begin{macrocode} -\setlength\paperwidth{165mm} -\setlength\paperheight{242mm} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\pdfpaperwidth} -% \begin{macro}{\pdfpaperheight} -% Testar om |\pdfpagewidth| är definierad eller inte. Om kommandot -% existerar, betyder det att dokumentet kompileras med pdf\LaTeX\ -% och då måste |\pdfpagewidth| och |\pdfpageheight| tilldelas rätt -% värden. -% \begin{macrocode} -\ifx\pdfpagewidth\undefined\else - \setlength\pdfpagewidth{165mm} - \setlength\pdfpageheight{242mm} -\fi -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Typsnitt} -% -% \begin{macro}{\normalsize} -% Storleken på brödtexten sätts till 10 puntker med ett radavstånd -% på~12 punkter. Kommandot definierar även det vertikala avståndet -% före respektive efter fristående formler. De parametrar som styr -% listor på första nivån ges av |\@listI| (se -% avsnitt~\ref{sec:listor}). -% \begin{macrocode} -\renewcommand\normalsize{% - \@setfontsize\normalsize\@xpt\@xiipt - \abovedisplayskip 9\p@ \@plus2\p@ \@minus4\p@ - \abovedisplayshortskip \z@ \@plus3\p@ - \belowdisplayshortskip 5\p@ \@plus2\p@ \@minus3\p@ - \belowdisplayskip \abovedisplayskip - \let\@listi\@listI -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% Välj 10 punkter som standardstorlek. -% \begin{macrocode} -\normalsize -% \end{macrocode} -% -% \begin{macro}{\small} -% En storlek mindre än |\normalsize|. -% \begin{macrocode} -\newcommand\small{% - \@setfontsize\small\@ixpt{11}% - \abovedisplayskip 7.5\p@ \@plus2.5\p@ \@minus3\p@ - \abovedisplayshortskip \z@ \@plus2\p@ - \belowdisplayshortskip 3.5\p@ \@plus2\p@ \@minus2\p@ - \belowdisplayskip \abovedisplayskip - \def\@listi{% - \leftmargin\leftmargini - \topsep 4\p@ \@plus2\p@ \@minus2\p@ - \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@ - \itemsep \parsep}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\footnotesize} -% Två storlekar mindre än |\normalsize|. -% \begin{macrocode} -\newcommand\footnotesize{% - \@setfontsize\footnotesize\@viiipt{9.5}% - \abovedisplayskip 5.5\p@ \@plus2\p@ \@minus3\p@ - \abovedisplayshortskip \z@ \@plus\p@ - \belowdisplayshortskip 2.5\p@ \@plus\p@ \@minus2\p@ - \belowdisplayskip \abovedisplayskip - \def\@listi{% - \leftmargin\leftmargini - \topsep 3\p@ \@plus\p@ \@minus\p@ - \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@ - \itemsep \parsep}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\scriptsize} -% \begin{macro}{\tiny} -% \begin{macro}{\large} -% \begin{macro}{\Large} -% \begin{macro}{\LARGE} -% \begin{macro}{\huge} -% \begin{macro}{\Huge} -% För övriga teckenstorlekar deklarerar vi endast grad och radavstånd. -% \begin{macrocode} -\newcommand\scriptsize{\@setfontsize\scriptsize\@viipt\@viiipt} -\newcommand\tiny{\@setfontsize\tiny\@vpt\@vipt} -\newcommand\large{\@setfontsize\large\@xiipt{14}} -\newcommand\Large{\@setfontsize\Large\@xivpt{18}} -\newcommand\LARGE{\@setfontsize\LARGE\@xviipt{22}} -\newcommand\huge{\@setfontsize\huge\@xxpt{25}} -\newcommand\Huge{\@setfontsize\Huge\@xxvpt{30}} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Stycken och radfall} -% -% \begin{macro}{\lineskip} -% \begin{macro}{\normallineskip} -% \begin{macro}{\baselinestretch} -% De två första kommandona hanterar radavståndet då två rader -% tenderar att hamna alltför nära varandra. -% \begin{macrocode} -\setlength\lineskip{1\p@} -\setlength\normallineskip{1\p@} -\renewcommand\baselinestretch{} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\parskip} -% \begin{macro}{\parindent} -% Inget extra mellanrum mellan två stycken, utan vi markerar ett -% nytt stycke med ett indrag som motsvarar bredden av ett så kallat -% em-streck. -% \begin{macrocode} -\setlength\parskip{0\p@ \@plus \p@} -\setlength\parindent{1em} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\smallskipamount} -% \begin{macro}{\medskipamount} -% \begin{macro}{\bigskipamount} -% Definierar storleken på |\smallskip|, |\medskip| och |\bigskip|. -% \begin{macrocode} -\setlength\smallskipamount{3\p@ \@plus 1\p@ \@minus 1\p@} -\setlength\medskipamount{6\p@ \@plus 2\p@ \@minus 2\p@} -\setlength\bigskipamount{12\p@ \@plus 4\p@ \@minus 4\p@} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@lowpenalty} -% \begin{macro}{\@medpenalty} -% \begin{macro}{\@highpenalty} -% Beroende på deras argumentet använder |\nopagebreak| och -% |\nolinebreak| följande tre kommandon för att ange grad av -% acceptans för sidbrytning respektive radbrytning. Ju högre värde, -% destor mindre acceptans. -% \begin{macrocode} -\@lowpenalty 51 -\@medpenalty 151 -\@highpenalty 301 -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\clubpenalty} -% \begin{macro}{\widowpenalty} -% Sätter toleransen för så kallade änkor. -% \begin{macrocode} -% \clubpenalty 150 -% \widowpenalty 150 -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\displaywidowpenalty} -% \begin{macro}{\predisplaypenalty} -% \begin{macro}{\postdisplaypenalty} -% Tillåt änkor men förbjud sidbrytning precis innan en fristående -% formel. Däremot tillåts sidbrytning direkt efter en sidbrytning. -% \begin{macrocode} -% \displaywidowpenalt 50 -% \predisplaypenalty 10000 -% \postdisplaypenalty 0 -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\interlinepenalty} -% Tillåt sidbrytning inne i ett stycke. -% \begin{macrocode} -% \interlinepenalty 0 -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\brokenpenalty} -% Tillåt sidbrytning direkt efter en rad som avslutas med en -% avstavning. -% \begin{macrocode} -% \brokenpenalty 100 -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Satsyta och marginaler} -% -% \begin{macro}{\headheight} -% \begin{macro}{\headsep} -% \begin{macro}{\topskip} -% Kolumntiteln ska få plats i en box med hjöden 12 punkter och som -% placeras 6~mm ovanför satsytan. Kommandot |\topskip| är -% radavståndet för första raden på en sida. -% \begin{macrocode} -\setlength\headheight{12\p@} -\setlength\headsep{17\p@} -\setlength\topskip{10\p@} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\footskip} -% Avståndet mellan sista raden i satsytan och första raden i den box -% som innehåller en fotnot. -% \begin{macrocode} -\setlength\footskip{25\p@} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\maxdepth} -% Maximalt djup hos en box. -% \begin{macrocode} -\setlength\maxdepth{.5\topskip} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\textwidth} -% Vänster- och högermarginaler ska båda vara 25~mm. Alltså ska -% bredden på satsytan vara lika med 115~mm, då satsytans bredd är -% 165~mm. Därefter ser vi till att |\textwidth| i enheten punkter -% lagras som ett heltal. -% \begin{macrocode} -\setlength\textwidth{115mm} -\@settopoint\textwidth -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\textheight} -% Satsytans höjd ska vara ungefär 200~mm, vilket i antal rader, -% förutom första, motsvarar -% \[ -% (200 - 10) \cdot 2{,}845 / 12 \approx 45, -% \] -% där $2{,}45$ är antalet punkter som det går på en millimeter. Att -% vi bortser från första raden, beror på att denna inte ger ett helt -% radavstånd som bidrag, utan endast |\topskip|. Alltså sätter vi -% höjden på satsytan att motsvarar 46~rader. Notera att vi inte -% behöver avrunda |\textheight| med hjälp av |\@settopoint|, -% eftersom följande beräknar ger ett heltal som resultat. -% \begin{macrocode} -\setlength\textheight{45\baselineskip} -\addtolength\textheight{\topskip} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\oddsidemargin} -% \begin{macro}{\evensidemargin} -% Både vänster- och högermarginal ska vara 25~mm. Med -% |\oddsidemargin| och |evensidemargin| styr man hur mycket extra -% mellanrum som läggas till i vänstermarginalen på sidor med udda -% respektive jämna sidnummer. Vi måste första plocka bort den extra -% tum som \TeX\ internt adderar till samtliga vänstermarginaler. -% \begin{macrocode} -\setlength\oddsidemargin{-1in} -\addtolength\oddsidemargin{25mm} -\@settopoint\oddsidemargin -\setlength\evensidemargin{\oddsidemargin} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\topmargin} -% Sidhuvudet ska vara 17~mm. Vi måste dock ta hänsyn till -% kolumntitelns höljd, givet av |\headheight|, och till avståndet -% mellan satsytan och kolumntiteln, som ges av |\headsep|. Notera -% att \TeX\ lägger även till en tum längst upp på varje sida, vilket -% vi måste ta hänsyn till. -% \begin{macrocode} -\setlength\topmargin{-1in} -\addtolength\topmargin{17mm} -\addtolength\topmargin{-\headheight} -\addtolength\topmargin{-\headsep} -\@settopoint\topmargin -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\marginparwidth} -% \begin{macro}{\marginparsep} -% \begin{macro}{\marginparpush} -% Bredden på eventuell marginaltext sätts till ungefär 20~mm och -% avståndet mellan marginaltexten och satsytan till ungefär -% 2{,}5~mm. Det minsta tillåtna vertikala avståndet mellan två -% marginaltexter sätts till 5~punkter. -% \begin{macrocode} -\setlength\marginparwidth{57\p@} -\setlength\marginparsep{7\p@} -\setlength\marginparpush{5\p@} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Fotnoter} -% -% \begin{macro}{\footnotesep} -% \begin{macro}{\footins} -% Med |\footnotesep| styr vi hur mycket två fotnoter ska säras -% vertikalt, och med |\skip\footins| sätter storleken på avståndet -% mellan sista raden satsytan och första fotnoten. -% \begin{macrocode} -\setlength\footnotesep{6.65\p@} -\setlength{\skip\footins}{9\p@ \@plus 4\p@ \@minus 2\p@} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% -% \subsubsection{Placering av flytande objekt} -% -% Eftersom klassen endast stöder dokument satta med en kolumn, -% utelämnar vi de kommandon och parametrar som styr flytande objekt i -% två kolumner. -% -% \begin{macro}{topnumber} -% \begin{macro}{bottomnumber} -% \begin{macro}{totalnumber} -% Vi sätter maximalt antal tillåtna flytande objekt som får placeras -% längst upp eller längst ned på en textsida, samt det totala antalet -% flytande objekt som får förekomma på en textsida. -% \begin{macrocode} -\setcounter{topnumber}{1} -\setcounter{bottomnumber}{1} -\setcounter{totalnumber}{2} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\topfraction} -% \begin{macro}{bottomfraction} -% \begin{macro}{\textfraction} -% Med |\topfraction| och |\bottomfraction| anger vi hur stor andel -% av den övre respektive undre delen av en textsida som får upptas -% av flytande objekt. Kommandot |\textfraction| sätter en nedre -% gräns på hur mycket text det måste förekomma på en textsida. -% \begin{macrocode} -\renewcommand\topfraction{.7} -\renewcommand\bottomfraction{.3} -\renewcommand\textfraction{.2} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\floatpagefraction} -% Sätt en nedre gräns för hur mycket av en sida som måste upptas av -% flytande objekt innan sidan görs om till en bildsida. -% \begin{macrocode} -\renewcommand\floatpagefraction{.5} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\floatsep} -% \begin{macro}{\textfloatsep} -% \begin{macro}{\intextsep} -% Längdparametern |\floatsep| styr avståndet mellan två -% intilliggande flytande objekt. Avståndet mellan brödtexten och -% ett flytande objekt, ges av |\textfloatsep|. Avståndet mellan -% brödtexten och ett flytande objekt som placerats inne i texten ges -% av |intextsep|. -% \begin{macrocode} -\setlength\floatsep{10\p@ \@plus 2\p@ \@minus 1\p@} -\setlength\textfloatsep{13\p@ \@plus 3\p@ \@minus 3\p@} -\setlength\intextsep{10\p@ \@plus 2\p@ \@minus 1\p@} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@fptop} -% \begin{macro}{\@fpsep} -% \begin{macro}{\@fpbot} -% Dessa kommandon styr avståndet mellan flytande objekt på en -% bildsida, enligt följande: överst på sidan infogas |\@fptop|, -% mellan två flytande objekt används |\@fpsep| och nederst på sidan -% infogas |\@fpbot|. -% \begin{macrocode} -\setlength\@fptop{0\p@ \@plus 1fil} -\setlength\@fpsep{6\p@ \@plus 2fil} -\setlength\@fpbot{0\p@ \@plus 1fil} -%</acta> -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% -% \subsubsection{Kolumntitlar och paginering} -% -% \begin{macro}{\ps@headings} -% Sidstil avsedd för huvudtexten. Som kolumntitel använder vi -% rubrik/titel och mellanrubrik/rubrik på vänster- respektive -% höger\-sida, beroende på om vi skriver en monografi eller en -% sammanläggning. Paginering sätts i fotens ytterkant. -% \begin{macrocode} -%<*collection|monograph> -\newcommand{\ps@headings}{% - \renewcommand{\@oddhead}{\hfil\small\rightmark}% - \renewcommand{\@evenhead}{\small\leftmark\hfil}% - \renewcommand{\@oddfoot}{\hfil\thepage}% - \renewcommand{\@evenfoot}{\thepage\hfil}% - \let\@mkboth\markboth -%<*monograph> - \def\chaptermark##1{\markboth{\thechapter\hspace{.5em}##1}{}}% -%</monograph> - \def\sectionmark##1{\markright{\thesection\hspace{.5em}##1}% - }% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\ps@noheadings} -% Sidstil som saknar kolumntitel. Ska först och främst användas i -% för- och eftertext. -% \begin{macrocode} -\newcommand{\ps@noheadings}{% - \renewcommand{\@oddhead}{}% - \renewcommand{\@evenhead}{}% - \renewcommand{\@oddfoot}{\hfil\thepage}% - \renewcommand{\@evenfoot}{\thepage\hfil}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\frontmatter} -% Kommando för att ange att följande sidor ingår i förtexten. Ingen -% kolumntitel och paginering i gemena romerska siffror. På första -% sidan ska innehållsförteckningen infogagas och pagineringen ska -% inledas med sidan fem. -% \begin{macrocode} -\newcommand{\frontmatter}{% - \pagestyle{noheadings}% - \pagenumbering{roman}% - \setcounter{page}{5}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\mainmatter} -% Inleder huvudtexten med att byta till rätt sidstil, se till att -% aktuell sida är en högersida och pagineringen nollställs och ges -% med arabiska siffror. -% \begin{macrocode} -\newcommand{\mainmatter}{% - \cleardoublepage - \pagestyle{headings} - \markboth{}{}% - \pagenumbering{arabic}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\backmatter} -% Kommando som inleder eftertexterna. Inga kolumntitlar. Kommer -% troligtvis inte användas eftersom Växjö University Press gör -% eftertexterna. -% \begin{macrocode} -\newcommand{\backmatter}{% - \pagestyle{empty}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\cleardoublepage} -% Definierar om |\cleardoublepage| så att ingen kolumntitel och -% paginering sätts ut på en tom vänstersida. -% \begin{macrocode} -\def\cleardoublepage{% - \clearpage - \ifodd\c@page\else - \hbox{}\thispagestyle{empty}\newpage - \fi -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% -% \subsection{Redaktionella strukturer} -% -% \subsubsection{Rubriker} -% -% \begin{macro}{\chaptermark} -% Kommando som används i defintionen av sidstilen |headings| ovan. -% \begin{macrocode} -%<monograph>\newcommand*{\chaptermark}[1]{} -% \end{macrocode} -% Notera att |\sectionmark| är redan definierad internt i \LaTeX. -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{secnumdepth} -% \begin{macro}{tocdepth} -% Styr vilka rubriker som ska numreras och hamna i -% innehållsförteckningen. -% \begin{macrocode} -\setcounter{secnumdepth}{1} -\setcounter{tocdepth}{1} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{part} -% \begin{macro}{chapter} -% \begin{macro}{section} -% \begin{macro}{subsection} -% \begin{macro}{paragraph} -% Deklarerar heltalsvariabler för respektive rubrik. -% \begin{macrocode} -\newcounter{part} -%<monograph>\newcounter{chapter} -%<monograph>\newcounter{section}[chapter] -%<collection>\newcounter{section} -\newcounter{subsection}[section] -\newcounter{paragraph}[subsection] -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\thepart} -% \begin{macro}{\thechapter} -% \begin{macro}{\thesection} -% \begin{macro}{\thesubsection} -% \begin{macro}{\theparagraph} -% Definierar representationen av heltalsvariablerna ovan. -% \begin{macrocode} -\renewcommand\thepart{\@Roman\c@part} -%<monograph>\renewcommand\thechapter{\@arabic\c@chapter} -%<monograph>\renewcommand\thesection{\thechapter.\@arabic\c@section} -%<collection>\renewcommand\thesection{\@arabic\c@section} -\renewcommand\thesubsection{\thesection.\@arabic\c@subsection} -\renewcommand\theparagraph{\thesubsection.\@arabic\c@paragraph} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@chapapp} -% Deklarerar den namnparameter som internt används av |\chapter|. -% \begin{macrocode} -%<monograph>\newcommand\@chapapp{\chaptername} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\part} -% Kommandot |\part| används för att dela upp innehållet i delar. -% Varje rubrik till en del ska typsättas på en egen sida. -% \begin{macrocode} -\newcommand{\part}{% - \if@openright - \cleardoublepage - \else - \clearpage - \fi - \thispagestyle{empty}% - \secdef\@part\@spart -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@part} -% Det kommando som utför själva typsättningen av |\part|. -% \begin{macrocode} -\def\@part[#1]#2{% - \ifnum \c@secnumdepth >-2\relax - \refstepcounter{part}% - \addcontentsline{toc}{part}{\thepart\hspace{.75em}#1}% - \else - \addcontentsline{toc}{part}{#1}% - \fi -%<collection> \markboth{\partname\space\thepart:\hspace{.5em}#1}{}% - \begin{flushright} - \null - \vskip2cm - \bfseries - \LARGE - \partname\nobreakspace\thepart - \par - \vskip3ex - \huge - #2 - \end{flushright} - \@endpart -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@spart} -% Det kommando som utför själva typsättningen av |\part*|. -% \begin{macrocode} -\def\@spart#1{% - \markboth{#1}{}% - \addcontentsline{toc}{part}{#1}% - \begin{flushright} - \null - \vskip2cm - \bfseries - \LARGE - \vphantom{\partname\nobreakspace\thepart}% - \par - \vskip3ex - \huge - #1 - \end{flushright} - \@endpart -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@endpart} -% Avslutar |\@part| och |\@spart|. -% \begin{macrocode} -\def\@endpart{% - \vfil\newpage - \if@openright - \null - \thispagestyle{empty}% - \newpage - \fi -} -%</collection|monograph> -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\chapter} -% En rubrik som infogas med |\chapter| typsätts olika beroende -% vilken av klassalternativen |chapterstyle| eller |sectionstyle| -% man valt. -% \begin{macrocode} -%<*monograph> -\newcommand{\chapter}{% - \if@openright - \cleardoublepage - \else - \clearpage - \fi - \thispagestyle{plain}% - \global\@topnum\z@ - \@afterindentfalse - \secdef\@chapter\@schapter -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@chapter} -% Anropas för typsättning av numrerade kapitelrubriker. Kommandot -% |\m@ne| är definierad som konstanten $-1$. -% \begin{macrocode} -\def\@chapter[#1]#2{% - \ifnum\c@secnumdepth>\m@ne - \refstepcounter{chapter}% - \typeout{\@chapapp\space\thechapter.}% - \addcontentsline{toc}{chapter}{% - \protect\numberline{\thechapter}#1% - }% - \else - \addcontentsline{toc}{chapter}{#1}% - \fi - \chaptermark{#1}% - \addtocontents{lof}{\protect\addvspace{4\p@}}% - \addtocontents{lot}{\protect\addvspace{4\p@}}% - \@makechapterhead{#2}% - \@afterheading -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@makechapterhead} -% Själva typsättningen av numrerade kapitelrubriker. -% \begin{macrocode} -\def\@makechapterhead#1{% - \vspace*{40\p@}% - {\parindent \z@ \raggedright \normalfont\bfseries - \ifnum\c@secnumdepth>\m@ne - {\Large\slshape\@chapapp\space\thechapter}% - \else - \null - \fi - \par\nobreak - \vskip 10\p@ - \interlinepenalty\@M - \LARGE #1\par\nobreak - \vskip 30\p@ - }% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@schapter} -% Anropas för typsättning av onumrerade kapitelrubriker. -% \begin{macrocode} -\def\@schapter#1{% - \@makeschapterhead{#1}% - \@afterheading -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@makeschapterhead} -% Själva typsättningen av onumrerade kapitelrubriker. -% \begin{macrocode} -\def\@makeschapterhead#1{% - \vspace*{40\p@}% - {\parindent \z@ \raggedright \normalfont\bfseries - \null\par\nobreak - \vskip 10\p@ - \interlinepenalty\@M - \LARGE #1\par\nobreak - \vskip 30\p@ - }% -} -%</monograph> -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\section} -% \begin{macro}{\subsection} -% \begin{macro}{\paragraph} -% Övriga rubrikkommandon är detsamma för båda dokumenttyperna. -% \begin{macrocode} -%<*collection|monograph> -\newcommand{\section}{\@startsection{section}{1}{\z@}% - {-3ex \@plus -1ex \@minus -.2ex}% - {2ex \@plus .2ex}% - {\normalfont\Large\bfseries}% -} -\newcommand{\subsection}{\@startsection{subsection}{2}{\z@}% - {-2.25ex\@plus -1ex \@minus -.2ex}% - {1ex \@plus .2ex}% - {\normalfont\large\bfseries}% -} -\newcommand{\paragraph}{\@startsection{paragraph}{3}{\z@}% - {-1.75ex \@plus -.75ex \@minus -.2ex}% - {.7ex \@plus .2ex}% - {\normalfont\normalsize\bfseries}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@seccntformat} -% Minskar avståndet mellan numrering och text i rubriker. -% \begin{macrocode} -\renewcommand\@seccntformat[1]{\csname the#1\endcsname\hspace{.5em}} -%</collection|monograph> -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Försättssidor i sammanläggningsavhandlingar} -% -% \begin{macro}{\papertitle} -% \begin{macro}{\@papertitle} -% \begin{macro}{\@shortpapertitle} -% \begin{macro}{\papersubtitle} -% \begin{macro}{\@papersubtitle} -% \begin{macro}{\paperauthor} -% \begin{macro}{\@paperauthor} -% \begin{macro}{\papernotes} -% \begin{macro}{\@papernotes} -% Kommandon för att deklarera information om en uppsats eller -% artikel, såsom titel, undertitel, författare och allmän -% information, som till exempel var den är publicerad. -% \begin{macrocode} -%<*collection> -\newcommand*\papertitle[2][\DefaultOpt]{% - \gdef\@papertitle{#2}% - \def\DefaultOpt{#2}% - \gdef\@shortpapertitle{#1}% -} -\papertitle{} -\newcommand*\papersubtitle[1]{\gdef\@papersubtitle{#1}} -\papersubtitle{} -\newcommand*\paperauthor[1]{\gdef\@paperauthor{#1}} -\paperauthor{} -\newcommand*\papernotes[1]{\gdef\@papernotes{#1}} -\papernotes{} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\papername} -% Typ av dokument som sammanläggs. -% \begin{macrocode} -\newcommand{\papername}{Paper} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{paper} -% \begin{macro}{\makefrontpage} -% Heltalsparameter och kommando för numrering respektive typsättning -% av försättssida. -% \begin{macrocode} -\newcounter{paper} -\renewcommand\thepaper{\@Roman\c@paper} -\newcommand\makefrontpage{% - \if@openright - \cleardoublepage - \else - \clearpage - \fi - \thispagestyle{empty}% - \refstepcounter{paper}% -% \end{macrocode} -% Nollställ numrering av rubriker och fotnoter. -% \begin{macrocode} - \setcounter{section}{0}% - \setcounter{subsection}{0}% - \setcounter{paragraph}{0}% - \setcounter{footnote}{0}% -% \end{macrocode} -% Vi använder layout som |\part|, för att får enhetligt utseende. -% \begin{macrocode} - \begin{flushright} - \null - \vskip2cm - \bfseries - \LARGE - \papername\nobreakspace\thepaper - \par - \vskip3ex - \huge - \@papertitle - \par - \vskip1.5ex - \Large -% \end{macrocode} -% Infoga undertitel, om en sådan är given. -% \begin{macrocode} - \ifx\@empty\@papersubtitle - \null - \else - \@papersubtitle - \fi - \par - \vskip4ex -% \end{macrocode} -% Lägg till titel i innehållsförteckningen och kolumntitel. -% \begin{macrocode} - \addcontentsline{toc}{part}{\thepaper\hspace{.75em}\@papertitle}% - \markboth{% - \papername\space\thepaper:\hspace{.5em}\@shortpapertitle - }{}% -% \end{macrocode} -% Infoga författare. -% \begin{macrocode} - \ifx\@empty\@paperauthor\else - \large - \begin{tabular}[t]{r@{}} - \@paperauthor - \end{tabular} - \fi - \end{flushright} -% \end{macrocode} -% Längst ned på sidan placeras övrig information. -% \begin{macrocode} - \ifx\@empty\@papernotes\else - \vfill - \bgroup - \small - \@papernotes - \egroup - \fi - \cleardoublepage -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\about} -% \begin{macro}{\and} -% Kommandon för användning i |\paperauthor|. -% \begin{macrocode} -\def\about#1{% - \\ - \textnormal{\textit{#1}}% -} -\def\and{% - \end{tabular}% - \vspace{2ex}\par - \begin{tabular}[t]{r@{}}% -} -%</collection> -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -%\subsubsection{Allmänna parametrar för listor}\label{sec:listor} -% -% \begin{macro}{\leftmargin} -% \begin{macro}{\leftmargini} -% \begin{macro}{\leftmarginii} -% \begin{macro}{\leftmarginiii} -% \begin{macro}{\leftmarginiv} -% \begin{macro}{\leftmarginv} -% \begin{macro}{\leftmarginvi} -% Dimensionen på vänstermarginalen i listor. -% \begin{macrocode} -%<*acta> -\setlength\leftmargini{2em} -\leftmargin\leftmargini -\setlength\leftmarginii{1.8em} -\setlength\leftmarginiii{1.5em} -\setlength\leftmarginiv{1.7em} -% \end{macrocode} -% Följande två längdparametrar kommer troligtvis aldrig att användas, -% men eftersom de är givna i kärnan till \LaTeX\ tar vi med dem. -% \begin{macrocode} -\setlength\leftmarginv{1em} -\setlength\leftmarginvi{1em} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\labelsep} -% \begin{macro}{\labelwidth} -% Avståndet mellan markering och text i lista, samt bredden på -% markeringen. -% \begin{macrocode} -\setlength\labelsep{.5em} -\setlength\labelwidth{\leftmargini} -\addtolength\labelwidth{-\labelsep} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\partopsep} -% När man infogar en tom rad innan en listomgivning, så skjuts en -% |\partopsep| in tillsammans med |\parskip| och |\topsep|. -% \begin{macrocode} -\setlength\partopsep{2\p@ \@plus 1\p@ \@minus 1\p@} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@beginparpenalty} -% \begin{macro}{\@enparpenalty} -% \begin{macro}{\@itempenalty} -% Tillåt sidbrytning precis före och efter en lista, samt mellan två -% avsnitt i en lista. -% \begin{macrocode} -\@beginparpenalty-\@lowpenalty -\@endparpenalty-\@lowpenalty -\@itempenalty-\@lowpenalty -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@listi} -% \begin{macro}{\@listI} -% Kommandot |\@listi| sätter |\leftmargin|, |\parsep|, |topsep| och -% |\itemsep|. Med |\@listI| sparar vi standardvärdena, så att man med -% |\normalsize| kan gå tillbaka till dessa. -% \begin{macrocode} -\def\@listi{% - \leftmargin\leftmargini - \parsep 2\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@ - \topsep 6\p@ \@plus2\p@ \@minus4\p@ - \itemsep 2\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@ -} -\let\@listI\@listi -\@listi -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@listii} -% \begin{macro}{\@listiii} -% \begin{macro}{\@listiv} -% \begin{macro}{\@listv} -% \begin{macro}{\@listvi} -% Övriga listnivåer. Dessa modifieras inte av |\normalsize| eller -% något linande kommando och därför bör nästlade listor endast -% användas i huvudtexten. -% \begin{macrocode} -\def\@listii {% - \leftmargin\leftmarginii - \labelwidth\leftmarginii - \advance\labelwidth-\labelsep - \topsep 3\p@ \@plus2\p@ \@minus\p@ - \parsep 2\p@ \@plus\p@ \@minus\p@ - \itemsep\parsep -} -\def\@listiii{% - \leftmargin\leftmarginiii - \labelwidth\leftmarginiii - \advance\labelwidth-\labelsep - \topsep 2\p@ \@plus\p@\@minus\p@ - \parsep \z@ - \partopsep \p@ \@plus\z@ \@minus\p@ - \itemsep\topsep -} -\def\@listiv{% - \leftmargin\leftmarginiv - \labelwidth\leftmarginiv - \advance\labelwidth-\labelsep -} -\def\@listv{% - \leftmargin\leftmarginv - \labelwidth\leftmarginv - \advance\labelwidth-\labelsep -} -\def\@listvi{% - \leftmargin\leftmarginvi - \labelwidth\leftmarginvi - \advance\labelwidth-\labelsep -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Numrerade listor} -% -% \begin{macro}{\theenumi} -% \begin{macro}{\theenumii} -% \begin{macro}{\theenumiii} -% \begin{macro}{\theenumiv} -% Represenation av markörer på respektive listnivå. -% \begin{macrocode} -\renewcommand\theenumi{\@arabic\c@enumi} -\renewcommand\theenumii{\@alph\c@enumii} -\renewcommand\theenumiii{\@roman\c@enumiii} -\renewcommand\theenumiv{\@Alph\c@enumiv} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\labelenumi} -% \begin{macro}{\labelenumii} -% \begin{macro}{\labelenumiii} -% \begin{macro}{\labelenumiv} -% Hur varje markör ska skrivas ut -- alltid i rak stil. -% \begin{macrocode} -\newcommand\labelenumi{\textup{\theenumi.}} -\newcommand\labelenumii{\textup{(\theenumii)}} -\newcommand\labelenumiii{\textup{\theenumiii.}} -\newcommand\labelenumiv{\textup{\theenumiv.}} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\p@enumii} -% \begin{macro}{\p@enumiii} -% \begin{macro}{\p@enumiv} -% Hur |\ref| ska typsätta korsreferenser till ett avsnitt i en -% lista. -% \begin{macrocode} -\renewcommand\p@enumii{\textup{\theenumi}} -\renewcommand\p@enumiii{\textup{\theenumi(\theenumii)}} -\renewcommand\p@enumiv{\textup{\p@enumiii\theenumiii}} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Punktlistor} -% -% \begin{macro}{\labelitemi} -% \begin{macro}{\labelitemii} -% \begin{macro}{\labelitemiii} -% \begin{macro}{\labelitemiv} -% Olika ornament på respektive listnivå. -% \begin{macrocode} -\newcommand\labelitemi{\textbullet} -\newcommand\labelitemii{\normalfont\bfseries\textendash} -\newcommand\labelitemiii{\textasteriskcentered} -\newcommand\labelitemiv{\textperiodcentered} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -%\subsubsection{Gloslistor} -% -% \begin{macro}{description} -% Listomgivning för glosor, ordförklaringar med mera. -% \begin{macrocode} -\newenvironment{description}{% - \list{}{% - \labelwidth\z@ - \itemindent-\leftmargin - \let\makelabel\descriptionlabel - }% -}{% - \endlist -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\descriptionlabel} -% Formatering av markör i |description|. -% \begin{macrocode} -\newcommand*\descriptionlabel[1]{% - \hspace\labelsep - \normalfont\bfseries #1 -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -%\subsubsection{Citat} -% -% \begin{macro}{quotation} -% Omgivning för citat, där första raden sätts med indrag. -% \begin{macrocode} -\newenvironment{quotation}{% - \list{}{% - \listparindent 1.5em% - \itemindent \listparindent - \rightmargin \leftmargin - \parsep \z@ \@plus\p@ - }% - \item\relax -}{% - \endlist -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{quote} -% Omgivning lik |quotation|, fast utan indrag av första raden. -% \begin{macrocode} -\newenvironment{quote}{% - \list{}{ - \rightmargin\leftmargin - }% - \item\relax -}{% - \endlist -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Bilagor} -% -% \begin{macro}{\appendix} -% Kommando som inleder bilagor, genom att nollställa om -% kapitelnumrering och ändra represenationerna till versala latinska -% bokstäver. -% \begin{macrocode} -\newcommand\appendix{% - \par - \if@collection\else - \setcounter{chapter}{0}% - \fi - \setcounter{section}{0}% - \setcounter{subsection}{0}% - \setcounter{paragraph}{0}% - \gdef\@chapapp{\appendixname}% - \gdef\thechapter{\@Alph\c@chapter}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Dimensioner i existerande omgivningar} -% -% \begin{macro}{\arraycolsep} -% \begin{macro}{\tabcolsep} -% \begin{macro}{\arrayrulewidth} -% \begin{macro}{\doublerulesep} -% Olika avstånd i tabeller. -% \begin{macrocode} -\setlength\arraycolsep{5\p@} -\setlength\tabcolsep{6\p@} -\setlength\arrayrulewidth{.4\p@} -\setlength\doublerulesep{2\p@} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\tabbingsep} -% Styr hur mycket mellanrum som |\'| ska infoga i |tabbing|. -% \begin{macrocode} -\setlength\tabbingsep{\labelsep} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@mpfootins} -% Fotnoter i |minipage| ska säras lika mycket ifrån varandra som -% standard. -% \begin{macrocode} -\skip\@mpfootins = \skip\footins -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\fboxsep} -% \begin{macro}{\fboxrule} -% Dimensioner för |\fbox|. -% \begin{macrocode} -\setlength\fboxsep{3\p@} -\setlength\fboxrule{.4\p@} -%</acta> -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Sammanfattning} -% -% \begin{macro}{abstract*} -% \begin{macro}{abstract} -% \begin{macro}{\keywordsname} -% \begin{macro}{\keywords} -% \begin{macro}{\@keywords} -% Omgivning för typsättning av sammanfattning, där med |abstract*| -% hamnar inte rubriken i innehållsförteckningen. -% \begin{macrocode} -%<*collection|monograph> -\newenvironment{abstract*}{% - \begin{center}% - \bfseries\abstractname\vspace{-1.5ex}\vspace{\z@} - \end{center}% - \quotation - }{% - \ifx\@keywords\empty\else - \par\medskip - \noindent - \textbf{\keywordsname:} \@keywords - \fi - \endquotation -} -\newenvironment{abstract}{% - \begin{abstract*}% -%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\abstractname}% -%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\abstractname}% - \thispagestyle{plain}% - }{% - \end{abstract*}% -} -\newcommand{\keywordsname}{Keywords} -\def\@keywords{} -\def\keywords#1{\gdef\@keywords{#1}} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Erkännanden} -% -% \begin{macro}{acknowledgments*} -% \begin{macro}{acknowledgments} -% \begin{macro}{\acknowledgmentsname} -% Omgivning för erkännanden. -% \begin{macrocode} -\newenvironment{acknowledgments*}{% - \begin{center}% - \bfseries\acknowledgmentsname\vspace{-1.5ex}\vspace{\z@} - \end{center}% - \quotation - }{% - \endquotation -} -\newenvironment{acknowledgments}{% - \begin{acknowledgments*}% -%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\acknowledgmentsname}% -%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\acknowledgmentsname}% - \thispagestyle{plain}% - }{% - \end{acknowledgments*}% -} -\newcommand{\acknowledgmentsname}{Acknowledgments} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% -% \subsubsection{Numrering av fristående formler} -% -% \begin{macro}{\theequation} -% Fristående formler ska numreras med avseende på |\chapter| eller -% |\section|, beroende på om man skriver en monografi respektive -% sammanläggning. -% \begin{macrocode} -%<collection>\@addtoreset{equation}{section} -%<monograph>\@addtoreset{equation}{chapter} -\renewcommand\theequation{% -%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@equation -%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@equation -} -% \def\@eqnnum{(\theequation)} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Flytande bilder} -% -% \begin{macro}{figure} -% Figurer numreras med avseende på |\chapter| (eller |\section|). -% \begin{macrocode} -%<collection>\newcounter{figure}[section] -%<monograph>\newcounter{figure}[chapter] -\renewcommand\thefigure{% -%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@figure -%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@figure -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{fps@figure} -% \begin{macro}{ftype@figure} -% \begin{macro}{\ext@figure} -% \begin{macro}{\fnum@figure} -% De parametrar som styr typsättning av flytande bilder. I tur och -% ordning deklarerar vi placering, internt identifikationsnummer, -% filändelse för innehållsförteckning och rubriken för bildtext. -% \begin{macrocode} -\def\fps@figure{tbp} -\def\ftype@figure{1} -\def\ext@figure{lof} -\def\fnum@figure{\figurename\nobreakspace\thefigure} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{figure} -% Omgivningen för flytande bilder. I standardklasserna definieras -% även |figure*| för typsättning i två kolumner. -% \begin{macrocode} -\newenvironment{figure}{% - \@float{figure}% -}{% - \end@float -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -%\subsubsection{Flytande tabeller} -% -% \begin{macro}{table} -% Även tabeller numreras med avseende på |\chapter| (eller -% |\section|). -% \begin{macrocode} -%<collection>\newcounter{table}[section] -%<monograph>\newcounter{table}[chapter] -\renewcommand\thetable{% -%<collection> \ifnum\c@section>\z@ \thesection.\fi \@arabic\c@table -%<monograph> \ifnum\c@chapter>\z@ \thechapter.\fi \@arabic\c@table -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\fps@table} -% \begin{macro}{\ftype@table} -% \begin{macro}{\ext@table} -% \begin{macro}{\fnum@table} -% De parametrar som styr flytande tabeller (se motsvarande för -% bilder ovan). -% \begin{macrocode} -\def\fps@table{tbp} -\def\ftype@table{2} -\def\ext@table{lot} -\def\fnum@table{\tablename\nobreakspace\thetable} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{table} -% Själva omgivningen för flytande tabeller. I standardklasserna -% definieras även |table*| för typsättning i två kolumner. -% \begin{macrocode} -\newenvironment{table}{% - \@float{table}% -}{% - \end@float -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Bild- och tabelltext} -% -% \begin{macro}{\abovecaptionskip} -% \begin{macro}{\belowcaptionskip} -% Längdparametrar för styrning av avstånd före och efter bild- och -% tabelltext. -% \begin{macrocode} -\newlength\abovecaptionskip -\newlength\belowcaptionskip -\setlength\abovecaptionskip{4\p@} -\setlength\belowcaptionskip{0\p@} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\captionwidth} -% \begin{macro}{\@makecaption} -% Kommandot |\caption| anropar |\@makecapion| med två argument: dels -% det interna identifikationsnumret för aktuell flytande objekt och -% dels själva texten. Med |\captionwidth| styr man hur bred -% bildtexten ska vara. -% \begin{macrocode} -\newlength\captionwidth -\setlength{\captionwidth}{0.7\textwidth} -\long\def\@makecaption#1#2{% - \vskip\abovecaptionskip - \sbox\@tempboxa{\small\textbf{#1:} #2}% - \ifdim \wd\@tempboxa >\captionwidth - \hb@xt@\hsize{\hfil - \parbox[t]{\captionwidth}{\small\textbf{#1:} #2}% - \hfil - }\par - \else - \global \@minipagefalse - \hb@xt@\hsize{\hfil\box\@tempboxa\hfil}% - \fi - \vskip\belowcaptionskip -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% -% \subsection{Korsreferenser} -% -%\subsubsection{Innehållsförteckning} -% -% \begin{macro}{\@pnumwidth} -% \begin{macro}{\@tocrmarg} -% \begin{macro}{\@dotsep} -% Bredden på box i vilken sidnumret sätts, högermarginalen för -% referenser som går över flera rader och avståndet mellan punkter. -% \begin{macrocode} -\newcommand\@pnumwidth{1.55em} -\newcommand\@tocrmarg{2.55em} -\newcommand\@dotsep{4.5} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\tableofcontents} -% Typsätter innehållsförteckningen. -% \begin{macrocode} -\newcommand\tableofcontents{% -%<collection> \newpage\section*{\contentsname} -%<monograph> \chapter*{\contentsname} - \@mkboth{\contentsname}{\contentsname}% - \@starttoc{toc}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\l@part} -% Hur rubriker infogade med |\part| ska typsättas i -% innehållsförteckningen. Till att börja med ser vi till att om -% sidbrytning måste ge så ska det ske innan referensen. Därefter -% lägger till ett vertikalt mellanrum. -% \begin{macrocode} -\newcommand*\l@part[2]{% - \addpenalty\@secpenalty - \addvspace{.75em \@plus\p@}% -% \end{macrocode} -% För att kommandot |\numberline| ska fungerar måste bredden på -% sidnumret vara lagrat i |\@tempdima|. -% \begin{macrocode} - \setlength\@tempdima{3em}% - \begingroup -% \end{macrocode} -% Inget indrag och lämna plats för sidnumret. Genom att ge -% |\parfillskip| ett negativt värde slipper vi varningsmeddelande om -% ''overfull boxes''. -% \begin{macrocode} - \parindent \z@ \rightskip \@pnumwidth - \parfillskip -\@pnumwidth -% \end{macrocode} -% Typsätt själva listreferensen. -% \begin{macrocode} - {% - \leavevmode - \normalsize\bfseries - #1\hfil \hb@xt@\@pnumwidth{\hss #2}% - }\par -% \end{macrocode} -% Förhindra sidbrytning direkt efter referensen. -% \begin{macrocode} - \nobreak - \global\@nobreaktrue - \everypar{\global\@nobreakfalse\everypar{}}% - \endgroup -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\l@chapter} -% \begin{macro}{\l@section} -% \begin{macro}{\l@subsection} -% \begin{macro}{\l@paragraph} -% Hur övriga rubriker ska typsättas i innehållsförteckningen. -% \begin{macrocode} -%<collection>\newcommand*\l@section[2]{% -%<monograph>\newcommand*\l@chapter[2]{% - \addpenalty\@secpenalty - \setlength\@tempdima{1.5em}% - \begingroup - \parindent \z@ \rightskip \@pnumwidth - \parfillskip -\@pnumwidth - \leavevmode - \advance\leftskip\@tempdima - \hskip -\leftskip - #1\nobreak\hfil \nobreak\hb@xt@\@pnumwidth{\hss #2}\par - \endgroup -} -%<collection>\newcommand*\l@subsection{% -%<monograph>\newcommand*\l@section{% - \@dottedtocline{1}{1.5em}{2.3em}% -} -%<collection>\newcommand*\l@paragraph{% -%<monograph>\newcommand*\l@subsection{% - \@dottedtocline{2}{3.8em}{3.2em}% -} -%<monograph>\newcommand*\l@paragraph{\@dottedtocline{3}{10em}{5em}} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Figurförteckning} -% -% \begin{macro}{\listoffigures} -% Typsätter en figurförteckning. -% \begin{macrocode} -\newcommand\listoffigures{% -%<collection> \section*{\listfigurename}% -%<monograph> \chapter*{\listfigurename}% - \@mkboth{\listfigurename}{\listfigurename}% - \@starttoc{lof}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\l@figure} -% Hur listreferenser till figurer ska typsättas. -% \begin{macrocode} -\newcommand*\l@figure{\@dottedtocline{1}{0pt}{2.3em}} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Tabellförteckning} -% -% \begin{macro}{\listoftables} -% För att infoga en förteckning över tabeller. -% \begin{macrocode} -\newcommand\listoftables{% -%<collection> \section*{\listtablename}% -%<monograph> \chapter*{\listtablename}% - \@mkboth{\listtablename}{\listtablename}% - \@starttoc{lot}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\l@figure} -% Listreferenser till tabeller ska typsättas på samma sätt som till -% figurer. -% \begin{macrocode} -\let\l@table\l@figure -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Litteraturförteckning} -% -% \begin{macro}{thebibliography} -% Omgivning för typsättning av litteraturförteckning. -% \begin{macrocode} -\newenvironment{thebibliography}[1]{% -%<collection> \section*{\bibname}% -%<monograph> \chapter*{\bibname}% - \@mkboth{\bibname}{\bibname}% -%<collection> \addcontentsline{toc}{section}{\bibname}% -%<monograph> \addcontentsline{toc}{chapter}{\bibname}% - \list{\@biblabel{\@arabic\c@enumiv}}{% - \settowidth\labelwidth{\@biblabel{#1}}% - \leftmargin\labelwidth - \advance\leftmargin\labelsep - \usecounter{enumiv}% - \let\p@enumiv\@empty - \renewcommand\theenumiv{\@arabic\c@enumiv}% - }% - \sloppy - \clubpenalty4000 - \@clubpenalty \clubpenalty - \widowpenalty4000% - \sfcode`\.\@m -}{% - \def\@noitemerr - {\@latex@warning{Empty `thebibliography' environment}}% - \endlist -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\newblock} -% Avstånd mellan olika poster i en litteraturreferens. -% \begin{macrocode} -\newcommand\newblock{\hskip .11em\@plus.33em\@minus.07em} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@biblabel} -% \begin{macro}{\@cite} -% Använd de fördefinierade versionerna av hur referenser ska -% typsättas. -% \begin{macrocode} -%\renewcommand*\@biblabe[1]{[#1]\hfill} -%\renewcommand*\@cite[1]{[#1]} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsubsection{Fotnoter} -% -% \begin{macro}{\footnoterule} -% Den linje som sätts mellan huvudtext och fotnot. -% \begin{macrocode} -\renewcommand\footnoterule{% - \kern-3\p@ - \hrule\@width.25\columnwidth - \kern2.6\p@ -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{footnote} -% Räknaren för fotnoter ska nollställas vid varje nytt kapitel. -% \begin{macrocode} -%<collection>\@addtoreset{footnote}{section} -%<monograph>\@addtoreset{footnote}{chapter} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@makefntext} -% Det kommando som tysätter fotnoten. -% \begin{macrocode} -\newcommand\@makefntext[1]{% - \parindent 1em% - \noindent - \hb@xt@1.2em{\hss\@makefnmark}\hspace{.1em}#1 -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\@makefnmark} -% Kommandot för typsättning av markören för fotnoten inne i texten. -% Vi använder den fördefinierad definitionen. -% \begin{macrocode} -%\renewcommand\@makefnmark{% -% \hbox{\@textsuperscript{\normalfont\@thefnmark}}% -%} -%</collection|monograph> -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsection{Initiering} -% -% \begin{macro}{\contentsname} -% \begin{macro}{\listfigurename} -% \begin{macro}{\listtablename} -% \begin{macro}{\bibname} -% \begin{macro}{\indexname} -% Förvalda rubriker. -% \begin{macrocode} -%<*acta> -\newcommand\contentsname{Contents} -\newcommand\listfigurename{List of Figures} -\newcommand\listtablename{List of Tables} -\newcommand\bibname{Bibliography} -\newcommand\indexname{Index} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\figurename} -% \begin{macro}{\tablename} -% Rubriker för flytande objekt. -% \begin{macrocode} -\newcommand\figurename{Figure} -\newcommand\tablename{Table} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\partname} -% \begin{macro}{\chaptername} -% \begin{macro}{\appendixname} -% \begin{macro}{\abstractname} -% Övriga rubriker. -% \begin{macrocode} -\newcommand\partname{Part} -\if@collection\else - \newcommand\chaptername{Chapter} -\fi -\newcommand\appendixname{Appendix} -\newcommand\abstractname{Abstract} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\today} -% Dagens datum. -% \begin{macrocode} -\def\today{\ifcase\month\or - January\or February\or March\or April\or May\or June\or - July\or August\or September\or October\or November\or December\fi - \space\number\day, \number\year -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \noindent -% Välj sidstil, typ av paginering och en kolumn. -% \begin{macrocode} -\pagestyle{headings} -\pagenumbering{arabic} -\onecolumn -%</acta> -% \end{macrocode} -% -% \section{Schablonfil} -% -% En enkel fil att utgår ifrån. -% \begin{macrocode} -%<*template> -\documentclass[]{actawex} -%% -- preamble -- -\begin{document} -%% -- no text here -- -\frontmatter -%% -- the text before the main content -- -\keywords{} -\begin{abstract} -\end{abstract} -\newpage -\begin{acknowledgments} -\end{acknowledgments} -\tableofcontents -%% \listoffigures -%% \listoftables -\mainmatter -%% -- put your main text here -- -\backmatter -%% -- no text here -- -\end{document} -%</template> -% \end{macrocode} -% -% \subsection{Kort om konferenspublikationer} -% -% För sammanställning av en konferenspublikation rekomenderas klassen -% |combine|. Varje artikel typsätts med |actawex|. För att får en -% enhetligt utseende på t.ex. satser och bevis kan man skapa ett paket -% som varje författare måste ladda. För att sedan slå samman alla -% artiklar till en konferenspublikation skapar man en huvudfil: -% \begin{tabbing} -% mm\=\kill -% \>|\documentclass[colclass=actawex,notoc,nolof,nolot]{combine}|\\ -% \>|\begin{document}|\\ -% \>|\tableofcontents|\\ -% \>|\begin{papers}|\\ -% \>|\import{|\meta{artikel$_1$}|}|\\ -% \>|\import{|\meta{artikel$_2$}|}|\\ -% \>\ldots\\ -% \>|\import{|\meta{artikel$_n$}|}|\\ -% \>|\end{papers}|\\ -% \>|\end{document}| -% \end{tabbing} -% På detta sätt behöver man inte bryr sig om bl.a. varje -% |\documentclass| och |\begin{document}| i varje infogad artikel. -% Grundstrukturen på huvudfilen är följande: För mer information se -% manualen till \textsf{combine}. Notera att litteraturförteckningen -% i varje enskild \meta{artikel} bör infogas med |thebibliography|, -% undvik \textsc{Bib}\TeX. -% -% \Finale -% -\endinput diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins deleted file mode 100644 index 7ff46b90199..00000000000 --- a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/actawex.ins +++ /dev/null @@ -1,47 +0,0 @@ -%% -%% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist -%% -%% This file will generate a class for typsetting theses for -%% publishing in the series Acta Wexionensia. -%% -\input docstrip - -\declarepreamble\classpreamble - -This is a generated file. - -Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist. - -Class for typesetting theses in Acta Wexionensia. - -Any modified versions of this file must be renamed -with new filenames distinct from \outFileName. - -\endpreamble - -\keepsilent - -\generate{\usepreamble\classpreamble - \file{actawex.cls}{\from{actawex.dtx}{acta}} - \file{awcollection.clo}{\from{actawex.dtx}{collection}} - \file{awmonograph.clo}{\from{actawex.dtx}{monograph}} - \file{template.tex}{\from{actawex.dtx}{template}} -} - -\Msg{*************************************************************} -\Msg{} -\Msg{To produce the documentation you have to run the file} -\Msg{`actawex.dtx' twice through LaTeX.} -\Msg{} -\Msg{To finish the installation you have to move the following} -\Msg{file into a directory searched by TeX:} -\Msg{} -\Msg{\space\space actawex.cls} -\Msg{\space\space awcollection.clo} -\Msg{\space\space awmonograph.clo} -\Msg{} -\Msg{The file template.tex show how to use the class.} -\Msg{} -\Msg{*************************************************************} - -\endbatchfile diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx deleted file mode 100644 index 69006f70c0f..00000000000 --- a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.dtx +++ /dev/null @@ -1,1086 +0,0 @@ -% \iffalse meta-comment -% -% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist -% -% Class for typsetting master theses at School of Mathematics and -% System Engineering, Växjö University. -% -% \fi -% -% \iffalse -% -% \begin{macrocode} -%<master>\NeedsTeXFormat{LaTeX2e}[2001/06/01] -%<master>\ProvidesClass{rfmsi} -%<*driver|master> -\ProvidesFile{rfmsi.drv} - [2007/05/29 2.1 Class for Reports from MSI] -%</driver|master> -% \end{macrocode} -% -%<*driver> -\documentclass[a4paper,oneside]{ltxdoc} -\usepackage[T1]{fontenc} -\usepackage[swedish]{babel} -\usepackage[latin1]{inputenc} -\usepackage{texnames} -\newenvironment{decl}{% - \par - \addvspace{2ex plus .75ex}% - \noindent - \begin{tabular}{|l|} - \hline - \ignorespaces - }{% - \\ - \hline - \end{tabular}% - \vspace{1ex}\vskip -\parskip - \noindent - \ignorespacesafterend - \nobreak -} -\GetFileInfo{rfmsi.drv} -\begin{document} - \frenchspacing - \DocInput{rfmsi.dtx} -\end{document} -%</driver> -% -% \fi -% -% \CheckSum{438} -% -% \CharacterTable -% {Upper-case \A\B\C\D\E\F\G\H\I\J\K\L\M\N\O\P\Q\R\S\T\U\V\W\X\Y\Z -% Lower-case \a\b\c\d\e\f\g\h\i\j\k\l\m\n\o\p\q\r\s\t\u\v\w\x\y\z -% Digits \0\1\2\3\4\5\6\7\8\9 -% Exclamation \! Double quote \" Hash (number) \# -% Dollar \$ Percent \% Ampersand \& -% Acute accent \' Left paren \( Right paren \) -% Asterisk \* Plus \+ Comma \, -% Minus \- Point \. Solidus \/ -% Colon \: Semicolon \; Less than \< -% Equals \= Greater than \> Question mark \? -% Commercial at \@ Left bracket \[ Backslash \\ -% Right bracket \] Circumflex \^ Underscore \_ -% Grave accent \` Left brace \{ Vertical bar \| -% Right brace \} Tilde \~} -% -% \Large\noindent\textbf{Växjö universitet}\normalsize\hspace*{\fill}% -% \filedate\\ -% \small Matematiska och system-\\ -% tekniska institutionen\\ -% \emph{Robert Nyqvist\bigskip} -% \begin{center} -% \bfseries -% \LARGE -% Mall för \textit{Rapporter från MSI}\\[.2\baselineskip] -% \large -% Dokumentklass för \LaTeXe\\[.3\baselineskip] -% Version \fileversion -% \end{center} -% \normalsize -% -% \begin{abstract} -% Magisterarbeten, för-tryck (\emph{eng}.\ preprint) och andra -% rapporter som publiceras i rapportserien \emph{Rapporter från MSI} -% ska då de är typsatta med hjälp av \LaTeXe\ använda -% dokumentklassen \textsf{rfmsi}. Något stöd för \LaTeX\ 2.09 ges -% inte. Vi beskriver här både hur denna klass används och hur den är -% implementerad. -% \end{abstract} -% -% \tableofcontents -% -% \section{Anvisningar till dig som författare} -% -% Den lokala rapportserien \textit{Rapporter från~MSI} är avsedd för -% examensarbeten och ''preprints''. För att rapporter publicerade i -% denna serie ska få ett enhetligt utseende ska du följa anvisningarna -% i dokumentet \emph{Rapportskrivning}.\footnote{% -% |www.msi.vxu.se/forskn/exarb/hantering.html|} -% -% \section{Manual} -% -% Klassen bygger på \textsf{article}. I detta avsnitt beskriver vi de -% kommandon som är nya eller kommandon som har definierts om, med -% avseende på \textsf{article}. Dessutom ger vi även några tips att -% tänka på vid t.ex. typsättning av matematik. Notera att vissa -% kommandon i \textsf{article} är inaktiva i denna klass. Se även -% avsnitt~\ref{sec:schablon} på sidan~\pageref{sec:schablon}. -% -% \subsection{Initiering} -% -% För att använda klassen inleder man sitt dokument med kommandot -% \begin{decl} -% |\documentclass|\oarg{alternativ}|{rfmsi}| -% \end{decl} -% Flera \meta{alternativ} kan anges, och i så fall åtskiljs dessa med -% komma\-tecken. Om ingen övergripande styrning av mallen önskas kan -% hela konstruktionen \oarg{alternativ} utelämnas. Även alternativ som -% styr paket kan skrivas in i \meta{alternativ}. Klassen har två egna -% alternativ, |draft| och |final|, med samma betydelse som i -% standardklasserna. Förvald är |final|. -% -% \subsection{Paket som laddas automatiskt} -% -% Klassen laddar automatiskt vissa paket, som därför inte behövs -% laddas en gång till via |\usepackage|. De paket som alltid laddas är -% \textsf{geometry}, \textsf{graphicx}, \textsf{fancyhdr}, -% \textsf{ifpdf} och \textsf{tocbibind}. -% -% \subsection{Att generera PDF} -% -% Med pdf\LaTeX\ producerar du en \textsc{pdf}-version av din rapport. -% Ett annat alternativ är att gå via PostScript. Generera först en -% \textsc{dvi}-fil med hjälp av \LaTeX. Exekvera därefter kommandot -% \begin{quote} -% |dvips -Ppdf -G0 |\meta{\textsc{dvi}-fil} -% \end{quote} -% för att skapa en PostScript-fil, och kör till sist kommandot -% \begin{quote} -% |ps2pdf -dPDFsettings=/prepress |\meta{PostScript-fil} -% \end{quote} -% -% \subsection{Bilder} -% -% Klassen laddar automatiskt paketet \textsf{graphicx} på sådant sätt -% att du kan infoga antingen bilder i format som passar för \LaTeX\ -% eller för pdf\LaTeX, enligt följande tabell: -% \begin{center} -% \begin{tabular}{ll} -% \LaTeX & \textsc{eps}, \textsc{mps} \\ -% pdf\LaTeX & \textsc{pdf}, \textsc{png}, \textsc{jpg}, \textsc{mps} -% \end{tabular} -% \end{center} -% där filformatet \textsc{mps} är en variant av \textsc{eps} som -% MetaPost genererar. Det är lämpligt att du sparar varje bild i två -% olika format, \textsc{eps} och \textsc{pdf}, för att på så sätt få -% ett dokumentet som är kompatibelt med både \LaTeX\ och pdf\LaTeX. -% -% Med programmet |epstopdf| är det enkelt att konvertera bilder från -% \textsc{eps} till \textsc{pdf}. När en bild infogas utelämnar man -% filändelsen. Antag till exempel att vi vill infoga en bild som är -% sparad som |figur.eps|. Genom att exekverar -% \begin{quote} -% |epstopdf figur.eps| -% \end{quote} -% skapar vi filen |figur.pdf|. Bilden infogas med kommandot -% \begin{quote} -% |\includegraphics{figur}| -% \end{quote} -% som kommer att använda |figur.eps| respektive |figur.pdf| beroende -% på om \LaTeX\ eller pdf\LaTeX\ exekveras. -% -% \subsection{Typsnitt och språk} -% -% Använd kodning av typsnitt som är anpassad för europeiska språk: -% \begin{quote} -% |\usepackage[T1]{fontenc}| -% \end{quote} -% Laddar de paket som behövs för att använda typsnittet Times. I -% Times finns inte linjärer eller mekaner utan vi använder Helvetica -% respektive Courier för dessa: -% \begin{quote} -% |\usepackage{mathptmx}|\\ -% |\usepackage[scaled=.9]{helvet}|\\ -% |\usepackage{courier}| -% \end{quote} -% I matematiska dokument rekommenderas att du använder Computer -% Modern, som är standard i \LaTeX. Skriver du på svenska eller om du -% vill ha med en svensk sammanfattning bör du ladda \textsf{babel}. -% Det språk som anges sist sätts om standard: -% \begin{quote} -% |\usepackage[swedish,english]{babel}| -% \end{quote} -% Växla mellan språken med |\selectlanguage| eller omgivningen -% |otherlanguage|. För att bl.a. kunna skriva bokstäverna å, ä och -% ö, skriver du: -% \begin{quote} -% |\usepackage[latin1]{inputenc}| -% \end{quote} -% Arbetar du i en Windows- eller Macintoshmiljö ändrar du |latin1| -% till |ansinew| respektive |applemac|. -% -% \subsection{Titel, författare och sånt} -% -% Dokumentspecifika uppgifter som titel, undertitel, författare och så -% vidare anges med de kommandon som beskrivs i detta avsnitt. Dessa -% måste komma före |\frontcover| och |\frontmatter|, se nästa avsnitt. -% -% \begin{decl} -% |\title|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$}\\ -% |\subtitle|\oarg{text$_2$}\marg{text$_1$} -% \end{decl} -% Deklarerar \meta{text$_1$} att vara titeln respektive undertiteln på -% dokumentet. Man kan utelämna |\subtitle| om ingen undertitel -% behövs. Både titel och undertitel hamnar på omslagets framsida och -% på titelsidan. Argumentet \meta{text$_2$} hamnar på titelsidan och -% är till för att styra hur en lång titel eller undetitel ska delas -% upp på flera rader på respektive sida. Om \meta{text$_2$} utelämnas -% används \meta{text$_1$} även på titelsidan. -% -% \begin{decl} -% |\author|\marg{text} -% \end{decl} -% Deklarerar \meta{text} som en eller flera författare. Vid flera -% författare åtskiljs dessa med |\and|. -% -% \begin{decl} -% |\publmonth|\marg{text}\\ -% |\publyear|\marg{n} -% \end{decl} -% Deklarerar \meta{text} och \meta{n} som den månad (förkortad) -% respektive det år som examensarbetet eller avhandlingen -% publicerades. -% -% \begin{decl} -% |\discipline|\marg{text}\marg{förkortning} -% \end{decl} -% Deklarerar \meta{text} som det ämnesområde som innehållet i -% dokumentet hör till. Det andra argument är motsvarande förkortning -% enligt bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}. -% -% \begin{decl} -% |\thesistype|\marg{text}\marg{förkortning} -% \end{decl} -% Deklarerar \meta{text} att ange typ av arbete. För andra argumentet -% se bilaga~E i \emph{Rapportskrivning}. Förvalda värden är -% |Master's Thesis| respektive |E|. -% -% \begin{decl} -% |\reportno|\marg{n} -% \end{decl} -% Rapportens löpnummer i serien (fås av seketerare). -% -% \subsection{Omslag och startsidor} -% -% \begin{decl} -% |\frontcover|\\ -% |\backcover| -% \end{decl} -% Producerar omslagets framsida respektive baksida. För att dessa -% kommandon ska fungera smärtfritt är det tänkt att de ska placeras -% först respektive sist i dokumentet. Framsidan följs direkt av en -% tom sida och baksidan hamnar alltid på en sida med jämnt sidnummer -% och sidan innan kommer att vara tom. -% -% \begin{decl} -% |\frontmatter| -% \end{decl} -% Producerar titelsida följt av en tom sida. Bör följas av -% sammanfattning, erkännande och innehållsförteckning. -% -% \begin{decl} -% |\mainmatter| -% \end{decl} -% Inför vissa inställningar rörande paginering och kolumntitel av -% huvudtexten. Kommandot placeras lämpligen direkt efter -% |\tableofcontents|. -% -% \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erkännande} -% -% Använd omgivningen |abstract| för att typsätta sammanfattning och -% erkännanden. Placera dem mellan |\frontmatter| och -% |\tableofcontents|. Använd |\selectlanguage| eller |otherlanguage| -% för att få \LaTeX\ att använda rätt avstavningsspråk. Notera att -% detta även ger rätt rubrik på sammanfattningarna. Däremot behöver -% du ändra på rubriken på erkännanden genom att skriva -% \begin{quote} -% |\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments}| -% \end{quote} -% -% \begin{decl} -% |\begin{keywords}|\oarg{rubrik} \meta{text} |\end{keywords}| -% \end{decl} -% Omgivnig för typsättning av nyckelord. Bör placeras direkt efter -% sammanfattning. Med \meta{rubrik} styr du rubriken och -% \oarg{rubrik} utelämnas används ''Key-words'' som standard. -% -% -% \subsection{Matematik} -% -% Vid typsättning av matematik bör du använda \AMSLaTeX, speciellt -% paketen \textsf{amsmath}, \textsf{amssymb} och \textsf{amsthm}. -% Även \textsf{mathtools} rekommenderas. -% -% Paketet \textsf{amsthm} ger oss möjlighet att typsätta satser och -% liknande. Det åstadkommer vi genom att deklarera några olika -% omgivningar: -% \begin{quote} -% |\theoremstyle{plain}|\\ -% |\newtheorem{theorem}{Theorem}[section]|\\ -% |\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma}|\\ -% |\newtheorem*{corollary}{Corollary}| -% \end{quote} -% Omgivningen för satser nollställs vid varje |\section| och -% omgivningen för lemmor använder samma räknare som för satser. -% Däremot numreras inte följdsatser. Om t.ex. en sats har ett -% specifikt namn, som till exempel ''Zorn's Lemma'', så skriver man: -% \begin{quote} -% |\begin{lemma}[Zorn's Lemma]| -% \end{quote} -% Hakparentesen kan utelämnas. Det finns även andra stilar, via -% |\theoremstyle|, som t.ex. |definition| och |remark|. -% -% I \textsf{amsthm} finns omgivningen |proof| definierad, för -% typsättning av bevis, lösningar och liknaden. Inleds med rubriken -% ''\textit{Proof.}''. Rubriken kan bytas ut. Antag att vi t.ex. -% vill att ett bevis börjar med rubriken ''\textit{Proof of -% Theorem~2.1}'' och om Theorem~2.1 har etiketten |\label{thm:2.1}|. -% Då skriver man: -% \begin{quote} -% |\begin{proof}[Proof of Theorem \ref{thm:2.1}]| -% \end{quote} -% Omgivningen avslutar beviset med en halmos i högerkanten. Som -% standard är halmosen en kvadrat, men genom att skriva: -% \begin{quote} -% |\renewcommand{\qedsymbol}{Q.E.D.}| -% \end{quote} -% avslutas alla bevis med ''Q.E.D.'' istället. Om en fristående -% formel eller en lista avslutar ett bevis, fås en halmos på samma rad -% med kommandot |\qedhere|. Med raden -% \begin{quote} -% |\numberwithin{equation}{section}| -% \end{quote} -% får du ekvationer att numreras löpande med avseende på ekvationer. -% -% \subsection{Pseudo- och programkod} -% -% För typsättning av pseudo- och programkod rekommenderas paketen -% \textsf{algorithmicx} respektive \textsf{listings}. -% -% \subsection{Referenser} -% -% För att få referenser att följa standarden Harvard rekommendera -% paketet \textsf{natbib}. -% -% -% \section{Implementation} -% -% \subsection{Klassalternativ} -% -% Klassen bygger på standardklassen \textsf{article}. Men de flesta -% klassalternativen i \textsf{article} behövs inte, vissa strider även mot -% de regler som styr rapportserien \emph{Rapporter från MSI}. Därför görs -% dessa inaktiva. -% \begin{macrocode} -%<*master> -\DeclareOption{a5paper} - {\ClassError{rfmsi}{Option `a5paper' is not supported}} -\DeclareOption{b5paper} - {\ClassError{rfmsi}{Option `b5paper' is not supported}{}} -\DeclareOption{letterpaper} - {\ClassError{rfmsi}{Option `letterpaper' is not supported}{}} -\DeclareOption{legalpaper} - {\ClassError{rfmsi}{Option `legalpaper' is not supported}{}} -\DeclareOption{executivepaper} - {\ClassError{rfmsi}{Option `executivepaper' is not supported}{}} -\DeclareOption{landscape} - {\ClassError{rfmsi}{Option `landscape' is not supported}{}} -\DeclareOption{10pt} - {\ClassError{rfmsi}{Option `10pt' is not supported}{}} -\DeclareOption{11pt} - {\ClassError{rfmsi}{Option `11pt' is not supported}{}} -\DeclareOption{twocolumn} - {\ClassError{rfmsi}{Option `twocolumn' is not supported}{}} -\DeclareOption{oneside} - {\ClassError{rfmsi}{Option `oneside' is not supported}{}} -\DeclareOption{notitlepage} - {\ClassError{rfmsi}{Option `notitlepage' is not supported}{}} -\DeclareOption{titlepage} - {\ClassError{rfmsi}{Option `titlepage' is not supported}{}} -\DeclareOption{leqno} - {\ClassError{rfmsi}{Option `leqno' is not supported}{}} -\DeclareOption{fleqn} - {\ClassError{rfmsi}{Option `fleqn' is not supported}{}} -\DeclareOption{openbib} - {\ClassError{rfmsi}{Option `openbib' is not supported}{}} -% \end{macrocode} -% Laddar klassen \textsf{article} tillsammans med förvalda klassalternativ -% eller eventuellt andra som anges av användaren via |\documentclass|. -% \begin{macrocode} -\DeclareOption*{\PassOptionsToClass{\CurrentOption}{article}} -\ProcessOptions\relax -\LoadClass[12pt,a4paper,onecolumn,twoside]{article} -% \end{macrocode} -% -% \subsection{\LaTeX\ eller pdf\LaTeX?} -% -% Ladda paketet \textsf{ifpdf} som definierar en logisk variabel som -% kan användas för att avgöra om pdf\LaTeX\ exekveras eller inte. -% \begin{macrocode} -\RequirePackage{ifpdf} -% \end{macrocode} -% Vi behöver ladda \textsf{graphicx} för att kunna infoga Växjö -% universitets symbol på omslaget. Med |\ifpdf| se vi till att samma -% radbrytningsalgoritm används oavsett program, deklarera vilka -% bildfilformat som är möjliga att använda och ange hur okända -% bildfilsändelser ska hanteras. -% \begin{macrocode} -\ifpdf - \RequirePackage[pdftex]{graphicx} - \pdfadjustspacing 1 - \AtBeginDocument{% - \DeclareGraphicsExtensions{.mps,.pdf,.jpg,.png}% - \DeclareGraphicsRule{*}{mps}{*}{}% - } -\else - \RequirePackage[dvips]{graphicx} - \AtBeginDocument{% - \DeclareGraphicsExtensions{.mps,.eps}% - \DeclareGraphicsRule{*}{eps}{*}{}% - } -\fi -% \end{macrocode} -% -% \subsection{Marginaler} -% -% Med paketet \textsf{geometry} är det enkel att ändra storleken på -% marginalerna. Ytter och bunt ska vara 3~cm, huvud 2~cm och -% fot~2,5~cm. -% \begin{macrocode} -\RequirePackage{geometry} -\geometry{% - twoside, - a4paper, - left=3cm, - right=3cm, - top=2cm, - bottom=2.5cm, - hcentering, - bindingoffset=0pt, - footskip=10mm, - nohead -} -% \end{macrocode} -% -% \subsection{Kolumntitel och sidfot} -% -% För att kunna förändra innehållet i huvud och fot enkelt laddar vi -% \textsf{fancyhdr}. -% \begin{macrocode} -\RequirePackage{fancyhdr} -% \end{macrocode} -% Någon kolumntitel ska inte förekomma och pagineringen placeras i -% centrerad i sidfoten. -% \begin{macrocode} -\fancyfoot{} -\fancyhead{} -\fancyfoot[C]{\thepage} -\renewcommand{\headrulewidth}{\z@} -\renewcommand{\footrulewidth}{\z@} -\pagestyle{fancy} -% \end{macrocode} -% \begin{macro}{\mainmatter} -% I huvudtexten ska arabiska siffror användas vid paginering. -% \begin{macrocode} -\newcommand\mainmatter{% - \cleardoublepage - \pagenumbering{arabic}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsection{Titel, författare och sånt} -% -% \begin{macro}{\title} -% \begin{macro}{\@titlei} -% \begin{macro}{\@titleii} -% \begin{macro}{\subtitle} -% \begin{macro}{\@subtitlei} -% \begin{macro}{\@subtitleii} -% Med hjälp av |\title| och |\subtitle| sparas titel och undertitel -% vardera i två olika interna kommandon, där |\@titlei| används på -% omslagets framsida och |\@titleii| på titelsidan. Analogt för -% undertitel, förutom att vi låter dessa vara tomma från början -% ifall undertitel saknas. -% \begin{macrocode} -\renewcommand*{\title}[2][\opttitle]{% - \def\opttitle{#2}% - \gdef\@titlei{#1}% - \gdef\@titleii{#2}% -} -\newcommand*{\subtitle}[2][\optsubtitle]{% - \def\optsubtitle{#2}% - \gdef\@subtitlei{#1}% - \gdef\@subtitleii{#2}% -} -\let\@subtitlei\@empty -\let\@subtitleii\@empty -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\publmonth} -% \begin{macro}{\@publmonth} -% \begin{macro}{\publyear} -% \begin{macro}{\@publyear} -% Den månad och det år som avhandlingen publicerades. -% \begin{macrocode} -\newcommand*{\publmonth}[1]{\gdef\@publmonth{#1}} -\def\@publmonth{????} -\newcommand*{\publyear}[1]{\gdef\@publyear{#1}} -\def\@publyear{????} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\discipline} -% \begin{macro}{\@discipline} -% \begin{macro}{\@discipline@abbrv} -% Ämnesområdet för avhandlingen. -% \begin{macrocode} -\newcommand*{\discipline}[2]{% - \gdef\@discipline{#1} - \gdef\@discipline@abbrv{#2}% -} -\def\@discipline{????} -\def\@discipline@abbrv{??} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\reportno} -% \begin{macro}{\@reportno} -% \begin{macro}{\@issn} -% Rapportens nummer i serien, samt \textit{International Standard -% Serial Number}. -% \begin{macrocode} -\newcommand{\reportno}[1]{\gdef\@reportno{#1}} -\def\@reportno{????} -\def\@issn{1650-2647} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\thesistype} -% \begin{macro}{\@thesistype} -% \begin{macro}{\@thesistype@abbrv} -% Typ av rapport. -% \begin{macrocode} -\newcommand*{\thesistype}[2]{% - \gdef\@thesistype{#1}% - \gdef\@thesistype@abbrv{#2}% -} -\def\@thesistype{Master's Thesis} -\def\@thesistype@abbrv{E} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% \end{macro} -% \end{macro} -% -% \subsection{Omslag} -% -% \begin{macro}{\frontcover} -% Omslagets framsida skapas genom att placera ut dessa olika -% ''delar'' med hjälp av omgivningen \verb"picture". Inget material -% i sidfoten. Typsnittet ska vara Times. -% \begin{macrocode} -\newcommand{\frontcover}{% - \thispagestyle{empty}% - \setcounter{page}{-1} - \setlength{\unitlength}{1cm}% - \noindent - \begin{picture}(15,25.2)(3,2.5)% - \usefont{T1}{ptm}{m}{n}% -% \end{macrocode} -% En vertikal och två horisontella linjer. -% \begin{macrocode} - \put(5,1.3){\rule{.5mm}{27.5cm}} - \put(1.4,4.8){\rule{17.8cm}{.5mm}} - \put(5.5,26.2){\rule{11.7cm}{.5mm}} -% \end{macrocode} -% Universitetets symbol och namn läggs i det övre vänstra hörnet. -% \begin{macrocode} - \put(2.75,25.4){\makebox(0,0)[b]{% - \includegraphics[width=14mm]{vxusymbol.1}}} - \put(2.75,25.15){\makebox(0,0)[t]{% - \parbox{3.5cm}{\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\LARGE - \centering - V\"{a}xj\"{o}\\ - University}}} -% \end{macrocode} -% Längs upp sätts institutionsnamn och publikationsserie. -% \begin{macrocode} - \put(5.5,28){School of Mathematics and - System Engineering} - \put(5.5,27){\textbf{Reports from MSI} - - Rapporter fr{\aa}n MSI} -% \end{macrocode} -% Titel, undertitel och författare. -% \begin{macrocode} - \put(11.5,21.9){\makebox(0,0)[t]{% - \parbox{11cm}{\centering - \fontsize{18}{23}\selectfont\@titlei\\[\baselineskip]% - \large\@subtitlei}}} - \put(11.5,13.1){\makebox(0,0)[t]{% - \parbox{11cm}{\centering - \begin{tabular}[t]{c} - \@author - \end{tabular}}}} -% \end{macrocode} -% Längst ned sätter vi månad, år, adress, \textsc{issn} och -% \textsc{isrn}. -% \begin{macrocode} - \put(2.75,3.7){\makebox(0,0)[t]{% - \parbox{3.5cm}{\centering\@publmonth\\ - \@publyear}}} - \put(5.8,3.7){\makebox(0,0)[tl]{% - \parbox{4cm}{\small - MSI\\ - V\"{a}xj\"{o} University\\ - \textbf{SE-351 95 V\"{A}XJ\"{O}}}}} - \put(12,3.7){\makebox(0,0)[tl]{% - \parbox{8cm}{\small - Report \@reportno\\ - ISSN \@issn\\ - ISRN VXU/MSI/\@discipline@abbrv/\@thesistype@abbrv/-{}-% - \@reportno/-{}-SE}}} -% \end{macrocode} -% Nästa sida ska vara tom och därefter avslutar vi definitionen av -% |\frontcover|. -% \begin{macrocode} - \end{picture}% - \newpage - \thispagestyle{empty} - \mbox{} - \newpage -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% Kommandot |\maketitle| ska inte kunna användas istället för -% |\frontcover|. -% \begin{macrocode} -\renewcommand{\maketitle}{\relax} -% \end{macrocode} -% -% \begin{macro}{\backcover} -% Baksidan ska hamna på en sida med jämnt sidnummer och sidan innan -% ska vara tom. -% \begin{macrocode} -\newcommand{\backcover}{% - \clearpage - \thispagestyle{empty} - \mbox{} - \clearpage - \ifodd\c@page - \thispagestyle{empty} - \mbox{} - \clearpage - \fi -% \end{macrocode} -% Centrerad längst ned sätts universitetets symbol och namn, samt -% institution, adress och hemsida. -% \begin{macrocode} - \begin{center} - \usefont{T1}{ptm}{m}{n}% - \thispagestyle{empty}% - \mbox{}% - \vfill - \includegraphics[width=15mm]{vxusymbol.1}\\ - {\usefont{T1}{ppl}{m}{n}\huge - V\"{a}xj\"{o}\\ - universitet}\\[8mm] - \textbf{Matematiska och systemtekniska institutionen}\\ - SE-351 95 V\"{a}xj\"{o}\\[7mm] - Tel. +46\,(0)470\,70\,80\,00, fax +46\,(0)470\,840\,04\\ - http://www.vxu.se/msi/ - \vskip1.2cm - \mbox{} - \end{center}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsection{Startsidor} -% -% \begin{macro}{\frontmatter} -% Definiera kommandot |\frontmatter| för att typsätta titelsida och -% att följande sidor pagineras med romerska siffror. -% \begin{macrocode} -\newcommand\frontmatter{% - \pagenumbering{roman} - \setcounter{page}{1} - \thispagestyle{empty} -% \end{macrocode} -% Centrera horisontellt i tur och ordning författare, titel, -% eventuellt undertitel, typ av rapport, disciplin, år och Växjö -% universitets symbol. -% \begin{macrocode} - \begin{center} - \mbox{}\\[2\baselineskip]% - \begin{tabular}[t]{c} - \large\@author - \end{tabular}\\[0.75cm] - \LARGE\@titleii - \ifx\@empty\@subtitleii - \\[1.5cm] - \else - \\[0.25\baselineskip] - \Large\@subtitleii\\[1.5cm] - \fi - \normalsize - \@thesistype\\[\baselineskip] - \@discipline\\[2\baselineskip] - \@publyear - \vfill - \includegraphics[width=9mm]{vxusymbol.1}\kern0.3em\hbox{% - \raisebox{\depth}{\fontsize{17.28}{20.74}\usefont{T1}{ppl}{m}{n}% - V\"{a}xj\"{o} University}} - \end{center} -% \end{macrocode} -% Sidan därefter ska vara helt tom. Avsluta definitionen av -% |\frontmatter| med att frigöra minne. -% \begin{macrocode} - \clearpage - \thispagestyle{empty} - \mbox{} - \global\let\title\relax - \global\let\@titlei\@empty - \global\let\@titleii\@empty - \global\let\@subtitlei\@empty - \global\let\@subtitleii\@empty - \global\let\author\relax - \global\let\@author\@empty - \global\let\publmonth\relax - \global\let\@publmonth\@empty - \global\let\publyear\relax - \global\let\@publyear\@empty - \global\let\discipline\relax - \global\let\@discipline\@empty - \global\let\@issn\@empty - \clearpage -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsection{Sammanfattning, nyckelord och erkännande} -% -% \begin{macro}{keywords} -% Efter både den engelska och svenska sammanfattningen är det -% brukligt att rada upp några nyckelord. -% \begin{macrocode} -\newenvironment{keywords}[1][Key-words]{% - \par\vspace{.2\baselineskip}% - \noindent{\bfseries\slshape #1:} -}{% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{environment}{abstract} -% Omgivning för sammanfattning. -% \begin{macrocode} -\renewenvironment{abstract}{% - \vskip2cm - \begin{center} - \large\bfseries\abstractname - \end{center} - \par\vspace{.1\baselineskip}\noindent\ignorespaces -}{} -% \end{macrocode} -% \end{environment} -% -% \subsection{Rubriker} -% -% Alla rubriknivåer ska numreras men endast huvudrubriker, |\section|, -% och underrubriker, |\subsection|, ska läggas in i -% innehållsförteckningen. -% \begin{macrocode} -\setcounter{secnumdepth}{3} -\setcounter{tocdepth}{2} -% \end{macrocode} -% Med hjälp av paketet \textsf{tocbibind} läggs rubrikerna för -% litteraturförteckningen och sakregister in i innehållsförteckningen. -% \begin{macrocode} -\RequirePackage[nottoc,notlof,notlot,section]{tocbibind} -% \end{macrocode} -% -% \begin{macro}{\section} -% Kapitelrubriker sätts i 14 punkter och fet stil. -% \begin{macrocode} -\renewcommand{\section}{% - \@startsection - {section}% - {1}% - {0pt}% - {-3ex plus -1ex minus -.2ex}% - {1.5ex plus.2ex}% - {\large\bfseries}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\subsection} -% Underrubriker sätts i 12 punkter och fet stil. -% \begin{macrocode} -\renewcommand{\subsection}{% - \@startsection - {subsection}% - {2}% - {0pt}% - {-2.5ex plus -1ex minus -.2ex}% - {1.25ex plus .2ex}% - {\bfseries\normalsize}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{macro}{\subsubsection} -% Underunderrubriker sätts i 12 punkter och mager stil. -% \begin{macrocode} -\renewcommand{\subsubsection}{% - \@startsection - {subsubsection}% - {3}% - {0pt}% - {-2.25ex plus -1ex minus -.2ex}% - {1ex plus .2ex}% - {\normalfont\normalsize}% -} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \subsection{Indrag och citat} -% -% \begin{macro}{\parindent} -% Varje stycke, utom det första efter en rubrik, ska inledas med ett -% indrag om 0,5~cm. -% \begin{macrocode} -\setlength{\parindent}{.5cm} -% \end{macrocode} -% \end{macro} -% -% \begin{environment}{quotation} -% \begin{environment}{quote} -% \begin{macrocode} -\renewenvironment{quotation}{% - \list{}{% - \leftmargin 2cm% - \rightmargin \leftmargin - \listparindent 1.5em% - \itemindent \listparindent - \parsep \z@ \@plus\p@ - }% -\item\relax}{\endlist} -\renewenvironment{quote}{% - \list{}{% - \leftmargin 2cm - \rightmargin \leftmargin}% -\item\relax}{\endlist} -% \end{macrocode} -% \end{environment} -% \end{environment} -% -% -%\subsection{Figur- och tabellnumrering} -% -% Numrering av figurer och tabeller ska ske sekvensiellt inom varje -% kapitel. -% \begin{macrocode} -\@addtoreset{figure}{section} -\@addtoreset{table}{section} -\renewcommand{\thefigure}{\thesection.\arabic{figure}} -\renewcommand{\thetable}{\thesection.\arabic{table}} -%</master> -% \end{macrocode} -% -% \subsection{Universitetets symbol} -% -% Vi genererar Växjö universitets symbol med hjälp av MetaPost. Först -% definierar~vi de variabler, konstanter och punkter som vi behöver. -% \begin{macrocode} -%<*metapost> -path p, q; -pair c[]; -s = 1; -c1 := (0, 200); -c2 := (0, 240); -c3 := (0, 265); -c4 := (0, 305); -c5 := (0, 330); -c6 := (0, 365); -c7 := (200, 527.23); -c8 := (180, 706.5); -c9 := (240, 920.36); -z1 = (12.5, 0.21); -z2 = (365, 365); -z3 = (144.79, 700.05); -z4 = (12.5, 843.92); -z5 = (12.5, 284.08); -z6 = (85, 200); -z7 = (12.5, 115.92); -z8 = (12.5, 90.52); -z9 = (150, 240); -z10 = (85.71, 363.1); -z11 = (13.69, 454.51); -z12 = (190, 265); -z13 = (12.5, 75.41); -z14 = (12.5, 45.3); -z15 = (260, 305); -z16 = (106.36, 542.25); -z17 = (17.3, 629.5); -z18 = (300, 330); -z19 = (12.5, 30.26); -% \end{macrocode} -% Nedan beskrivs konturen av den högra delen av symbolen. -% \begin{macrocode} -p := z1{dir(angle(z1 - c6) + 90)} - ..{dir(angle(z2 - c6) + 90)}z2{dir(angle(z2 - c6) + 90)} - ..{dir(angle(z3 - c6) + 90)}z3{dir(angle(z3 - c9) - 90)} - ..{dir(angle(z4 - c9) - 90)}z4 - --z5{dir(angle(z5 - c1) - 90)} - ..{dir(angle(z6 - c1) - 90)}z6{dir(angle(z6 - c1) - 90)} - ..{dir(angle(z7 - c1) - 90)}z7 - --z8{dir(angle(z8 - c2) + 90)} - ..{dir(angle(z9 - c2) + 90)}z9{dir(angle(z9 - c2) + 90)} - ..{dir(angle(z10 - c2) + 90)}z10{dir(angle(z10 - c7) - 90)} - ..{dir(angle(z11 - c7) - 90)}z11{dir(angle(z11 - c3) - 90)} - ..{dir(angle(z12 - c3) - 90)}z12{dir(angle(z12 - c3) - 90)} - ..{dir(angle(z13 - c3) - 90)}z13 - --z14{dir(angle(z14 - c4) + 90)} - ..{dir(angle(z15 - c4) + 90)}z15{dir(angle(z15 - c4) + 90)} - ..{dir(angle(z16 - c4) + 90)}z16{dir(angle(z16 - c8) - 90)} - ..{dir(angle(z17 - c8) - 90)}z17{dir(angle(z17 - c5) - 90)} - ..{dir(angle(z18 - c5) - 90)}z18{dir(angle(z18 - c5) - 90)} - ..{dir(angle(z19 - c5) - 90)}z19 - --cycle; -% \end{macrocode} -% Figur~1 ger en svart symbol på vit bakgrund. -% \begin{macrocode} -beginfig(1); - fill p scaled s shifted (s * (365, 0)); - fill p reflectedabout((0, 0), (0, 1)) scaled s shifted (s * (365, 0)); -endfig; -end -%</metapost> -% \end{macrocode} -% -% \subsection{Schablon}\label{sec:schablon} -% -% Vi avslutar med att presentera en schablon, som vid kompilering av -% |rfmsi.ins| skapas som filen \verb"template.tex". -% \begin{macrocode} -%<*template> -\documentclass{rfmsi} - -% \end{macrocode} -% Om du arbetar i Windows eller Macintosh bör du ändra |latin1| till -% |ansinew| respektive |applemac|. -% \begin{macrocode} -\usepackage[T1]{fontenc} -\usepackage[swedish,english]{babel} -\usepackage[latin1]{inputenc} - -% \end{macrocode} -% Laddar de paket som behövs för att använda typsnittet Times. -% Följande tre rader tar du bort om du vill använda COmputer Modern -% istället, vilket rekommenderas om du skriver inom matematik. -% \begin{macrocode} -\usepackage{mathptmx} -\usepackage[scaled=.9]{helvet} -\usepackage{courier} - -% \end{macrocode} -% Laddar några paket som underlättar typsättningen av matematiska -% dokument. -% \begin{macrocode} -\usepackage{amsmath,amssymb,amsthm} - -% \end{macrocode} -% Deklarerar några användbara omgivningar för typsättning av satser -% och linander. -% \begin{macrocode} -\newtheorem{theorem}{Theorem}[section] -\newtheorem{lemma}[theorem]{Lemma} -\newtheorem*{corollary}{Corollary} -\theoremstyle{definition} -\newtheorem{definition}{Definition}[section] -\newtheorem{example}{Example}[section] -\theoremstyle{remark} -\newtheorem*{remark}{Remark} - -% \end{macrocode} -% För att få numrering av ekvationer att följa kapitelnumreringen. -% \begin{macrocode} -\numberwithin{equation}{section} - -\begin{document} - -% \end{macrocode} -% Noter att alla |[]| nedan kan utelämnas. Även |\subtilte| är -% valfritt. -% \begin{macrocode} -\title[]{} -\subtitle[]{} -\author{} -\publmonth{} -\publyear{} -\discipline{}{} -\thesistype{}{} -\reportno{} - -% \end{macrocode} -% Nästa rad ger famsidan. Resten av koden är i stort sett ordinär och -% tarvar därför inte någon djupare förklaring. -% \begin{macrocode} -\frontcover - -\frontmatter - -\begin{abstract} -%%% -- Abstract in english -\end{abstract} -\begin{keywords} -%%% -- Key-words -\end{keywords} - -\begin{otherlanguage}{swedish} -\begin{abstract} -%%% -- Svensk sammanfattning -\end{abstract} -\begin{keywords}[Nyckelord] -%%% -- Nyckelord -\end{keywords} -\end{otherlanguage} - -\renewcommand{\abstractname}{Acknowledgments} -\begin{abstract} -%%% -- Text -\end{abstract} - -\tableofcontents - -\mainmatter - -%%% -- Dokumentet - -\appendix - -%%% -- Bilagor - -\bibliographystyle{} -\bibliography{} - -\backcover - -\end{document} -%</template> -% \end{macrocode} -% Ovan antas att man använder \BibTeX\ för att skapa en litteraturförteckning. -% Det är inte nödvändigt, utan man kan istället använda omgivningen -% |thebibliography|. -% -% \Finale -\endinput diff --git a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins b/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins deleted file mode 100644 index 49612f0c703..00000000000 --- a/Master/texmf-dist/source/latex/vxu/rfmsi.ins +++ /dev/null @@ -1,74 +0,0 @@ -%% -%% Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist -%% -%% This file will generate class for typsetting master theses at -%% School of Mathematics and System Engineering, Växjö University. -%% -\input docstrip - -\declarepreamble\classpreamble - -This is a generated file. - -Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist. - -Class for typesetting master theses at School of Mathematics and -System Engineering, Växjö University. - -Any modified version of this file must be renamed -with new filename distinct from \outFileName. - -\endpreamble - -\declarepreamble\templatepreamble - -This is a generated file. - -Template for rfmsi.cls, a class for Reports from MSI - -Feel free to modify this file how much you want. - -\endpreamble - -\declarepreamble\mppreamble - -This is a generated file. - -Copyright (C) 2007 by Robert Nyqvist. - -Metapost file with descriptions of the symbol for Växjö University. - -Any modified version of this file must be renamed -with new filename distinct from \outFileName. - -\endpreamble - -\keepsilent - -\generate{\usepreamble\classpreamble - \file{rfmsi.cls}{\from{rfmsi.dtx}{master}} - \usepreamble\templatepreamble - \usepostamble\empty - \file{template.tex}{\from{rfmsi.dtx}{template}} - \usepreamble\mppreamble - \usepostamble\empty - \file{vxusymbol.mp}{\from{rfmsi.dtx}{metapost}}} - -\Msg{***********************************************************} -\Msg{*} -\Msg{* To produce the picture used by the class run} -\Msg{*} -\Msg{* \space\space mpost vxusymbol.mp} -\Msg{*} -\Msg{* To produce the documentation compile `rfmsi.dtx'} -\Msg{*} -\Msg{* To finish the installation you have to move the following} -\Msg{* file into a directory searched by TeX:} -\Msg{*} -\Msg{* \space\space rfmsi.cls} -\Msg{* \space\space vxusymbol.1} -\Msg{*} -\Msg{* Happy TeXing} -\Msg{***********************************************************} - -\endbatchfile |